Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlaren organisatorisk förändringsprocess. Syftet med denna studie är att undersöka organisatoriskt påkallade förändringsprocesser och de behov som uppstår under förändringens gång. För att studera detta har författarna valt att studera ett fall, med ett anonymiserat fallföretag. Studien ämnar att förstå hur processen ser ut och hur behoven för förändring uppstår för ett specifikt fallföretag som har genomgått en organisatorisk förändring. Studien är av kvalitativ typ där intervjuer med anställda på fallföretaget är studiens främsta primärdata. Datan har analyserats med hjälp av teorier kring företagsorganisation, transformation och process. Som slutsats för denna studie framgår det att fallföretaget besatt en öppen organisationsstruktur innan förändringsprocessen. Förändringsprocessen som ägde rum kan ses som planerad från ledningen och växte fram på grund av interna såväl som externa påtryckningar. Genom en analys av processen framgår det att det uppstod behov för förändring närden öppna organisationen växte i antal anställda, samt av att konkurrens utifrån drev framett behov av att effektivisera organisationen och dess beslutsprocesser. Fallföretaget blev sedan uppköpta av ett riskkapitalbolag, vilket fungerade som en katalysator som skyndade på förändringsprocessen. Från analysen framgår det att de förändringar som processen genererade hade skett oavsett om uppköpet hade skett eller ej. Däremot skapades starkare incitament för att nå ekonomiska framgångar med riskkapitalbolagets intåg, vilket ökade processens takt. Företagets förändringsprocess har lett till en organisationsstruktur som i dagsläget kan beskrivas som hierarkisk men med kvarlevor från den gamla öppna strukturen.

Sammanfattning  Titel: Motstånd i förändringsprocesser. En studie om organisatoriska påverkansfaktorer. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen), i ämnet företagsekonomi. Författare: Elin Pajuvirta och Elin Yttersted Handledare: Svante Brunåker Datum: 2024-Januari Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur organisatoriska faktorer kan tänkas påverka anställdas benägenhet till att inte vilja acceptera och delta i förändringsprocesser. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med ett abduktivt synsätt. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 12 respondenter. Studieobjektet är en organisation inom vårdbemanning, som under år 2022 genomgått ett företagsförvärv, vilket är studiens undersökta förändringsprocess. Resultat & slutsats: Studiens resultat visar att organisatoriska faktorer såsom ledarskap, företagskultur och kommunikation har påverkan på anställdas förändringsvilja. Organisationen har genom öppen kommunikation varit mer framgångsrik vid implementeringen av förändringen. Samtidigt finner studien att de anställda blir motiverade till förändringsprocessen vid öppen företagskultur där ledarna har fokus på att göra de anställda delaktiga i förändringen.  Anställda är mer benägna att acceptera och delta i förändringsprocessen när det sker ett samspel mellan de organisatoriska faktorerna: företagskultur, ledarskap och kommunikation.Företagskultur, ledarskap och kommunikation kan användas som ett verktyg för organisationer att motivera anställda om motstånd föreligger.Motstånd bör beaktas som ett verktyg för organisationer att förbättra processen genom att iaktta de utmaningar som uppkommer i samband med förändringsprocesser.  Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en förståelse för motstånd som ett nödvändigt fenomen som organisationer inte bör sträva efter att eliminera totalt.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan å ena sidan undersöka individuella faktorer för att se hur dessa kan tänkas påverka medarbetarnas benägenhet till att delta i förändringsprocesser, där fokuset ligger på individers personligheter, erfarenheter och förutsättningar. Vidare forskningen kan å andra sidan undersöka chefers ledarskapsstilar och dess olikheter för att tydliggöra mönster mellan ledarskapet och individers acceptans till förändring.  Nyckelord: Motstånd, Organisatorisk förändring, Motivation. / Abstract Titel: Resistance in change processes. A study on organizational influencing factors Level: Bachelor's thesis Author: Elin Pajuvirta and Elin Yttersted Supervisor: Svante Brunåker Date: 2024-January  Aim: The purpose of this study is to investigate how the organizational factors may affect employees' propensity to not want to accept and participate in change processes. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 12 respondents. The object of study is an organization in healthcare staffing, which in 2022 underwent a company acquisition, which is the study's investigated change process.  Result & conclusion: The results of the study show that organizational factors such as leadership, corporate culture and communication have an impact on employees' willingness to change. Through open communication, the organization has been more successful in implementing changes. At the same time, the study finds that the employees are motivated to the change process in an open corporate culture where the leaders focus on making the employees participate in the change. Employees are more likely to accept and participate in the change process when there is an interaction between the organizational factors: corporate culture, leadership and communication.Corporate culture, leadership and communication can be used as a tool for organizations to motivate employees if resistance exists.Resistance should be considered as a tool for organizations to improve the process by observing the challenges that arise in connection with change processes. Contribution of the thesis: The study contributes with an understanding of the fact that resistance is a necessary phenomenon that organizations should not strive to eliminate completely. Suggestions for future research: The conclusion of the study is that organizational factors such as corporate culture and leadership are important for organizations to successfully implement changes. Where communication, as an organizational factor, has a greater role in ensuring that the implementation of the change process does not fail. A further conclusion is that corporate culture, leadership and communication can be used as a tool for organizations to motivate employees if resistance exists. Keywords: Resistance to change (RTC), Organizational Change, Motivation.

Denna studie syftar till att undersöka hur kontextuella förändringsfaktorer påverkar mellanchefers roll vid organisatorisk förändring. Tidigare forskning belyser vikten av att företag ställer sig öppna inför förändring samtidigt som vidare forskning visar att upp till 70 % av alla initiativ till organisatorisk förändring misslyckas. Detta tycks delvis kunna förklaras av bristfälligheten i att anpassa ett förändringsarbete samt ledarskap till dess kontextuella förutsättningar. För att genomföra lyckosamma förändringsarbeten krävs därför att varje situation ses som unik till vilken ledarskapet måste anpassas. För att besvara forskningsfrågan genomförs en kvalitativ fallstudie på två företag som under tiden för studiens genomförande utför ett förändringsarbete. Studien ämnar undersöka olika kontextuella förändringsfaktorer samt hur mellanchefer arbetar under förändringsprocessen med avseende på fyra definierade ledarskapsroller. Studiens resultat påvisar framförallt att de ledarskapsroller som handlar om att leda och koordinera arbete står sig relativt intakta medan behovet av meningsskapande aktiviteter i en större grad påverkas av förändringskontexten.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett specifikt fall, en landstingsorganisation, beskriva de praktiska problem som organisationer har i ambitionerna att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt och teoretiskt förklara varför det är svårt att förändra en organisationskultur i riktning mot mer hållbara arbetssätt. Frågeställning: 1. Hur arbetar en landstingsorganisation med hållbarhet i olika avdelningar och enheter och vilka svårigheter finns? 2. Vilken är organisationskulturens roll i införandet och upprätthållandet av hållbara arbetssätt? 3. Är det nödvändigt att organisationskulturen förändras för att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt? Metod: För att besvara studiens syfte antogs en kvalitativ forskningsmetod med 15 semistrukturerade intervjuer. Studien har begränsats till ett antal olika avdelningar och enheter i en landstingsorganisation och urvalet innefattar främst anställda i ledarpositioner. Resultat: Resultatet visar att hållbarhet anses vara viktigt men att arbetet och prioriteringen av hållbarhetsperspektiven skiljer sig mellan avdelningarna och enheterna. Det framkommer att en begränsad ekonomi och ett otillräckligt marknadsutbud är två exempel på faktorer som påverkar hur organisationen arbetar för hållbar utveckling. I studien framkommer det också att det finns olika syn på fenomenet organisationskultur och vilka svårigheter en organisationskulturell förändring kan möta. Ett genomgående antagande är att det är svårt att förändra en organisationskultur och att det hos människor finns ett motstånd mot förändring. Slutsats: Studiens resultat stödjer tidigare forskning som menar att implementeringsproblematiken med hållbara arbetssätt grundar sig i den ekonomiska kostnaden det innebär men visar även andra orsaker till problemet, till exempel begränsat marknadsutbud och upplevelsen av att vissa hållbarhetsperspektiv är andra avdelningars prioritet. Det framkommer att hur man arbetar med hållbarhet påverkas stort av i vilken mån det finns engagerade och kunniga ledare i organisationen och att svårigheten med att förändra organisationskulturen till främjande för införande och upprätthållande av hållbara arbetssätt kan bero på avsaknaden av dessa. Ytterligare svårigheter tycks bero på bristen av ett upplevt behov av förändring och att förändringsförsök möter motstånd hos de anställda. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att trots svårigheterna går det att förändra en organisationskultur. En öppenhet för förändring i organisationskulturen är positivt i syfte att införa och upprätthålla hållbara arbetssätt men påverkar inte de ekonomiska och marknadsmässiga begränsningar som kan förekomma.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för ämnet organisatorisk förändring. Inriktningen är en analys av hur en förändring av materiell struktur, en fysisk byggnad, har för inverkan på styrning och beteende. Studien ämnar se hur de formella och informella aspekterna av en organisation interagerar med varandra samt hur en organisation bör forma sin verksamhetsstyrning för att nå samtliga berörda. Problematik kan föreligga då syftet med förändringen inte alltid framgår, varpå samspelet mellan struktur- och aktörsdrivna aktiviteter behandlas utifrån valt ramverk. Swedbank AB har genomfört en ombyggnation av sitt huvudkontor baserat på deras kärnvärderingar, med önskan om att verka enligt dem. Utifrån insamlat material från intervjuer framgår det att den nya fysiska strukturen tvingat fram nytt beteende hos medarbetare. Utfallet från den informella strukturen som formas lokalt kan dock inte förutspås. Slutsatsen är att formella och informella faktorer är sammankopplade, samt att ett fortsatt efterarbete är av betydelse.

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.</p>

Att anpassa och förändra sig i takt med sin omgivning är en nödvändighet för organisationer. Ledarskap i förändringsprocesser anses viktigt för utfallet av dessa organisatoriska förändringar, men även medarbetares kunskap och insatser har kommit att värderas högt. Syftet med denna uppsats var att undersöka medarbetares attityder till organisatoriska förändringar samt medarbetares syn på önskat ledarskap under organisatoriska förändringsprocesser. Dessutom skulle samband mellan dessa två variabler undersökas. Detta har skett dels genom en teoretisk undersökning, dels genom en empirisk kvalitativ studie. Denna hade formen av en intervjuundersökning gjord med medarbetare på Arbetsförmedlingen i Uppsala. Resultatet visade att ett övergripande samband fanns då samtliga intervjuade i huvudsak var positiva inför förändring och föredrog ett mestadels transformativt ledarskap. Inga starka samband stod dock att finna.

Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt. Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund / There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive. The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.