Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlaren organisatorisk förändringsprocess. Syftet med denna studie är att undersöka organisatoriskt påkallade förändringsprocesser och de behov som uppstår under förändringens gång. För att studera detta har författarna valt att studera ett fall, med ett anonymiserat fallföretag. Studien ämnar att förstå hur processen ser ut och hur behoven för förändring uppstår för ett specifikt fallföretag som har genomgått en organisatorisk förändring. Studien är av kvalitativ typ där intervjuer med anställda på fallföretaget är studiens främsta primärdata. Datan har analyserats med hjälp av teorier kring företagsorganisation, transformation och process. Som slutsats för denna studie framgår det att fallföretaget besatt en öppen organisationsstruktur innan förändringsprocessen. Förändringsprocessen som ägde rum kan ses som planerad från ledningen och växte fram på grund av interna såväl som externa påtryckningar. Genom en analys av processen framgår det att det uppstod behov för förändring närden öppna organisationen växte i antal anställda, samt av att konkurrens utifrån drev framett behov av att effektivisera organisationen och dess beslutsprocesser. Fallföretaget blev sedan uppköpta av ett riskkapitalbolag, vilket fungerade som en katalysator som skyndade på förändringsprocessen. Från analysen framgår det att de förändringar som processen genererade hade skett oavsett om uppköpet hade skett eller ej. Däremot skapades starkare incitament för att nå ekonomiska framgångar med riskkapitalbolagets intåg, vilket ökade processens takt. Företagets förändringsprocess har lett till en organisationsstruktur som i dagsläget kan beskrivas som hierarkisk men med kvarlevor från den gamla öppna strukturen.

Klienter med en samsjuklighet blir i mötet med socialtjänsten ofta uppdelade bland flera enheter. En intern samverkan bedrivs mellan enheterna för att möta klientens behov. Vår studie syftar till att få en ökad kunskap om hur socialsekreterare upplever att organisationsstrukturen påverkar den interna samverkan på socialtjänsten i ärenden där en klient har en samsjuklighet. Studien intresserar sig för hur denna samverkan bedrivs och vad som krävs för eller motverkar en god samverkan. Fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med socialsekreterare som arbetar specialiserat med missbruk samt socialpsykiatri på en socialtjänst. Insamlade data sorterades genom en tematisk analysmetod och resultatet analyserades ytterligare med hjälp av domänteori, interna förutsättningar för samverkan och tidigare forskning. I resultatet har vi identifierat att två former av samverkan förekommer mellan specialiserade enheter, en spontan när det fungerar och en organiserad rutin för samverkan när det inte fungerar. Det som krävs för en samverkan är kunskap om klientens behov och andra enheters förutsättningar. Negativa stereotypiska attityder gällande arbetet med klienter med en samsjuklighet motverkade däremot en god samverkan. Socialsekreterares handlingsutrymme att arbeta integrerat med klienter som har en samsjuklighet är begränsad i en specialiserad organisation. Trots omorganiseringar kvarstår de grundläggande bristerna i samverkan. Organisationen är inte formad efter klientgruppen. Men organisationsstrukturer kan inte forma professionen helt och hållet. Professionskunskap och erfarenhetskunskap hos socialsekreterare gör att de genom sitt handlingsutrymme formar arbetsprocessen efter klientens behov.

<p>Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar</p><p>- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid</p><p>Seminariedatum: 2008-05-29</p><p>Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008</p><p>Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson</p><p>Handledare: Tommy Jensen</p><p>Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende</p><p>Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag</p><p>Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.</p>

Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar - en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid Seminariedatum: 2008-05-29 Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008 Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson Handledare: Tommy Jensen Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter. Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter. Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.

Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare. / Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees. / <p>2021-06-07</p>

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet. / Program: Textilekonomutbildningen

The objective of the study is to examine psychological needs of individuals working as volunteers. The needs can then be understood in relation to the structure of the organisation they are a part of. The results of the empirical study are based on twelve qualitative interviews, where three individuals per organisation were chosen from four different organisations in the south of Sweden.  The result shows three important motives. The first one is the identification of the interviewees’ psychological position, and what factors were expressed as essential. The second motive presents a description of the needs, and the character profiles. The third motive describes the organizational structure’s impact on the individuals’ dedication to their commitment. Based on the analysis of the empirical results, the interviewees working as volunteers have a similar conception of needs. The analysis also shows that a majority of them have similar character traits. The volunteers in this study value the characteristics and values of non-profit commitment. They also value how their primary and secondary needs become satisfied through their volunteering, which they bring forward as something that their paid work does not provide. The choice of organisation, to which they are committed, has been of prime importance. The analysis shows that the non-profit commitment fulfils the purpose of self-realization. However, in order to satisfy the needs of volunteers, the form and structure of the organisation have to function properly. External factors that are not maintained may influence the motivation, which can lead to a lack of drive force and abandonment of the commitment.   Keywords: Volunteering, non-profit organisations, needs, motivation, organisational structures, leadership.

The climate is in a state of perpetual flux and we, the public, are constantly reminded of this fact via the latest environmental reports which are wholeheartedly discussed in the media. Communities experience 50-year-rainfalls more frequently than ever, leading to recurring flooding of streets and homes. And yet, progress on adapting to this ever-changing climate has been slow. When discussing climate adaptation, a widely accepted fact is that there exists an intrinsic inertia in the Swedish planning system which largely stems from a governmental path dependance, a general lack of willingness to focus on adaptation measures in favor of societal and economic growth, and inadequate knowledge and communication of climate-related issues within the governing body. The aim of this study is to identify what kind of climate adaption measures are implemented in two Swedish municipalities, and to ascertain whether there is any merit to the use of the term adaptive barriers, which supposedly hinder the implementation of other climate adaptation measures. With respect to climate adaptation, theories regarding contextual vulnerability and adaptive capacity, among others, will be applied to the Swedish planning system with a focus on municipal planning documents via a qualitative research approach. To answer questions regarding barriers to adaptation within the municipal organization, and to strengthen the validity of the study, two semi-structured interviews with relevant authorities on climate adaptation have been conducted. This study finds that there has been some progress in later years regarding the implementation of climate adaptation measures in municipal planning, but that organizational barriers still fundamentally impede efficient implementation of some adaptation measures.

Ändamålet med den här studien har varit att undersöka kvinnors karriärmöjligheter och upplevelser av att arbeta på Polismyndigheten som är en mansdominerad organisation. I presentationen av studien har vi valt att redogöra empiri utifrån respondenternas egna perspektiv och sedan kopplat ihop framställningarna med teorier om organisations- och könsstrukturer som kan förklara Polismyndighetens hierarkier och arbetsfördelningar. Uppsatsen är gjord utifrån en kvalitativ ansats och det insamlade materialet är framställt utifrån intervjuer som vi har gjort med sex stycken kvinnor som arbetar på olika platser inom Polismyndigheten. Resultatet indikerar att kvinnornas upplevelser inom Polisen liknar varandra även då de befinner sig på olika avdelningar och hierarkiska nivåer. Kvinnornas upplevelser påvisar att det finns hinder och svårigheter för dem i organisationen. De är underrepresenterade och utgör inte är den ideala polisen som baseras på manlighet. De ska kunna verka och accepteras i organisationen på ett liknande sätt som sina manliga kollegor. Kvinnorna tar ofta ett större ansvar för familj som därmed påverkar deras karriärer och yrkesstatus. Resultatet i studien har kunnat styrka vår egen förförståelse och påvisat att manlighet är normen inom myndigheten. / The purpose of this study has been to investigate women's career opportunities and experiences of working at the police authority, which is a male-dominated organization. In the presentation of the study, we have chosen to describe empirical data from the respondents own perspective and then link the representations with theories of organizational and gender structures that can explain the police authorities' hierarchies and division of labor. The essay is based on a qualitative approach and the collected material is presented on the basis of interviews that we have done with six women who work in different places within the police authority. The result indicates that women's experiences within the Police are similar to each other even when they are at different departments and hierarchical levels. The women's experiences show that there are obstacles and difficulties for them in the organization. They are underrepresented and do not constitute the ideal police based on masculinity. They should be able to work and be accepted in the organization in a similar way to their male colleagues. The women often take a greater responsibility for the family, which thus affects their careers and professional status. The result of the study has been able to strengthen our own understanding and demonstrated that masculinity is the norm within the authority.

Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet