No description available.

Bakgrund Ideellt arbete är någonting som finns över hela världen och på flera olika nivåer. Dock är det många ideella organisationer som har börjat uppleva ett minskat deltagande och de har svårt att hitta aktiva medlemmar som är villiga att engagera sig på en långsiktig basis. Det finns vissa tecken på att detta delvis beror på att unga människor tillhörande Generation Y undviker att engagera sig ideellt. Samtidigt finns det tecken på att det motsatta gäller och att Generation Y gärna engagerar sig. Denna studie undersöker därför vad det är som får unga människor tillhörande Generation Y att engagera sig ideellt. Studien försöker också identifiera vad det är som får vissa personer tillhörande denna generation att fortsätta engagera sig över en längre tid samt vad det är som gör att vissa helt väljer att avstå från att arbeta ideellt. Syfte Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer bakom ideellt arbete hos unga människor och därmed skapa en förståelse för vad det är som får vissa personer att fortsätta engagera sig ideellt på lång sikt eller vid upprepade tillfällen samtidigt som andra väljer att inte engagera sig ideellt över huvud taget. Metod Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tjugotvå olika personer med olika erfarenhet av ideellt arbete. Datan har därefter tolkats med hjälp av grundad teori. Slutsats Det som gör personer tillhörande Generation Y intresserade av att engagera sig i ideellt arbete är deras intresse för området, olika sociala aspekter samt möjligheten att spetsa sitt CV och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det som gör personer villiga att engagera sig över en längre tidsperiod är uppskattningen de får från organisationen, om de kan se att arbetet ger resultat, att de har roligt då de arbetar samt att de får ut något av sitt engagemang. Det som gör att andra väljer att inte engagera sig är ofta okunskap om hur de ska göra för att engagera sig samt om vad det finns för ideella organisationer i deras närhet och en missmatchning mellan dessa personers förväntningar på arbetet och vad som krävs av dem då de engagerar sig. Den största anledningen till att dessa personer väljer att inte arbeta ideellt tycks dock vara brist på intresse.

Detta är en studie om ideellt engagemang med syfta att undersöka om det är någon skillnad mellan hur kvinnor respektive män engagerar sig. Frågeställningen innefattar även varför människor väljer att engagera sig i ideella verksamheter. Angreppsättet är kvalitativt och omfattar fem semistrukturerade intervjuer och en deltagandeobservation. Utifrån det insamlade materialet tycks en viktig anledning till engagemang vara det sociala utbytet och känslan av välbefinnande som engagemanget ger. Belysningen ur ett genusperspektiv ger däremot en mer splittrad bild. / This is a study of voluntary work with a purpose of investigating if there is a difference between how women and men chose to become engaged in voluntary work. The scope also include the question of why people want to be engaged in voluntary work more generally. The approach is qualitative and the work comprises five semi structured interviews and one participatory observation. Judging from the collected material, an important reason for becoming engaged in voluntary work is the social interactions and the sense of well-being the engagement gives. The insights regarding the gender aspects are more fragmented.

Studien är skriven vid företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet och behandlar kunskapsöverföring inom ideella föreningar. Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskap uppstår samt förvaltas för att sedan överföras i en organisation. Undersökningen ämnar även identifiera förbättringsåtgärder med hjälp av det resultat som genereras. Studien bygger på en fallstudie, där Stockholms nation i Uppsala har undersöks utifrån hur organisationen hanterar den kunskap som uppstår och finns bland de engagerade. Ett kvalitativt arbetssätt har använts, där intervjuer har gjorts med engagerade på nationen. Informationen har analyserats med hjälp av en teoretisk referensram innehållande teorier om upplärning, olika typer av kunskap, samt förvaltningen av den. I studien framgår det tydligt att den enskilde individens kunskap bygger på learning-by-doing, samt att erfarenheter från tidigare ämbeten på nationen är någonting som används i senare ämbeten. Tre olika typer av överlämningar har identifierats och dessa används beroende på vilket typ av ämbete det är som ska överlåtas. Det ligger dock i ämbetsmannens intresse att bestämma hur omfattande överlämningen blir. Vidare visar det sig att den enskilde individens vilja att vara med och utveckla nationen är en avgörande faktor för hur väl kunskapsöverföringen i organisationen fungerar.

Sedan lång tid tillbaka har det ideella arbetet i samhällen världen över tillskrivits stor betydelse. Detta gäller inte minst de humanitära ideella organisationernas arbete som handlar om att motverka utsatthet och utanförskap. Samtidigt som det ideella engagemanget i Sverige tycks vara större än någonsin är detta fortfarande ett relativt outforskat fenomen där studier i stor utsträckning saknas. Det visar sig även finnas en kunskapslucka angående vilka förväntningar  engagerade individer har. Med syftet att bidra till ökad kunskap om vad det innebär att arbeta i ideella organisationer intervjuas därför inom denna kvalitativa studie åtta anställda och ideella från en kvinnojour och en stadsmission i södra Sverige. De frågeställningar studien berör handlar om vilka motiv och förväntningar det finns till att individer engagerar sig ideellt samt vilka  uppfattningar individer i ideella organisationer har om vad ideellt arbete innebär i samhället. Tillsammans med sociologiska teorier och begrepp om individens kapital, spegling i samhället, möjlighet till självförverkligande samt plikt- och kanförväntningar visar studien på balansgången mellan egoistiska och altruistiska motiv och förväntningar där den ideellt engagerade individen har en ömsesidig förväntan att ge någonting men också få någonting tillbaka.

This thesis aims to study gender distribution in non profit work for human rights. Based on an interview study with coordinator ́s for non-profit workers in human rights, the thesis examines how the gender distribution is constructed, the reasons behind the gender distribution, what consequences the distribution can have, and how to create change. The theoretical frameworks that the thesis relates to are gender theory, socialization and role theory. These are theories based on the a social constructivist approach, which means that society is constructed by us humans. The result of the seven semi-structured interviews, indicates that there is a large surplus of women who are voluntarily committed to human rights. Possible causal explanations for the distribution according to the results have to do with education, trends, women's social capacity, and female vs. male interest. The consequences the informants address apply to diversity, societal development and the priority issue. The results also show that coordinators believe that what needs to be done to create change has to do with education, gender norms, salary, and active search for men, except for the two men who, according to the results, believe that the prevailing gender distribution does not need to change.

Ideella engagemang finns inom många delar av samhället, så även inom universitetsvärlden. Vid universitetet finns bland annat studentkåren som huvudsakligen arbetar med att bevaka och höja kvaliteten på utbildningarna. Utöver studentkåren kan studenterna engagera sig i olika föreningar som bland annat arrangerar aktiviteter eller fester. Studenterna kan även engagera sig i större projekt som anordnas av och för studenter. Det har dock på senare år upplevts att det har förekommit en minskning av personer som är villiga att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid universitetet. Trots att det upplevda minskade intresset för engagemang finns det fortfarande studenter som väljer att engagera sig. Studien ämnar beskriva och diskutera individers upplevelser av att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid Luleå tekniska universitet. Studien avser också att undersöka vilka motivationsfaktorer som driver individen till att engagera sig ideellt i studentverksamheter, vilka hinder till ideellt engagemang i studentverksamheter individen ser hos personer i sin omgivning och hur dessa hinder skulle kunna förstås inom ramen för begreppen kapital, habitus och oegennyttiga handlingar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med individer som är eller har varit ideellt engagerade i studentverksamheter vid universitetet. För att få bättre förståelse kring deras upplevelser och deras motivationsfaktorer har begreppen habitus, kapital och oegennyttiga handlingar använts. Även inre och yttre motivation har använts tillsammans med fler teorier som berör motivation. I resultatet av studien kunde vi se hur de ideella engagemanget fungerar som en del i formandet av deras habitus. Vi kunde även se hur intervjupersonernas tidigare kapitaltillgångar också spelat in i deras naturliga steg till att börja engagera sig. Resultatet visade även hur motivationen hos intervjupersonerna uppstod efter någon form av interaktion med de ideella engagemangen. Intervjupersonerna påverkades även av både den inre och yttre motivationen i viljan att engagera sig. De hinder som beskrevs antydde på hur formandet av individens habitus inte behöver formas i just det ideella engagemanget i studentverksamheter och att det skulle kunna finnas andra sociala miljöer för en individ på universitetet att forma sitt habitus i.

Det nuvarande omvärldsläget har försämrats. Händelser som skogsbränder, översvämningar och pandemier är exempel på kriser som har påverkat svensk säkerhet de senaste 40 åren. Därtill befinner sig landet enligt regeringsföreträdare i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sverige har sedan 2015 återupptagit sin totalförsvarsplanering där civilsamhällesaktörer lyfts fram som en betydelsefull resurs. En viktig del av civilsamhället är landets alla ideella föreningar. Ett exempel på dessa är bygdegårdsföreningar som ansvarar för uthyrning av bygdegårdar runtom i landet. Bygdegårdars historiska betydelse för lokalsamhället har varit stor då de varit bygdernas centrala samlingslokaler där människor har träffats. Bygdegårdarnas roll i lokalsamhället har dock förändrats över tid. Hur kan denna förändring påverka deras arbete med beredskap i lokalsamhället? Uppsatsen syftar till att undersöka hur bygdegårdar kan stärka lokalsamhällets beredskapsarbete och därigenom bidra till Sveriges totalförsvar. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod, inspirerad av grundad teori där semi-strukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda bygdegårdana inom Uppsala kommun. Uppsatsens resultat visar att bygdegårdarna kanbidra på flera sätt till stärkandet av totalförsvaret utifrån flera nivåer i samhället men att det bland annat krävs kunskapshöjande insatser samt en tydlig inriktning och ändamålsenlig finansiering.

Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

<p>Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang. Studenterna engagerade sig främst för att; arbetet de utförde var roligt och stimulerande, de fick utvecklas som människor och de ville utvidga sitt sociala umgänge.</p>