att ideellt skadestånd ska utgå måste den skadelidande tillfogats personskada enligt 2:1 SkL. Det ideella skadeståndsbeloppet omfattar skadestånd för fysiskt och psykiskt lidande vilket delas in i två kategorier, lidande av övergående natur, dvs. sveda och värk samt lidande av bestående karaktär, dvs. lyte och men. Det finns tidigare studier med fokus på ideella skadestånd. Det saknas dock studier och analyser kring hur den rättsliga beräkningen av ideella skadestånd förhåller sig till likhetsprincipen. Skadeståndet beräknas på subjektiva grunder och domstolen har till sin hjälp Trafikskadenämndens tabeller. Dessa tabeller utgör en viktig faktor för bestämmandet av skadeståndet för sveda och värk, eftersom domstolarna i flera rättsfall använt tabellerna som vägledning vid beräkning av skadeståndet. Exempelvis NJA 2000 s. 278, NJA 2011 s. 638. När domstolen använder tabellerna som vägledning vid beräkning av skadeståndet upprätthålls likhetsprincipen, givet att omständigheterna i fallen tillåter det. Domstolarna ska även kunna bortse från dessa och göra en skönsmässig bedömning när det krävs. Trots att domstolarna i stor utsträckning utgår ifrån Trafikskadenämndens tabellverk finns det ingen transparens i förhållande till dessa. Domstolarna hänvisar till tabellerna, dock ges inga detaljer kring beräkningen av skadeståndet. Likhetsprincipen är därtill svår att upprätthålla vid tillämpning av tabellerna pga. att många fall innehåller unika moment vilka tabeller aldrig kan omfatta.

<p>Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang. Studenterna engagerade sig främst för att; arbetet de utförde var roligt och stimulerande, de fick utvecklas som människor och de ville utvidga sitt sociala umgänge.</p>

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang. Studenterna engagerade sig främst för att; arbetet de utförde var roligt och stimulerande, de fick utvecklas som människor och de ville utvidga sitt sociala umgänge.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa. Problemen förekommer ofta utav för stora kostnader. Sveriges radio genomförde en undersökning om att föräldrar tar mycket för givet och att det var svårt att få människor att engagera sig och ställa upp ideellt. Föreningen ser vikten av att skapa ett värde för individen för att motivera engagemang.   Syfte: Först kommer vi att analysera den nuvarande lönsamheten i de olika föreningarna. Där kortsiktig och långsiktig framtidspanering är av intresse. I det andra delsyftet kommer vi studera och förklara hur föreningarna arbetar med ideellt arbete och särskilt om hur de ser på värdeskapande för dessa individer. Metod: Undersökningen görs i form av en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Material kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer, årsredovisningar, hemsidor samt relevant teoretisk litteratur. Slutsatser I analysen framkommer att föreningarna fokuserar på ekonomin snarare än det sportsliga. De har knappa resurser och därför är det ideella arbetet i varje förening en viktig del för deras existens. Att skapa ett värde för individen har visat sig vara av vikt för att engagera och motivera till det.

Bakgrund Ideellt arbete är någonting som finns över hela världen och på flera olika nivåer. Dock är det många ideella organisationer som har börjat uppleva ett minskat deltagande och de har svårt att hitta aktiva medlemmar som är villiga att engagera sig på en långsiktig basis. Det finns vissa tecken på att detta delvis beror på att unga människor tillhörande Generation Y undviker att engagera sig ideellt. Samtidigt finns det tecken på att det motsatta gäller och att Generation Y gärna engagerar sig. Denna studie undersöker därför vad det är som får unga människor tillhörande Generation Y att engagera sig ideellt. Studien försöker också identifiera vad det är som får vissa personer tillhörande denna generation att fortsätta engagera sig över en längre tid samt vad det är som gör att vissa helt väljer att avstå från att arbeta ideellt. Syfte Syftet med studien är att identifiera motivationsfaktorer bakom ideellt arbete hos unga människor och därmed skapa en förståelse för vad det är som får vissa personer att fortsätta engagera sig ideellt på lång sikt eller vid upprepade tillfällen samtidigt som andra väljer att inte engagera sig ideellt över huvud taget. Metod Studien använder en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tjugotvå olika personer med olika erfarenhet av ideellt arbete. Datan har därefter tolkats med hjälp av grundad teori. Slutsats Det som gör personer tillhörande Generation Y intresserade av att engagera sig i ideellt arbete är deras intresse för området, olika sociala aspekter samt möjligheten att spetsa sitt CV och bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det som gör personer villiga att engagera sig över en längre tidsperiod är uppskattningen de får från organisationen, om de kan se att arbetet ger resultat, att de har roligt då de arbetar samt att de får ut något av sitt engagemang. Det som gör att andra väljer att inte engagera sig är ofta okunskap om hur de ska göra för att engagera sig samt om vad det finns för ideella organisationer i deras närhet och en missmatchning mellan dessa personers förväntningar på arbetet och vad som krävs av dem då de engagerar sig. Den största anledningen till att dessa personer väljer att inte arbeta ideellt tycks dock vara brist på intresse.

Sedan lång tid tillbaka har det ideella arbetet i samhällen världen över tillskrivits stor betydelse. Detta gäller inte minst de humanitära ideella organisationernas arbete som handlar om att motverka utsatthet och utanförskap. Samtidigt som det ideella engagemanget i Sverige tycks vara större än någonsin är detta fortfarande ett relativt outforskat fenomen där studier i stor utsträckning saknas. Det visar sig även finnas en kunskapslucka angående vilka förväntningar  engagerade individer har. Med syftet att bidra till ökad kunskap om vad det innebär att arbeta i ideella organisationer intervjuas därför inom denna kvalitativa studie åtta anställda och ideella från en kvinnojour och en stadsmission i södra Sverige. De frågeställningar studien berör handlar om vilka motiv och förväntningar det finns till att individer engagerar sig ideellt samt vilka  uppfattningar individer i ideella organisationer har om vad ideellt arbete innebär i samhället. Tillsammans med sociologiska teorier och begrepp om individens kapital, spegling i samhället, möjlighet till självförverkligande samt plikt- och kanförväntningar visar studien på balansgången mellan egoistiska och altruistiska motiv och förväntningar där den ideellt engagerade individen har en ömsesidig förväntan att ge någonting men också få någonting tillbaka.

Syftet med denna uppsats är att studera det allmänna skadeståndet inom arbetsrätten. Mer ingående ska denna uppsats försöka ge en korrekt bild av vad detta skadestånd fyller för funktion, inom ramen för systemet av ersättningar vid en överträdelse av arbetsrättsliga regler.   När det gäller skadestånd så är det rimligt att man ska få ersättning för ekonomisk förlust. Vad som inte är lika självklart är när det ska betalas ut ersättning för skador, där skadan inte kan mätas i pengar. Sådana skador har kommit att kallas för ideella skador. Under denna kategori finns exempelvis sveda och värk inom ramen för personskada och allmänt skadestånd i arbetsrättsliga situationer. Allmänt skadestånd är en typ av ersättning för den kränkning som exempelvis en felaktig uppsägning eller ett felaktigt avskedande inneburit för den skadelidande.   Parallellt med det allmänna skadeståndet så utgår i de allra flesta fall även ett ekonomiskt skadestånd. Detta skadestånd är ersättning för den faktiskt mätbara förlusten i pengar, exempelvis genom betalning av utebliven lön. Sammanfattningsvis så ska denna uppsats försöka ge läsaren en bred bild av vad det allmänna skadeståndet är för något och vilken funktion det verkar fylla.

No description available.

No description available.

Studenter har sedan 1960-talet har uppmuntrats till att engagera sig ideellt under sin skoltid, däremot kan man se att syftet med det ideella arbetet hos studenter har förändrats i takt med att samhället har förändrats. I Sverige finns det många olika ideella hjälporganisationer som studenter kan engagera sig inom. Syftet med studien var att studera hur studenter som arbetar ideellt beskriver betydelsen av det ideella arbetet. Studien belyser också hur studenterna upplever att det ideella arbetet har för betydelse i samhället och vilka samhällsfaktorer som bidragit till deras intresse för ideellt arbete. Studien sätter det ideella arbetet i relation till lönearbetet och studenterna får möjlighet att beskriva vilka förutsättningar det finns i samhället för att utföra det ideella arbetet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen individualisering, identitetsskapandet och arbetslivets krav. Studiens metod var semistrukturerade intervjuer med studenter. Resultatet visade att individualiseringen har skapat en diskursiv kamp inom ideellt arbete, vad de ska vara samt för vem man gör det. Idag är det ideella arbetet en individuell aktivitet som i första hand utförs utifrån ett egoistiskt motiv, av en grupp människor med ett kollektivt intresse om att bli anställningsbar och konkurrens kraftig för att nå ett lönearbete. / <p>2015-01-13</p>