Ideella engagemang finns inom många delar av samhället, så även inom universitetsvärlden. Vid universitetet finns bland annat studentkåren som huvudsakligen arbetar med att bevaka och höja kvaliteten på utbildningarna. Utöver studentkåren kan studenterna engagera sig i olika föreningar som bland annat arrangerar aktiviteter eller fester. Studenterna kan även engagera sig i större projekt som anordnas av och för studenter. Det har dock på senare år upplevts att det har förekommit en minskning av personer som är villiga att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid universitetet. Trots att det upplevda minskade intresset för engagemang finns det fortfarande studenter som väljer att engagera sig. Studien ämnar beskriva och diskutera individers upplevelser av att engagera sig ideellt i studentverksamheter vid Luleå tekniska universitet. Studien avser också att undersöka vilka motivationsfaktorer som driver individen till att engagera sig ideellt i studentverksamheter, vilka hinder till ideellt engagemang i studentverksamheter individen ser hos personer i sin omgivning och hur dessa hinder skulle kunna förstås inom ramen för begreppen kapital, habitus och oegennyttiga handlingar. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med individer som är eller har varit ideellt engagerade i studentverksamheter vid universitetet. För att få bättre förståelse kring deras upplevelser och deras motivationsfaktorer har begreppen habitus, kapital och oegennyttiga handlingar använts. Även inre och yttre motivation har använts tillsammans med fler teorier som berör motivation. I resultatet av studien kunde vi se hur de ideella engagemanget fungerar som en del i formandet av deras habitus. Vi kunde även se hur intervjupersonernas tidigare kapitaltillgångar också spelat in i deras naturliga steg till att börja engagera sig. Resultatet visade även hur motivationen hos intervjupersonerna uppstod efter någon form av interaktion med de ideella engagemangen. Intervjupersonerna påverkades även av både den inre och yttre motivationen i viljan att engagera sig. De hinder som beskrevs antydde på hur formandet av individens habitus inte behöver formas i just det ideella engagemanget i studentverksamheter och att det skulle kunna finnas andra sociala miljöer för en individ på universitetet att forma sitt habitus i.

Det nuvarande omvärldsläget har försämrats. Händelser som skogsbränder, översvämningar och pandemier är exempel på kriser som har påverkat svensk säkerhet de senaste 40 åren. Därtill befinner sig landet enligt regeringsföreträdare i det svåraste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sverige har sedan 2015 återupptagit sin totalförsvarsplanering där civilsamhällesaktörer lyfts fram som en betydelsefull resurs. En viktig del av civilsamhället är landets alla ideella föreningar. Ett exempel på dessa är bygdegårdsföreningar som ansvarar för uthyrning av bygdegårdar runtom i landet. Bygdegårdars historiska betydelse för lokalsamhället har varit stor då de varit bygdernas centrala samlingslokaler där människor har träffats. Bygdegårdarnas roll i lokalsamhället har dock förändrats över tid. Hur kan denna förändring påverka deras arbete med beredskap i lokalsamhället? Uppsatsen syftar till att undersöka hur bygdegårdar kan stärka lokalsamhällets beredskapsarbete och därigenom bidra till Sveriges totalförsvar. För att besvara detta syfte är uppsatsen baserad på en kvalitativ metod, inspirerad av grundad teori där semi-strukturerade intervjuer genomförts med representanter från de utvalda bygdegårdana inom Uppsala kommun. Uppsatsens resultat visar att bygdegårdarna kanbidra på flera sätt till stärkandet av totalförsvaret utifrån flera nivåer i samhället men att det bland annat krävs kunskapshöjande insatser samt en tydlig inriktning och ändamålsenlig finansiering.

No description available.

I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering. / In this thesis, a study of how Swedish sports associations in rural areas are affected by the societal changes which the advent of the post-modern society has brought is declared. The studied data has been collected through qualitative interviews and thenceforth analyzed through the research method grounded theory. The informants who have participated in the study are all active in sports clubs in small villages themselves, and this thesis provides an insight in their experiences which hopefully can contribute to an increased knowledge about how Swedish sports associations in rural areas may develop in the next few years. The results reveal that the studied sports clubs experience severe problems in the recruitment of new members as well as voluntary trainers and members of the board. Moreover, the study proves an ongoing conflict between urban and rural areas which in particular concerns allocation of resources and political priority.

Studien har för avsiktta reda på vilka motivationsfaktorer som finns bakom ett ideellt ledarskap i en idrottsförening. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersättning, alternativt med en symbolisk summa på fritiden. Syftet är att i ljuset av den ökade individualiseringen, undersöka och få en djupare förståelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang.Studien har genomförts med kvalitativ metod och baseras på 10 djupintervjuer med personer som arbetar ideellt i en idrottsförening dvs på sin fritid och utan ersättning (alt. med en symbolisk summa). För att få en djupare förståelse till vad som driver människor att arbeta ideellt har uppsatsen använt inre-och yttre motivation, Self-Determination,samt sociologiska teorier om socialt kapital och oegennyttiga handlingar som teoretiska perspektiv. Gemensamt för teorierna är att de alla ryms inom området motivation. Resultatet visar att motiven till att individer börjar arbeta och engagera sig ideellt i en idrottsförening beror på ett flertal olika inre-och yttre motivationsfaktorer. I resultatet framkommer det dock främst att inre motivation såsom glädje i andras glädje och utveckling förekommer som motivation till det ideella engagemanget, trots att ett mindre antal egoistiska motiv också framkom.Studien visar även att individualiseringen har haft påverkan på de ideella idrottsföreningarna och individen motivation att engagera sig ideellt som ledare. Slutligen kan det konstateras att resultatet i denna studie i överlag har likartade resultat som tidigare studier och forskning som har gjorts om detta ämne.

Forskare hävdar att det behövs mer forskning om projektdeltagares upplevelser i ideella projekt och vad som krävs för att behålla dem i projektet. Forskning som gjorts har främst undersökt projektdeltagares motivation i megaevenemang, sportevenemang och studentengagemang i andra kulturer. Det blir därav viktigt att undersöka varför individer engagerar sig ideellt och varför de fullföljer till projektets slut när deltagandet i sig är belöningen. Studien har, utifrån en fallstudie med 11 kvalitativa intervjuer, undersökt projektdeltagares upplevelser från ett ideellt evenemangsprojekt. Det projektdeltagarna upplever som betydelsefullt för sin motivation att delta och stanna kvar i projektet är främst tillhörigheten till en grupp. Erhållandet av meriter på cv:t ses också som en anledning till att delta och en fördel efter projektets slut. Dock är samarbetet och känslan av en tillhörighet till gruppen det som väger tyngst för motivationen och att fullfölja projektet. När projektdeltagarna upplever samhörighet ökar också känslan av trygghet och stöttning i gruppen och det blir lättare att fråga om hjälp vid behov. Om en arbetsgrupp splittras försvinner sammanhållningen och med det tillkommer också en risk att projektdeltagare förlorar känslan över att ha en roll och ett tydligt ansvarsområde. Det är också viktigt att projektdeltagarna får uppleva sin förmåga och att de bidrar till projektet. Sammanfattningsvis väger alltså det sociala behovet tyngre än att få en merit på cv:t. Därav finns det anledning och tro att vid rekrytering bör man trycka på att man får göra något fantastiskt ihop med en liten grupp och inte bara lyfta att det är en bra merit. / Researchers argue that more research is needed for project participants' experiences in nonprofit projects and key factors to keep them in the project. Former research has mainly examined project participants' motivation in mega events, sporting events and student engagement in other cultures. It is therefore important to examine why individuals engage in nonprofit projects and why they carry out until the end of the project when the participation itself is the reward. Based on a case study with 11 qualitative interviews, the study has examined project participants' experiences from a non-profit event project. The project participants experience that their motivation to participate and to go through with the project is mainly the feeling of belonging to a group. Qualifications for a resumé is also seen as a reason to participate and beneficial after the project is over. However, the collaboration and feeling of belonging to a group is important for motivation and to complete the project. The sense of security and support increases when the project participants experience belonging to a group, and it becomes easier to ask for help when needed. If a workgroup is divided, cohesion is lost and there is also a risk that project participants lose the feeling of having a role and a clear area of ​​responsibility. It is also important that the project participants experience their ability and their contribution to the project. In summary, the social need thus weigh heavier than getting qualifications for a resumé. There is therefore reason to believe that when recruiting, one should highlight the fact that you will be doing something great together in a small group and not just highlight that it is good for a resumé.

Sammanfattning Ideella ledare är en stor del av idrotten i Sverige och dessa ledare är i sin tur väldigt viktiga för idrottsrörelsen då de kan anses vara de största bidragsgivarna idrottsrörelsen har. Ett ideellt engagemang är något man gör på sin fritid och är således oavlönat. Undersökningen riktar sig mot mindre föreningar och i synnerhet cykelföreningar. I mindre föreningar tenderar det ofta att vara samma personer som är aktivitets- och organisationsledare vilket skiljer sig ifrån större föreningar där man ofta är det ena eller det andra. Syftet med studien är att undersöka ideella ledare i mindre cykelföreningar. Detta för att förstå hur man ska behålla dessa ledare med en god motivation då de även ofta sitter på flera poster när det gäller mindre föreningar. För att svara på syftet och frågeställningarna så har jag använt mig av motivationsteorin Self-Determination Theory. Detta är en kvalitativ undersökning som omfattar sex respondentintervjuer inom mindre cykelföreningar. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer och därefter gjort en kvalitativ innehållsanalys för att tolka data. Huvudresultatet visar på att ideella ledare i föreningarna beskriver en inre motivation och att man tenderar att bemöta deltagarna med en öppenhet. I diskussionen visar jag studiens resultat med tidigare forskning och teorier. Resultaten visar även konkreta tips för att stärka den inre motivationen hos ideella ledare vilket kan vara till nytta för ideella föreningar och organisationer. / Abstract Sports in Sweden has its foundation among voluntary coaches. Those coaches are very important for Swedish sports as they are often seen to be very important to the sport. A voluntary engagement is something done in your spare time and it is unpaid. This study is aimed at smaller sports clubs, especially in the sport of cycling. Often it is the same person that is a coach for training and also are involved in organization, this differs from larger sport clubs. The aim of this study is to examine voluntary coaches in smaller cycling clubs. Understanding how to keep these coaches with great motivation is important also in other places within the organization because of the smaller club. To do this I have used a motivational theory named Self-Determination Theory. In this study I have used qualitative approach as well as I have done six interviews among coaches in cycle clubs. I have used semi-structured interview method and then I have analyzed my data with a qualitative content analysis. The main finding of this study shows that voluntary coaches often are inspired by an intrinsic motivation, and that the coaches often meet their followers with openness. In the discussion, the results of this study get related to earlier research and theories. There I also show a concrete tip for how to strengthen intrinsic motivation in voluntary coaches. This can be useful by voluntary clubs and organizations.

Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

This project regards animal rights and in this case homeless cats specifically in Sweden. The process has been determined by three keywords; documenting, narrative and artistic and with these words in mind I designed a book on the subject. I travelled to different places in the south of Sweden to see people who are passionate about rescuing cats and who constantly work to raise the status and the value of the cat. It is a visually interesting book filled with photographs of cats, surroundings and people and the stories these people shared with me. This report contains arguments regarding the design decisions that I made to create the book. / Det här projektet rör sig om djurrätt och i det här fallet hemlösa katter specifikt i Sverige. Med dokumenterande, konstnärligt och berättande som ledord genom processen har jag formgett en bok om hemlösa katter i Sverige. Jag har rest runt till olika ställen i södra Sverige för att hälsa på människor som brinner för att hjälpa katter och som ständigt kämpar för att höja dess status och värde. Boken är en visuell intressant gestaltning fylld med fotografier av katter, miljöer och människor och de berättelser dessa människor delat med mig. I denna rapport finns argument kring alla de designbeslut jag gjort för att skapa boken.