Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka varför individer väljer att engagera sig ideellt inom idrottsföreningar, vilka strategier de använder sig av inom familjen för att få vardagen att gå ihop samt hur situationen upplevs utav såväl den aktive som dennes partner. Vi har genomfört tolv intervjuer med sex par som är engagerade inom olika föreningar och idrotter. De ideellt engagerade har också olika uppdrag inom föreningarna vilket därigenom påverkar mängden tid och kraft som läggs inom det ideella arbetet. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval genom att kontakta personer som finns i vår omgivning vilka passar in i de kvalifikationer vi satt, och låtit våra intervjupersoner besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som en grund till vår studie har vi utgått ifrån teorier om work-life balance, ideellt arbete, motivation, passion och lojalitet. Dessa använde vi sedan för att analysera den empiri som framkommit genom intervjuerna. Resultaten pekar på att de ideellt aktiva drivs av passionen för idrotten samt känslan av att bidra till andra genom en form av samhällsnytta. Ytterligare ett bidrag med vår studie var att vi även studerade partnern till den ideellt aktive. Denne anser i de flesta fall att det ideella arbetet är någonting positivt, även om det tar tid och energi från dem båda på olika sätt. Paren menar att de kan få ihop de olika sfärerna, men att det då krävs strategier i form av planering, prioritering och vilja att lösa det.

Det finns ett stort engagemang för att arbeta ideellt i organisationer i Sverige. Människor ger av sin tid och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att skapa gemenskap och en bra tillvaro för andra människor. Det gör att engagemanget blir positivt för både den fysiska och psykiska hälsan hos ideella arbetaren. Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att arbeta med ungdomar i en ideell organisation och hur detta påverkar ledarnas egen hälsa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex personer som var aktiva inom ungdomsorganisationer valdes genom ett målinriktat urval att delta i studien. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomsledarna engagerar sig för att ha möjlighet att skapa bättre förutsättningar för ungdomar och ge dem en bra tillvaro med vuxna de kan lita på. Genom stöd från kollegor och samarbete mellan organisationer och myndigheter får ungdomsledarna goda förutsättningar för att klara av arbetet. Ungdomsledarna upplever positiva hälsoeffekter av sitt engagemang och en meningsfullhet av arbetet.

<p>Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media?</p><p>Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna.</p><p>Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.</p>

<p>Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.</p><p>Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.</p><p>Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.</p><p>Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.</p>

Sveriges välfärd byggdes en gång av frivilliga organisationer som startade institutioner och verksamheter för att hjälpa de socialt utsatta i samhället. Missbruksvård, skolor, äldreboenden och sjukvård är några av de institutioner som fortfarande lever kvar idag i statlig drift. Det är även ofta inom dessa områden som neddragningarna i den offentliga sektorn återigen kompenseras med hjälp av frivilliga insatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det frivilliga sociala arbetet framställs i media åren 1994-2003. Huvudfrågeställningen är; På vilket sätt framställs det frivilliga sociala arbetet i media? Ett genomgående tema i analysen visar hur samtliga artiklar, oavsett om det är frivilligorganisationerna eller andra som är författare, använder sig av både retoriska och genrebetonade knep för att framställa utsagor som sanningar. Som visas i analysen finns det en risk med detta och det är att det är svårt att ifrågasätta sanningshalten i utsagorna. Analysen visar en kluvenhet i framställningen av det frivilliga sociala arbetet. Både frivilligorganisationer och de övriga framhåller arbetets värde och vikt, men skillnaden ligger i hur stort värdet är. Ytterligare en väsentlig skillnad i framställningen av frivilligarbetet ligger i ansvarsfördelningen mellan samhället och frivilligorganisationerna. Det berör vad som ska omfattas av välfärdsstaten (samhället) och vad frivilligorganisationerna bör ägna sig åt. Det frivilliga sociala arbetet framställs som välbehövligt och i vissa fall det enda alternativet för de som inte längre kan få hjälp av samhället. Frivilligorganisationerna lyfts fram som någon som bryr sig när samhällets resurser inte längre räcker.

Projects as a work model are becoming more and more popular and also within non-profit organizations. The non-profit organization however, cannot offer monetary rewards as compensation for the time people put in when working within non-profit organizations. They need to find other ways to motivate people to join the non-profit projects but also to remain within these projects. The purpose of this study was to investigate which motivation factors were considered important within two student unions when joining a non-profit project. The purpose was also to investigate how project leaders should act in order to keep their project group motivated within these non-profit projects. To fulfill these purposes we investigated these problems qualitatively, through interviews and quantitatively, through a survey. 16 interviews were performed, seven with project leaders and nine with project workers and the survey resulted in 64 respondents. In the theoretical part, the following motivation theories were used; Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’s two-factor theory, Vroom’s expectancy theory, Hackman and Oldham’s theory of motivation and McClelland’s need theory. In addition to these theories, theories about non-profit motivation, leadership, and leadership within non-profit organizations were presented along with McGregor’s theory X &amp; Y. These theories formed the basis on which the empirical results were collected along with the interpretations of the results, which showed that some of the theories were more applicable than others. The conclusions of the study showed that the most motivating factors were personal development, new experiences, social belonging as well as gaining merits to put on the résumé. A project leader who was motivating was also someone who was respondent, engaged, positive and who gave feedback, which were all very important for the volunteers’ motivation. / Projekt som arbetsmodell blir alltmer populär även inom den ideella verksamheten. Ideella organisationer har dock inte möjlighet att erbjuda lön som kompensation till människor som engagerar sin tid i den ideella organisationen utan behöver finna andra sätt att motivera människor att dels ansluta sig till de ideella projekten och dels att stanna inom dessa projekt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som ideellt engagerade inom två studentkårer ansåg vara viktiga för att gå med i ett ideellt projekt. Syftet var också att undersöka hur projektledare kan gå tillväga för att hålla sin projektgrupp motiverad inom dessa ideella projekt. För att uppnå syftet undersökte vi dessa problem kvalitativt, genom intervjuer samt kvantitativt, genom enkäter. Det genomfördes 16 intervjuer, sju med projektledare och nio med projektarbetare och enkäten resulterade i 64 svar. I teoridelen användes motivationsteorierna Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori, Hackman och Oldhams motivationsteori samt McClellands behovsteori. Utöver det presenterades även teorier om ideell motivation, teorier om ledarskap, McGregors teori X &amp; Y samt teorier om ledarskap inom ideell verksamhet. Dessa teorier utgjorde grunden för insamlingen av empirin samt för tolkningen av resultatet, som visade att vissa av teorierna var mer applicerbara än andra. Resultatet av studien visade att de faktorer som var mest motiverande var personlig utveckling, nya erfarenheter, social tillhörighet samt meriter att sätta på sitt CV. En projektledare som var motiverande var även någon som var lyhörd, engagerad, positiv och som gav feedback vilket var viktigt för volontärernas motivation.

Inom den idrottsliga sfären är de ideella medarbetarna av stor betydelse för organisationernas överlevnad. Rekrytering samt bibehållandet av de ideella medarbetare är en av de största utmaningar som de ideella idrottsorganisationerna måste handskas med. En essentiell faktor är därför att öka sin förståelse för vad som motiverar individer att engagera sig ideellt inom idrottens olika områden, men även öka förståelsen för vad som främjar till ett livslångt ideellt engagemang. Studiens syfte är att belysa hur de ideella idrottsorganisationerna kan motivera sina ideella medarbetare till ett livslångt engagemang. Studiens valda metod är litteraturstudie och är därför en sammanställning av det aktuella forskningsfältets empiriska data. Resultatet visade att de ideella idrottsorganisationerna står inför en utmaning i att bemöta de ideella medarbetarnas inre och yttre motivationsfaktorer. Det är dessa motivationsfaktorer och förväntningar som ligger till grund för det ideella engagemanget inom idrottsorganisationen och därmed är essentiellt för det livslånga engagemanget. Slutsatsen är att ideella idrottsorganisationer bör se till den individuella individens olika behov till det ideella engagemanget, detta för att kunna belysa och därmed bemöta anspråket så att både det livslånga engagemanget främjas men även idrottsorganisationens fortlevnad säkerställs.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk.

Genom att undersöka psykologiska mekanismer hos ideellt engagerade i en studentkår söktes stöd för studiens syfte samt två frågeställningar. Om det finns något samband mellan varför en individ blev motiverad till att engagera sig ifrån början och varför denne är motiverad till att fortsätta vara engagerad i studentkåren samt vilka känslor individen kan känna vid sitt engagemang och vad som utlöser dessa känslor. Genom en webbaserad enkät samlades data in ifrån respondenterna (N= 44). Individerna som besvarade enkäten tillhörde en liten studentkår vid en högskola och var eller hade varit ideellt engagerade. Datan analyserades utifrån Spearman’s korrelationstest i SPSS samt ATLAS.ti som användes vid bearbetning av fritextsvaren. Resultatet visade på att de inre motivationsorsakerna var starkare än de yttre motivationsorsakerna till fortsatt ideellt engagemang. Resultatet visade även på att känslor och attityder hängde samman då positiv attityd genererade positiva svar.

Ideellt arbetande var en bidragande orsak till att Levene samhälle i Vara kommun kunde uppföra en evenemangshall. Denna studie syftar till att förklara varför invånarna i Levene ställde upp och arbetade med ett slitsamt bygge på sin fritid. Det görs genom att sätta fokus på vilka motivationsfaktorer som motiverade de ideella arbetskrafterna. Genom kvalitativa intervjuer samlades ett material in som sedan anlyserades. Det resultatet visar är att invånarna i Levene motiverades till att ställa upp var till en börja en starkt målbild och vision samt att många var med. Vidare under bygget var det först och främst den sociala samvaron samt möjligheten att pröva på något nytt som fick dem att fortsätta. De bakomliggande motivationsfaktorerna var hela tiden att göra något för en stark och levande bygd samt att göra något för barnen / Voluntary work was a contributing factor to how Levene society in Vara municipality could build a sport and event hall. This study aims to explain why residents of Levene lined up and spend a lot of their spare time with building the sport and event hall. This is done by focusing on the motivational factors that motivated the voluntary workers. By using qualitative interviews, a material was gathered, and then analyzed. The result shows that the residents of Levene was motivated by a strong vision and the fact that a lot of people where involved project from the start. Furthermore, during construction, it was first and foremost social interaction and the opportunity to try something new that motivated them to continue. The underlying motivational factors were the opportunity to do something for the children and to keep the community vibrant and attractive