No description available.

Bakgrund: I en tidigare kurs väcktes vårt intresse för att ta reda på vad begreppet fritid egentligen innebar för barnen idag.Barns fritid ser idag olika ut och så gör även deras syn på fritiden.Det har alltid funnits olika synsätt på vad fritid är och skall vara vilket har påverkat det pedagogiska arbetet inom fritidshemmet. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad begreppet fritid betyder för barn. Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer medbarn. Då syftet med studien är att få fram barnens perspektiv på begreppet fritid ansåg vi att detta varbästa sättet för oss. Vårt urval är barn som är mellan 6-12år. Barnen har blivit intervjuade av oss och våra kurskamrater i en tidigare kurs och vi har fått tillåtelse att arbeta vidare med det material som vi samlade in då. För att få en överblick över det insamlade materialet har vi valt att kategorisera upp materialet i fyra kategorier, yngre och äldre pojkar och yngre och äldre flickor.Vi har sedan analyserat barns syn på fritid med dessa kategorier som bas. Resultat: Vårt resultat visar att barn anser att de har fritid när de får göra vad de vill. De är fria och de känner inget tvång. Kompisar är en viktig del i deras fritid. Tv- och data- spel är också en stor del under fritiden, främst bland pojkarna men även bland flickor. I skolan kan de ha fritid på rasten men inte ofta under lektionstid. De barn som går på fritidshem anser att de ofta har fritid på fritids men inte när fröken bestämmer som exempelvis vid samlingen eller mellanmålet. Barnen i studien menar att det ofta är andra som bestämmer över deras fritid så som föräldrar och/eller deras lärare. Endast ett fåtal av barnen i studien menar att de själva bestämmer över sin egen fritid.

No description available.

<p>Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering. Andra informanter såg istället detta som ett övervinneligt hinder. Som framtida forskning rekommenderas utökade undersökningar kring området hälsofrämjande insatser förlagda till fritiden, då forskning kring detta område i dagsläget är bristfällig.</p>

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering. Andra informanter såg istället detta som ett övervinneligt hinder. Som framtida forskning rekommenderas utökade undersökningar kring området hälsofrämjande insatser förlagda till fritiden, då forskning kring detta område i dagsläget är bristfällig.

No description available.

Forskning visar att majoriteten av unga hbt-personer mår bra, men ett större antal unga hbt-personer mår dåligt, än i gruppen unga i stort. Som ett led i att arbeta hälsofrämjande och identitetsstärkande med unga hbt-personer drivs s.k. fritidshäng . Syftet med studien är att undersöka betydelsen av sådana fritidshäng för unga hbtq-personers identitetsberättelser med fokus på hur en säker plats skapas och hur detta relaterar till identitet. Genom intervjuer med ungdomar som besöker fritidshängen framkommer att fritidshängets ramar, som byggs upp av strukturen, kravlöshet och ett varmt mottagande, tillsammans med vad besökarna tar med sig in i form av erfarenheter och egenskaper, gemensamt skapar ett tryggt rum. I detta trygga rum upplever besökarna att de vågar prova på olika identiteter, får definiera sig själva, men även kan slippa definiera sig. Med sig från fritidshänget tar de en känsla av familj, nya vänner, ett engagemang samt upplever att de mår bättre.

No description available.

,,,

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse. Frågeställningar: Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet) Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i? Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva) Hur tolkar personalen sitt uppdrag? Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem. Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet. Därför visar resultatet på olikheter mellan vad de väljer att göra när de är lediga och vad de väljer att göra på fritidshemmet. I resultatet framkommer dock också likheter. Huruvida personalen tolkar sitt uppdrag visar det sig att det överensstämmer med de styrdokument som reglerar fritidshemmens verksamhet.