Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse. Frågeställningar: Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet) Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i? Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva) Hur tolkar personalen sitt uppdrag? Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem. Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet. Därför visar resultatet på olikheter mellan vad de väljer att göra när de är lediga och vad de väljer att göra på fritidshemmet. I resultatet framkommer dock också likheter. Huruvida personalen tolkar sitt uppdrag visar det sig att det överensstämmer med de styrdokument som reglerar fritidshemmens verksamhet.

Elever i årskurs 4-6 slutar på fritidshemmen och vi vet inte riktigt varför eller vad de gör istället.Syfte med denna studie är att förstå vad som ligger bakom årskurs 4–6 elevers val att antingenstanna eller lämna fritids. Syftet är vidare att ta reda på vad eleverna gör på sin fritid.Frågeställningarna som vår studie utgår ifrån är följande: “Varför väljer vissa elever att sluta ochandra att stanna kvar i fritidshemsverksamheten?” och “Vad gör eleverna i årskurs 4-6 efterskolan?” och “Erbjuder fritidshemsverksamheten en meningsfull fritid för elever i årskurs 4-6enligt eleverna?”. Studien bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning med87 elever och en kvalitativ studie i form av en gruppintervju med 4 elever, alla från samma skolai årskurs 4-6. Med hjälp av begreppen meningsfull fritid, meningsfullhet utifrån teorin KASAMoch Haglunds fyra sätt att se på fritid har vi analyserat vår empiri. I intervjuerna framkom attelevernas fritidshem låg på en annan skola vilket var en viktig orsak till varför många eleverslutat. Vår studie visade att en betydande del av eleverna ansåg att fritidsverksamheten var tråkigoch att det var viktigt om kompisarna gick där. Vi kunde se kopplingar mellan att elever tyckteatt fritidshemmet var tråkigt och dess brist på erbjudande av meningsfulla aktiviteter. Mångaelever hade fler än en organiserad fritidsaktivitet i veckan och det skulle kunna vara en anledningtill att eleverna behövde tiden mellan skolan och aktiviteten till rekreation. Underrekreationstiden ägnade sig eleverna åt att äta mellanmål, göra läxor och olika skärmbaseradeaktiviteter. Somliga elever upplevde fritidshemmets aktiviteter som meningsfulla då de varje dagerbjöd aktiviteter som eleverna tyckte om, till exempel TV- och datorspel. Det framkom även attde aktiviteter som eleverna upplever som meningsfulla var sådana där eleverna fick vara medoch bestämma, känna sig delaktiga från början till slut och där de fick social uppskattning.