Studentkårerna i Sverige fick efter avskaffandet av kårobligatoriet (2010) helt nya förutsättningar att förhålla sig till när det gäller legitimitetsskapande. Stockholms universitets studentkår (SUS) har sett ett minskat valdeltagande och medlemsantal efter att avskaffandet, men SUS har trots detta fortsatt beviljats kårstatus. Vi har med bakgrund av detta genomfört en kvalitativ enfallstudie i syfte att analysera hur SUS skapar sin legitimitet. Vi har vidare sökt jämföra dessa resultat med generell legitimitetsteori för att potentiellt kunna påvisa en eventuell diskrepans mellan hur SUS skapar sin legitimitet i jämförelse med andra politiska organisationer. Vårt empiriska material bygger på intervjuer med nyckelpersoner. Detta material är först sammanfattat och sedan kategoriserat enligt en anpassning av generell legitimitetsteori, och det är utifrån denna kartläggning som har vi gjort vår analys och dragit slutsatser. Studien har sammanfattningsvis kommit fram till att den generella förståelsen för de officiella legitimitetskriterierna som krävs för kårstatus, måste utökas och kompletteras för att ge en mer rättvis bild av SUS legitimitetsskapande. Detta för att bättre återspegla den i viss mån tudelade legitimitet som SUS måste uppvisa mot sina studenter, respektive sitt lärosäte. En vidare tolkning av detta resultat har även gett oss belägg för att det finns en diskrepans mellan de legitimeringskriterier som SUS måste uppvisa, och de kriterier som anges i generell legitimitetsteori.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

SAMMANFATTNING Datum: 2020-06-07 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Jonathan Vahlkvist – (97/12/20) Max Gren – (94/02/02) Titel: Vet du ens om att jag finns? – En utredning av studentkårens marknadskommunikation. Handledare: Aswo Safari Nyckelord: Förtroende, engagemang, Mälardalens studentkår, köpintentioner, kommunikationsstrategi, attityd Frågeställning: Vilka faktorer påverkar studenters framtida köpintentioner gentemot studentkåren? Avgränsningar: Faktorer: attityd, engagemang, förtroende, kommunikationsstrategi. Syfte: Syftet med studien är att utvärdera påverkan mellan studentkårens kommunikation och studenternas upplevda förtroende, engagemang, attityd och köpintentioner. Därav ämnar denna studie att undersöka Mälardalens studentkårs kommunikation och relation till studenterna, för att bidra till förbättrade kommunikationsmöjligheter, som sedan kan resultera i en bättre studentkår för studenterna på Mälardalens högskola. Metod: Studien använder en deduktiv ansats. Empiriska data är framtagen i form av enkäter riktade till studenter på Mälardalens högskola. Slutsats: De faktorer som påverkar studenternas framtida köpintentioner gentemot studentkåren är förtroende, engagemang samt attityd. De kommunikationsstrategier som lämpar sig bäst för Mälardalens studentkår är de med fokus på att kommunicera regelbundet med medlemmarna, kommunicera med underhållande och kreativ information samt den där kommunikationen är tydlig och korrekt.

Genom att undersöka psykologiska mekanismer hos ideellt engagerade i en studentkår söktes stöd för studiens syfte samt två frågeställningar. Om det finns något samband mellan varför en individ blev motiverad till att engagera sig ifrån början och varför denne är motiverad till att fortsätta vara engagerad i studentkåren samt vilka känslor individen kan känna vid sitt engagemang och vad som utlöser dessa känslor. Genom en webbaserad enkät samlades data in ifrån respondenterna (N= 44). Individerna som besvarade enkäten tillhörde en liten studentkår vid en högskola och var eller hade varit ideellt engagerade. Datan analyserades utifrån Spearman’s korrelationstest i SPSS samt ATLAS.ti som användes vid bearbetning av fritextsvaren. Resultatet visade på att de inre motivationsorsakerna var starkare än de yttre motivationsorsakerna till fortsatt ideellt engagemang. Resultatet visade även på att känslor och attityder hängde samman då positiv attityd genererade positiva svar.