<p>Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.</p>

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.

<p>Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha. Kanske är det en av anledningarna till att kommunikationsbranschen växer idag, det behövs helt enkelt en struktur på vad man säger, när man säger det och hur.</p><p>Nätverket Rena Kläder arbetar för humana arbetsvillkor inom textilindustrin i produktionsländerna. Deras fokus ligger på de svenska modeföretagen samt de upphandlare som bland annat beställer de kläder vi har när vi ligger på sjukhus. När jag tog kontakt med dem visade det sig att de inte hade några framtagna kärnvärden, inte heller några kommunikationsstrategier som gällde för nätverket. Mitt uppdrag har varit att ta fram kärnbudskap samt en rekommenderad kommunikationsstrategi. Arbetet har tagit sin form i teori, litteratur jag har läst samt kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med nätverket.</p><p>Resultatet av detta visade att Rena Kläders budskap hade gått fram tydligt på vissa områden medan andra hade gett ett splittrat intryck. De gav dock ett bra underlag för mina slutsatser och möjligheten att se två synvinklar av nätverkets arbete, en från fackföreningar och medlemsorganisationer samt en från modeföretagen. Jag hoppas att Rena Kläder kommer att ha nytta av min uppsats och använda den i det vardagliga arbetet med kommunikationen utåt. Uppsatsen kan användas som en ryggrad att gå tillbaka till när nätverket ska delta i kampanjer eller liknande för att lyfta fram de delar som är relevanta just för stunden.</p>

Ingen kan neka till att det spelar roll vad vi säger och gör här i livet. Vi lämnar alla på ett eller annat sätt något slags spår efter oss. Om man som organisation/företag vill göra det idag och lyckas är en början att planera sin kommunikation. Men innan man gör det är det en fördel att veta vilka som ska nås, hur de ska nås och varför de ska lyssna på just dig. Det pratas ibland om informationsbruset i vårt samhälle och att det är svårt att nå fram på grund av att vi mer och mer skärmar av oss och enbart riktar in oss på vad vi själva vill ha. Kanske är det en av anledningarna till att kommunikationsbranschen växer idag, det behövs helt enkelt en struktur på vad man säger, när man säger det och hur. Nätverket Rena Kläder arbetar för humana arbetsvillkor inom textilindustrin i produktionsländerna. Deras fokus ligger på de svenska modeföretagen samt de upphandlare som bland annat beställer de kläder vi har när vi ligger på sjukhus. När jag tog kontakt med dem visade det sig att de inte hade några framtagna kärnvärden, inte heller några kommunikationsstrategier som gällde för nätverket. Mitt uppdrag har varit att ta fram kärnbudskap samt en rekommenderad kommunikationsstrategi. Arbetet har tagit sin form i teori, litteratur jag har läst samt kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med nätverket. Resultatet av detta visade att Rena Kläders budskap hade gått fram tydligt på vissa områden medan andra hade gett ett splittrat intryck. De gav dock ett bra underlag för mina slutsatser och möjligheten att se två synvinklar av nätverkets arbete, en från fackföreningar och medlemsorganisationer samt en från modeföretagen. Jag hoppas att Rena Kläder kommer att ha nytta av min uppsats och använda den i det vardagliga arbetet med kommunikationen utåt. Uppsatsen kan användas som en ryggrad att gå tillbaka till när nätverket ska delta i kampanjer eller liknande för att lyfta fram de delar som är relevanta just för stunden.

Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB.

Uppsala brevterminal är i början av en organisationsförändring som innebär att verksamheten på terminalen kommer att flyttas till en annan ort senaste 2014. Syftet med studien är att beskriva organisationsförändringen ur ett internkommunikationsperspektiv. Studien beskriver hur internkommunikationen har fungerat utifrån vad som har kommunicerats, av vem, på vilket sätt (hur) och vid vilken tidpunkt (när). Dessutom undersöks medarbetarnas mottagande av interkommunikationen under förändringen. Studien bygger på intervjuer med ansvariga för Uppsala brevterminal och en enkätundersökning genomförd på medarbetarna. Resultatet tyder på att ansvariga på Uppsala brevterminal teoretiskt har tagit bra beslut men att medarbetarna är missnöjda med internkommunikationen och att ett motstånd finns mot förändringen.

Den problemformulering som denna uppsats har besvarat har varit hur kommunikations-strategin i ett specifikt förändringsarbete kan beskrivas, samt vilka jämförelser som kan gö-ras mellan kommunikationsstrategin och det teoretiska ramverket. Undersökningen i upp-satsen har baserats på en abduktiv ansats med i huvudsak deduktiv inriktning där kvalitativ och kvantitativ data samlats in från de som varit drivande av förändringen, samt de som varit föremål för förändringen. Datan har analyserats utifrån det teoretiska ramverk som varit unikt för undersökningen. De slutsatser som har dragits visar att kommunikationsstra-tegin varit något reaktiv och anpassats efter de individer som varit föremål för förändringen. Jämförelser med det teoretiska ramverket har visat att kommunikation till största del skett genom direkta samtal, i mötesform, att kommunikation använts som ett sätt att förbereda för förändring, samt att möten använts för att kommunicera de rutiner förändringen inneburit.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill säga företags samhällsansvar. Genom att uppmärksamma trender och studenters intresseområden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumärke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att på så vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter. I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartläggs hur företagen väljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter. En enkätundersökning genomförs för att få studenternas perspektiv på vikten av CSR och undersöka hur företagens kommunikation har nått ut. Resultatet av studien analyseras med hjälp utav en egenutvecklad modell som kopplar samman Employer Branding-strategier med CSR-dimensioner och kommunikationsstrategier. En slutsats som dras är att CSR kan implementeras i strategin på olika vis beroende på kärnverksamhet och typ av företag. Utifrån enkätundersökningen dras en slutsats att studenter inte främst fokuserar på CSR-aspekter när det kommer till att värdera en arbetsgivares attraktivitet. Aspekter som balans mellan arbete och fritid, utmanande arbetsuppgifter samt sammanhållning på arbetsplatsen är de som visar sig vara mest efterfrågade. Slutsatsen som dras är att det är genom mässor och arbetsmarknadsdagar som studenterna haft mest kontakt med företagen och att en mer aktiv kommunikation av CSR i dessa forum skulle kunna resultera i att företaget lyckas kommunicera ut mer av sitt CSR-engagemang.

The purpose of this thesis is to study how Malaysia Airlines communicated during the two largest crises of 2014. Key questions to be answered are: Did organizational hypocrisy occur? If yes, in what way? Which communication strategies were used? Did the company mediate an unequivocal message and how was the information framed? Did any aggravating factors, which worsened the organization’s reputation, appear? How did Malaysia Airlines manage possible rumours? Was the word contact used as a keyword?   The method of choice is a quantitative content analysis and the material consists of 20 different analysis units. These analysis units were collected from social media and Malaysia Airlines website. The quantitative content analysis is based on the theory Situational Crisis Communication Theory, taken from PR, Strategy and Application, Managing Influence, by W. Timothy Coombs &amp; Sherry J. Holladay. The main results displayed that Malaysia Airlines acted fast and instantly communicated with stakeholders. Short messages filled with information were dominating and social media was frequently used. The first crisis acted as an intensifier  to the second one and Malaysia Airlines’ reputation took a bad turn. Different messages were conveyed, something that could have been avoided by using only one spokesperson. The communication strategy used was a deny strategy. The organization denied having any responsibility in the crises and tried to pinpoint a scapegoat. Rumours were either completely ignored or disproved by substantial facts. Malaysia Airlines also compensated relatives, provided information and care for the concerned, as mentioned in the SCCT’s recommendations.

Sammanfattning Titel: Strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning. Bakgrund: Vem bygger internet i Sverige? Det finns mängder av företag som bygger fibernätverk. Ett utav dessa är Bjäre Kraft Bredband AB. Fibernätverk är den snabbaste och senaste tekniken för dataöverföring. För att fibernätverket skall växa och fastigheter skall ansluta sig krävs en investering från fastighetsägaren för utrustning och grävarbete. Bjäre Kraft Bredband AB måste därför kommunicera fördelarna med fiberanslutning och alla budskap som företaget sänder ut måste peka mot den strategiskt valda inriktningen att bygga ut fibernätverket. Problemfråga: Hur ska strategi för att kommunicera produkten fiberanslutning utformas? Syfte: Syftet är att konstruera en strategi för marknadskommunikation för Bjäre Kraft Bredband AB. Metod: Kvalitativ fallstudie som baseras på öppna ostrukturerade intervjuer med snöbollsurval. Teori: Studiens teoretiska referensram behandlar fenomenet strategi och modeller för hur strategier skapas. Empiri: Utifrån de teoretiska modellerna om hur strategi skapas har empiri insamlats om Bjäre Kraft Bredbands interna och externa förutsättningar för att konstruera en strategi för kommunikation . Slutsats: Bjäre Kraft Bredband bör kommunicera sina styrkor som det kundnära företaget. Alla kommunikation som företaget sänder ut, både medvetna kampanjer och omedvetet i det dagliga arbetet bör peka mot det som företaget satsar på i framtiden, sitt fibernätverk. För att öka sin attraktionskraft på den lokala marknaden bör Bjäre Kraft Bredband AB söka efter strategiska partners. Att använda en specifik slogan eller logotype för fibernätverk istället för att enbart använda koncernens gemensamma logotype skulle göra kommunikationen för fibernätverket tydligare för presumtiva kunder som annars kan associera andra saker med koncernens logotyp. Förslag till fortsatt arbete: Genomföra forskningen ur ett kundperspektiv, eller en jämförande studie mellan företag i branschen med olika ägarformer.