Detta arbete är en studie som jämför två olika förändringsprocessers kommunikationsstrategier. De båda förändringsprocesserna skedde i ABB och handlade om byte av affärssystem till SAP. Vi jämför de båda fallen med varandra samt med teorier som rör förändringsstrategier, kommunikationsstrategier och kommunikation. Resultatet blir utifrån detta en egen framtagen kommunikationsstrategi som är avsedd att passa liknande framtida förändringsprocesser i ABB.

Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

År 2020 meddelade världshälsoorganisationen att covid-19 viruset skulle klassas som en pandemin. Under pandemin har ett flertal restriktioner skapats i syftet att försöka motverka potentiell smittspridning. Dessa restriktioner har haft en markant inverkan på det svenska arbetslivet och gjort att organisationer behövt genomgå stora förändringar. Tidigare forskning visar hur det har skett en tydlig ökning av distansarbete under pandemin vilket var anledningen till att distansarbete blev centralt för studien. Denna studie är av kvalitativ ansats med syftet att få en djupare förståelse för informanternas upplevelser av hur organisationsförändringarna under pandemin utmärkt sig från tidigare förändringar. För att kunna studera organisationsförändringar och disansarbete användes olika teorier som varit relaterade till detta. Då studien är av kvalitativ ansats var det viktigt att få en förståelse för informanternas upplevelser. Därför valdes semistrukturerade intervjuer för insamlingen av det empiriska materialet. För studien genomfördes åtta olika semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt med hjälp av det teoretiska ramverket. Resultaten visar hur organisationsförändringarna under pandemin har skiljt sig från tidigare då det inte varit möjligt att ge ett svar för när pandemin är över. Det har också visat sig hur informanterna har upplevt mindre motstånd för organisationsförändringarna under pandemin än vid tidigare förändringar. Distansarbetet har ökat kraftigt men dess struktur verkar vara mycket lik hur den var innan pandemin. Det är däremot svårt att avgöra i vilken utsträckning distansarbete kommer att fortsätta efter pandemin. Det finns en hel del oklarheter för hur framtiden kommer att se ut och det är inte möjligt att med säkerhet kunna säga vad som kommer att hända men denna uppsats presenterar ett flertal möjliga utfall.

<p>Change is a natural state for both people and institutions, but as the surrounding world moves faster it becomes important to quickly be able to adjust to new conditions. Customers’ force of negotiation increases as the global competition grows. One factor that becomes more vital to customers is the amount of quality standard a company can offer them. Several factors are essential if a work of change will be considered a successful investment, where the change can be perceived in both a positive and negative way for an employee. Many organizations have attempted a mayor structural change and failed.</p><p>Overhead Conveyor Systems (OCS) is a company that develops and installs internal transport systems in Borås. They develop a Quality Management System in line with the international standard of ISO 9001:2000. The question is how the management at OCS will accomplish a work of change with consideration to the employee’s demands and at the same time fulfills the standard requirements. The objectives of this report are to investigate the user demands of a Quality Management System in a defined case as well as indicate important factors for a successful work of change.</p><p>A qualitative approach has been used with a deductive research perspective. Different theoretical aspects have been used, which together with the standard requirements of ISO constituted the foundation for the paper. This was followed by an empirical investigation, where the primary information came from a small amount of employees at OCS, who where selected and interviewed.</p><p>In the description of the present situation the results of the interviews are presented. The employees described how certain activities are performed at the current time. They expressed their demands and what they feel is lacking. The answers from the interviews where compared to questionnaires from a previous organization analysis, in order to understand the importance of the mentioned demands. The results show that a number of the demands made in the previous questionnaire are still valid today.</p><p>In the analysis the results where compared to aforementioned theoretical aspects and the standard requirements. The analysis shows distinct demands in all areas of the standard requirement. Furthermore the respondents request more participation during the process of change, which will generate a higher extent of motivation and engagement. The conclusion illustrates that the crucial factors to a successful work of change, from an employee’s perspective, are participation, access to information, dialogue between the parties concerned and leadership.</p> / <p>Förändring är ett naturligt tillstånd för både människor och institutioner, men när omvärlden allt snabbare förändras är det väsentligt att tidigt kunna anpassa sig till de nya förhållandena. Kundernas förhandlingskraft ökar i och med en globaliserad konkurrens och en faktor som blir allt mer avgörande för kunderna är det mått av kvalitet som företagen kan erbjuda dem. Flera faktorer är avgörande för om ett förändringsarbete ska bli en lyckad investering för ett företag, där förändringen kan uppfattas både positivt och negativt för en medarbetare. Många företag har misslyckats med sina försök.</p><p>Overhead Conveyor Systems (OCS) är ett företag som utvecklar och installerar interna transportssystem i Borås. De arbetar med utvecklingen av ett kvalitetsledningssystem i linje med den internationella standarden ISO 9001:2000. Frågan är hur ledningen på OCS ska kunna genomföra ett förändringsarbete med hänsyn till medarbetarnas behov och samtidigt uppfylla standardens krav. Syftet med examensarbetet är att utreda vilka behov som finns bland användarna, vid införandet av ett kvalitetsledningssystem på ett fallföretag, samt att påvisa viktiga faktorer, för ett lyckat förändringsarbete.</p><p>En kvalitativ fallstudie genomfördes med en deduktiv ansats. Olika teoretiska aspekter ligger till grund för arbetet tillsammans med standardkraven från ISO 9001:2000. Därefter genomfördes en empirisk undersökning, där den primära informationen kom från ett fåtal individer på OCS, vilka valdes ut och intervjuades.</p><p>I nulägesbeskrivningen presenteras de resultat som framkommit vid intervjuerna. Medarbetarna fick beskriva hur olika aktiviteter utförs idag, vilka brister som finns och vilka behov de upplever. Intervjusvar jämfördes med enkätsvaren från en tidigare genomförd verksam-hetsanalys på fallföretaget, för att få en uppfattning om hur betydande de nämnda behoven var. Resultatet visar att många av de behov som beskrevs vid verksamhetsanalysen år 2004, upplevs än idag.</p><p>Vid analysen jämfördes resultatet med de nämnda teoretiska aspekterna och standardkraven. Analysen visar att det finns tydliga behov inom samtliga av standardens kravområden. Dessutom efterfrågar samtliga respondenter mer delaktighet under förändringsprocessen, vilket i sig kommer att generera en högre grad av motivation och engagemang. Slutsatsen visar att de faktorer som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete ur medarbetarens synvinkel är delaktighet, tillgång på information, dialog mellan berörda parter och ledarskap.</p>

2004 påbörjades ett projekt inom Försvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam värdegrund för hela organisationen. Ansvariga för projektet blev konsultföretaget Bikupan AB. Under de 6 år som Bikupan var ansvariga för värdegrundsarbetet genomfördes en mängd medarbetarundersökningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de värderingar och tankar som fanns hos de anställda inom Försvarsmakten. Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under värdegrundsarbetet. Detta genom att sätta Bikupans information om hur de tillsammans med personal från Försvarsmakten och fackföreningsorganisationerna arbetade med värdegrunden, i kontrast till John Kotters teori över lyckade förändringsarbeten. Kotter lyfter fram 8 stadier som han anser vara väsentliga i ett arbete där man skall få in nya idéer i en organisation. Empirin delas upp i 5 olika avsnitt, vilka är tematiserade efter olika värdeord, som direkt går att koppla till Kotters teori. Tanken med detta är att studera i vilken utsträckning det går att finna att Bikupan och Försvarsmakten tagit hänsyn till det Kotter anser vara av vikt för att lyckas med ett förändringsarbete. Slutsatserna som tagits är att man, i vissa fall under Försvarsmaktens värdegrundsarbete, lagt mycket tyngd på områden som egentligen inte bär rakt mot målet att implementera en värdegrund. Efter mängder av medarbetarundersökningar och intervjustudier, där det uppdagats att avstånden mellan försvarsgrenarna och mellan förband och Högkvarteret är några av de problem som finns, gjordes ingenting konkret för att försöka minska detta. I vissa fall motarbetades förslag som syftade till minskade avstånd och formandet av en Försvarsmakt, något som dåvarande ÖB Håkan Syrén myntat som ett av målen med införandet av en gemensam värdegrund. Vidare slutsatser som tagits är att kulturen inom myndigheten är så pass komplex och djupt rotad, att det anses som mycket svårt att ändra den utan att ändra själva strukturen inom Försvarsmakten som organisation.

År 2014 startade ett utvecklingsarbete på Arbetsförmedlingen. Organisationsförändringen handlade främst om digitalisering, budgetnedskärningar och varsel som berörde ett stort antal medarbetare år 2019. Genom kvalitativ metod var studiens syfte att få förståelse för hur medarbetare och chefer upplevt organisationsförändringen som ägt rum. Fyra intervjuer med medarbetare och tre med chefer. Studiens empiriska material analyserades med stöd i teorier om förändringsstrategier och förhållningssätt till organisationsförändringar. Resultatet av studien visade att förändringar innebär en stor omställning för både chefer och medarbetare. Omställningen har för några medarbetare skapat en känsla av otrygghet medan andra anser förändringen varit positiv av organisatoriska skäl. Cheferna ansåg dock att medarbetarna måste vara beredda på att arbeta i en föränderlig miljö. Resultatet visade att förbättrad intern kommunikation kan vara nyckeln till en lyckad förändring. En iakttagelse utifrån analysen pekade på att det inte bara handlar om huruvida medarbetare och ledning talar samma språk utan även om det talas samma språk inom dessa grupper? Utifrån studiens syfte och frågeställningar var det en intressant upptäckt eftersom studien byggde på ett antagande om att medarbetarnas och ledningens upplevelser möjligen kunde skilja sig åt men inte att variationerna var så stora inom dessa respektive grupper.

Till följd av dagens dynamiska omvärld ställs allt högre krav på organisationers förmåga att effektivt leda och genomföra organisationsförändringar. Dock är det få organisationer som framgångsrikt förmår genomföra förändringar då de saknar den nödvändiga kunskapen och kompetensen. Om organisationer ska förbättra sina möjligheter att lyckas och uppnå hållbara resultat, krävs det en ökad förståelse för de olika strategierna som kan tillämpas under förändringsprocessen, samt de fördelar och nackdelar dessa inbegriper.   Syftet med studien är att bidra med en mer balanserad belysning av de fördelar och nackdelar som förknippas med den ledningsledda respektive delaktiga förändringsstrategin. Som ett led i detta ska vi analysera Swedbanks val av förändringsstrategi och via kvalitativa intervjuer försöka skapa en ökad förståelse för det undersökta fenomenet.   Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från fem intervjuer med anställda i fallföretaget Swedbank som för närvarande genomgår en omfattande omorganisering. Respondenterna utgörs av Swedbanks Senior Advisor och Acting Head of Customer Intelligence, samt en regionchef och två kontorschefer.   Studien har bidragit med en mer balanserad och nyanserad syn på de fördelar och nackdelar som lyfts fram inom teorin beträffande den ledningsledda respektive deltagande förändringsstrategin. Av studien framgår att det finns starka indikatorer på att en syntes av de båda förändringsstrategierna kan vara att föredra under förändringsprocesser. / Background As a result of today's dynamic business environment there is a greater demand on organizations ability to manage and implement organizational changes. However, few organizations are able to successfully implement changes because they lack the knowledge and qualification. If organizations are to increase their chances to succeed and achieve sustainable results, it will require a greater understanding of the different change strategies that can be applied during the process, and the advantages and disadvantages these consist of. Aim The aim of the study is to highlight the advantages and disadvantages associated with management-led and participative change strategies in a more balanced way. To do this, we will analyze Swanbank’s choice of change strategy and through qualitative interviews try to create a better understanding of the studied phenomenon. Methodology This study has a qualitative approach and the empirical data consists of material from five interviews with individuals working at Swedbank, which is currently undergoing a major reorganization. The respondents comprise of Swedbank’s Senior Advisor and Acting Head of Customer Intelligence, and also a regional manager and two office managers. Conclusion The study has provided a more balanced and nuanced view of the advantages and disadvantages highlighted in previous studies concerning the management-led and participative change strategy. The study shows that there are strong indicators that a synthesis of the two change strategies may be preferable for achieving change.

Change is a natural state for both people and institutions, but as the surrounding world moves faster it becomes important to quickly be able to adjust to new conditions. Customers’ force of negotiation increases as the global competition grows. One factor that becomes more vital to customers is the amount of quality standard a company can offer them. Several factors are essential if a work of change will be considered a successful investment, where the change can be perceived in both a positive and negative way for an employee. Many organizations have attempted a mayor structural change and failed. Overhead Conveyor Systems (OCS) is a company that develops and installs internal transport systems in Borås. They develop a Quality Management System in line with the international standard of ISO 9001:2000. The question is how the management at OCS will accomplish a work of change with consideration to the employee’s demands and at the same time fulfills the standard requirements. The objectives of this report are to investigate the user demands of a Quality Management System in a defined case as well as indicate important factors for a successful work of change. A qualitative approach has been used with a deductive research perspective. Different theoretical aspects have been used, which together with the standard requirements of ISO constituted the foundation for the paper. This was followed by an empirical investigation, where the primary information came from a small amount of employees at OCS, who where selected and interviewed. In the description of the present situation the results of the interviews are presented. The employees described how certain activities are performed at the current time. They expressed their demands and what they feel is lacking. The answers from the interviews where compared to questionnaires from a previous organization analysis, in order to understand the importance of the mentioned demands. The results show that a number of the demands made in the previous questionnaire are still valid today. In the analysis the results where compared to aforementioned theoretical aspects and the standard requirements. The analysis shows distinct demands in all areas of the standard requirement. Furthermore the respondents request more participation during the process of change, which will generate a higher extent of motivation and engagement. The conclusion illustrates that the crucial factors to a successful work of change, from an employee’s perspective, are participation, access to information, dialogue between the parties concerned and leadership. / Förändring är ett naturligt tillstånd för både människor och institutioner, men när omvärlden allt snabbare förändras är det väsentligt att tidigt kunna anpassa sig till de nya förhållandena. Kundernas förhandlingskraft ökar i och med en globaliserad konkurrens och en faktor som blir allt mer avgörande för kunderna är det mått av kvalitet som företagen kan erbjuda dem. Flera faktorer är avgörande för om ett förändringsarbete ska bli en lyckad investering för ett företag, där förändringen kan uppfattas både positivt och negativt för en medarbetare. Många företag har misslyckats med sina försök. Overhead Conveyor Systems (OCS) är ett företag som utvecklar och installerar interna transportssystem i Borås. De arbetar med utvecklingen av ett kvalitetsledningssystem i linje med den internationella standarden ISO 9001:2000. Frågan är hur ledningen på OCS ska kunna genomföra ett förändringsarbete med hänsyn till medarbetarnas behov och samtidigt uppfylla standardens krav. Syftet med examensarbetet är att utreda vilka behov som finns bland användarna, vid införandet av ett kvalitetsledningssystem på ett fallföretag, samt att påvisa viktiga faktorer, för ett lyckat förändringsarbete. En kvalitativ fallstudie genomfördes med en deduktiv ansats. Olika teoretiska aspekter ligger till grund för arbetet tillsammans med standardkraven från ISO 9001:2000. Därefter genomfördes en empirisk undersökning, där den primära informationen kom från ett fåtal individer på OCS, vilka valdes ut och intervjuades. I nulägesbeskrivningen presenteras de resultat som framkommit vid intervjuerna. Medarbetarna fick beskriva hur olika aktiviteter utförs idag, vilka brister som finns och vilka behov de upplever. Intervjusvar jämfördes med enkätsvaren från en tidigare genomförd verksam-hetsanalys på fallföretaget, för att få en uppfattning om hur betydande de nämnda behoven var. Resultatet visar att många av de behov som beskrevs vid verksamhetsanalysen år 2004, upplevs än idag. Vid analysen jämfördes resultatet med de nämnda teoretiska aspekterna och standardkraven. Analysen visar att det finns tydliga behov inom samtliga av standardens kravområden. Dessutom efterfrågar samtliga respondenter mer delaktighet under förändringsprocessen, vilket i sig kommer att generera en högre grad av motivation och engagemang. Slutsatsen visar att de faktorer som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete ur medarbetarens synvinkel är delaktighet, tillgång på information, dialog mellan berörda parter och ledarskap.

Dagens samhälle präglas av en ständig förändring och utveckling, vilket ställer krav på att skolan ska utvecklas i samma takt som det övriga samhället. Skolan ska vara likvärdig för alla. Hur kan detta försäkras om man inte vet vilka faktorer som påverkar en implementering av pedagogiska modeller? Genom att säkerställa de faktorer som påverkar implementeringen kan också ett bättre resultat uppnås. Därmed blir det troligare att den nya pedagogiska modellen används och blir en del av den dagliga verksamheten. För att möjliggöra en implementering genomförs ett förändringsarbete i organisationen. Vi har genomfört en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka vilka faktorer lärare upplever kan påverka implementeringsresultatet av en ny pedagogisk modell i skolan. Undersökningen har genomförts på tre skolor i en kommun i Sverige. Intervjuformen har varit semistrukturerad varav två har hållits i grupp och en enskild. Genom intervjuerna har vi samlat empiri till vår studie. Resultatet visar att det finns många olika faktorer som påverkar, ofta i kombination med varandra, till hur väl en implementering blir. De faktorer som är betydande och har uppkommit i vår undersökning är följande: Relevans, inställning, fördelaktig, lättanvänd, anpassningsbar, coaching, stöttning, tid, delaktighet, system för uppföljning, tydliga resultat, kultur och kommunikation. / Todays society is characterized by a constant change and development, which requires the school to develop at the same rate as the rest of society. The school should be equivalent to everyone. How can this be insured if we do not know which factors that affect the implementation of educational models? By ensuring the factors that affect implementation, better results can be achieved. This makes it more likely that the new educational model is used and becomes part of the everyday work. To make an implementation possible, a change work is carried out in the organization. We have conducted a qualitative study whose purpose is to study which factors teachers experience may affect the implementation of a new educational model in school. The survey has been conducted at three schools in a town in Sweden. The form of the interview has been semi-structured, two of which have been held in groups and one individual. Through the interviews we have acquired empirical evidence for our study. The result show that there are many different factors that affects, often in combination with each other, how well an implementation results in. The factors that are significant and have been made visible in our survey are the following: Relevance, attitude, advantageous, easy-to-use, customizable, coaching, support, time, participation, follow-up systems, clear results, culture and communication.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer. Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m. Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete. / The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&amp;D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad participation between employees and management. The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc. The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.