Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

No description available.

Centrum för Teknik i Medicin och Hälsa (CTMH) har, i samarbete med Stanford University, utvecklat programmet Clinical Innovation Fellowships (CIF) för att identifiera förändringsbehov inom vården. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida arbetssättet med Clinical Innovation Fellowships har åstadkommit förändringar för patienter, medarbetare och ekonomi på värdklinikerna. Undersökningen har visat att arbetssättet med CIF framförallt har åstadkommit förändringar för medarbetare. Även förändringar för patienter har genomförts, dock har den ekonomiska aspekten av programmet varit svårare att mäta och se några konkreta förändringar inom. Det har gått att tyda en generell trend som visar att de undersökta värdklinikerna valt att börja med de förändringar som är av mer praktisk natur och enklare att genomföra lokalt på kliniken. Värdklinikerna har haft svårare att genomföra större, organisatoriska förändringar, vilka styrs mer centralt på sjukhusen. Undersökningen på de utvalda värdklinikerna visade att något som skulle gynna CTMHs arbetssätt med CIF skulle vara att etablera en uppföljning på klinikerna. Då undersökningen har visat på att inga större förändringar, vilka beslutas om på en central nivå, har genomförts skulle ett nätverk för tidigare värdkliniker underlätta genomförandet av dessa förändringar genom att klinikerna skulle kunna gå samman och med större genomslagskraft utarbeta förändringsförslag för gemensamma behov.

Problemområdet som denna studie behandlat är behovet av organisationsförändringar inom kommunala organisationer och hur dessa kan genomföras på ett lyckat sätt. Syftet med studien har varit att utifrån enhetschefers berättelser beskriva och analysera betydelsen av dialog och kommunikation i planerandet och implementerandet av organisationsförändringen “Heltid - En del av helheten”. För att tillgodose studiens syfte har forskningsfrågor besvarats och berör enhetschefers upplevelser av involvering med ett riktat fokus på kommunikation i förändringsprocessens förberedande fas, samt enhetschefers upplevelser av förutsättningar till att implementera organisationsförändringen. Studien har genomförts i samarbete med Umeå kommuns utvecklings- och ledningsgrupp. Ett kombinerat urval har gjorts av relevanta informanter med ett inledningsvis målinriktat urval som övergått till snöbollsmetod. Empirin har införskaffats med hjälp av fem semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats i sin helhet. Studiens resultat har visat vilka konsekvenser ett rationellt synsätt på förändringsprocesser, kommunikation och informationsspridning kan få. Misslyckandet med att delaktiggöra enhetschefer i den förberedande fasen har resulterat i en svag förändringsplan. Vidare har en ineffektiv kommunikation mellan övre ledning, enhetschefer och Umeå Kommunal resulterat i en förvirring och mångfaldig tolkning kring begrepp och betydelse av förändringen för specifika verksamheter. Vilket har försvårat rollen som förändringsagent för vissa enhetschefer samt minskat förändringsberedskapen inom organisationen. Den bristande förändringsberedskapen har tagit sig i uttryck genom att vissa medarbetare uppvisat motstånd i form av ifrågasättande och ryktesspridning. De enhetschefer som lyckats bäst med att implementera heltidsinförandet är de som haft förutsättningarna att tolka förändringsinformationen rätt, samt haft en god relation av tillit till sina medarbetare. I linje med nämnda förutsättningar har ett behov uttryckts av att ge rätt stöd till rätt enhetschef tidigt i processen för att möjliggöra en effektiv implementering.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka attityder fyra engelsklärare samt en lärare i samhällsorienterande ämnen i årskurs 7-9 har till digitalisering i skolan i allmänhet och ett specifikt digitalt läromedel i synnerhet i samma kommun. Arbetet syftar även till att översiktligt redogöra för de olika roller som krävs för förändring. Semistrukturerade intervjuer med fem lärare i samma kommun, samt med försteläraren i it har genomförts för att undersöka fördelar och nackdelar som kan finnas med ett digitalt läromedel med fokus på engelska. Forskningen som presenteras samt resultaten antyder att en förändring, som digitalisering i undervisningen innebär, kräver engagerade och positiva lärare som ser fördelar med förändringen tydligt. För att lärarna ska bli positivt inställda krävs en engagerad och positiv skolledning. I den aktuella kommunen ser inte lärarna vinsten med förändringen tydligt vilket kan vara en av orsakerna till att förändringsarbetet går tungt. I slutet av arbetet ges några förslag på hur en skolledning skulle kunna arbeta för att underlätta införandet av ett digitalt läromedel.

Till följd av dagens dynamiska omvärld ställs allt högre krav på organisationers förmåga att effektivt leda och genomföra organisationsförändringar. Dock är det få organisationer som framgångsrikt förmår genomföra förändringar då de saknar den nödvändiga kunskapen och kompetensen. Om organisationer ska förbättra sina möjligheter att lyckas och uppnå hållbara resultat, krävs det en ökad förståelse för de olika strategierna som kan tillämpas under förändringsprocessen, samt de fördelar och nackdelar dessa inbegriper.   Syftet med studien är att bidra med en mer balanserad belysning av de fördelar och nackdelar som förknippas med den ledningsledda respektive delaktiga förändringsstrategin. Som ett led i detta ska vi analysera Swedbanks val av förändringsstrategi och via kvalitativa intervjuer försöka skapa en ökad förståelse för det undersökta fenomenet.   Studien är av kvalitativ karaktär och empirin består av data från fem intervjuer med anställda i fallföretaget Swedbank som för närvarande genomgår en omfattande omorganisering. Respondenterna utgörs av Swedbanks Senior Advisor och Acting Head of Customer Intelligence, samt en regionchef och två kontorschefer.   Studien har bidragit med en mer balanserad och nyanserad syn på de fördelar och nackdelar som lyfts fram inom teorin beträffande den ledningsledda respektive deltagande förändringsstrategin. Av studien framgår att det finns starka indikatorer på att en syntes av de båda förändringsstrategierna kan vara att föredra under förändringsprocesser. / Background As a result of today's dynamic business environment there is a greater demand on organizations ability to manage and implement organizational changes. However, few organizations are able to successfully implement changes because they lack the knowledge and qualification. If organizations are to increase their chances to succeed and achieve sustainable results, it will require a greater understanding of the different change strategies that can be applied during the process, and the advantages and disadvantages these consist of. Aim The aim of the study is to highlight the advantages and disadvantages associated with management-led and participative change strategies in a more balanced way. To do this, we will analyze Swanbank’s choice of change strategy and through qualitative interviews try to create a better understanding of the studied phenomenon. Methodology This study has a qualitative approach and the empirical data consists of material from five interviews with individuals working at Swedbank, which is currently undergoing a major reorganization. The respondents comprise of Swedbank’s Senior Advisor and Acting Head of Customer Intelligence, and also a regional manager and two office managers. Conclusion The study has provided a more balanced and nuanced view of the advantages and disadvantages highlighted in previous studies concerning the management-led and participative change strategy. The study shows that there are strong indicators that a synthesis of the two change strategies may be preferable for achieving change.

Background: Research in digital transformation has previously focused on understanding top management and operational roles but the role of middle management has rarely been examined. This despite several studies showing that the middle manager has a central role in change processes. A few studies have shed light on how the middle manager influence and contribute to digital transformation, however, there are few empirical studies that examine how the middle manager works to drive change in digital transformation. Purpose: The purpose of this study is to create a deeper understanding about middle management’s role in digital transformation.  Methodology: This is a qualitative case study of a company in household services. It is based on five semi-structured interviews and a literature review. The study has adopted an abductive approach. Conclusion: The study shows that the middle manager acts as a connecting link between management and operational level. The results show that middle managers drive change in digital transformation by identifying problems and business opportunities, initiating change, interpreting and translating management language for employees, promoting and raising ideas from the operational activities and following up and modifying change processes to achieve better results. They have the opportunity to do this because of their intermediate position in the organization. / Bakgrund: Forskningen inom digital transformation har tidigare fokuserat på att förstå lednings- och operativa roller, men till stor grad negligerat mellanchefsperspektivet. Detta trots att flera studier belyst att mellanchefen har en central roll i förändringsarbete. Ett fåtal studier har undersökt hur mellanchefen influerar och bidrar till digital transformation. Däremot finns det få empiriska studier som undersöker hur mellanchefen faktiskt arbetar för att driva förändring inom digital transformation. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa djupare förståelse för mellanchefens roll i digital transformation. Genomförande: Detta är en kvalitativ fallstudie av ett företag inom hushållsnära tjänster. Den utgår från fem semistrukturerade intervjuer samt en litteratur genomgång. Studien har antagit en abduktiv ansats. Slutsats: Studien visar att mellanchefen fungerar som en förbindelselänk mellan ledning och operativ nivå. Resultaten visar att mellanchefer driver förändring i digital transformation genom att identifiera problem och affärsmöjligheter, initiera förändring, tolka och översätta ledningens språk för medarbetare, främja och lyfta idéer från den operativa verksamheten och följer upp och modifierar förändringsprocesser för att uppnå bättre resultat. De har möjligheten att göra detta på grund av deras mellanliggande position i organisationen.

Syfte med min studie är att undersöka specialpedagogers uppdrag i tre olika elevhälsoteam i samma kommun och hur specialpedagoger upplever arbetet med digitala journalsystem. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv där synsättet är att lärande och kunskapsutveckling sker i interaktion med andra. Studien har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer använts som metod med fyra specialpedagoger och en rektor. Med ett hermeneutiskt synsätt har jag försökt tolka och förstå de resultat som framkommit. Resultatet av denna studie visar att administration med planering och förberedande av ärende inför elevhälsoteamens möten och dokumentation av pedagogiska dokument är vanligt förekommande uppdrag för specialpedagoger i de i studien ingående elevhälsoteam. Det specialpedagogiska perspektivet att finna alternativa vägar och lösningar för inlärning är liksom anpassad undervisning på framförallt individnivå men även gruppnivå uppdrag som genomförs ofta. Samarbete mellan specialpedagog och rektor eftertraktas av specialpedagoger i studien men det faktiska samarbetet varierar stort. Digitala journalsystem har skapat möjligheter som tidigare inte fanns och ordet tillgänglighet har fått en bred betydelse i form av tillgänglighet till arkiv, mallar och stödmaterial. Nackdelen med det digitala journalsystemet är att tillgängligheten endast gäller för medlemmar i elevhälsoteamen och inte för övrig personal som arbetar nära elever. / The purpose with my research is to investigate special educators’ tasks in three different student wellness teams and how special educators experience their work with digital journal systems. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were used as the method with four special educators and a principal. A hermeneutic approach is applied as the interpretative analysis of the interview data. The result of this study shows that administrative tasks and preparation of cases before student wellness teams meetings and educational documentation are common tasks for special educators for those partaking in this study. The special educator’s perspective to find alternative ways and solutions to learning is common as well as adaptive teaching, especially on an individual level but also in groups. Cooperation between special educator and principal is sought after by special educators in this study but the actual cooperation varies heavily. The digital journal system has created previously unavailable opportunities and the term availability has become a broader meaning by way of archives, templates, and support materials. The downside with the digital journal system is that availability only applies to members of the team and not to others working closely with students.

Servitization describes the trend amongst companies of supplementing tangible product offerings with services. A case in point is the cloud computing which represents a paradigm shift of servitization in the IT industry as it allows physical products to be delivered entirely remotely as a service. Software-as-a-Service (SaaS) constitutes a delivery business model of cloud computing which allows customers to access a supplier's application through a cloud infrastructure and is seen as a disruptive innovation. Despite the growing market for cloud computing services, the concept is claimed not to be very understood by many businesses. When transitioning from product-oriented to service-oriented value propositions, successful companies have for instance put efforts on the education of their sales personnel. Such employees could be seen as change agents whose goal is to influence the adoption decision making processes of the organization’s clients. Furthermore, as economies have become more knowledge-intensive, Knowledge management has become more critical. Previous research has put little attention to how Knowledge management relates to the diffusion rate of innovations. This study, therefore, explores how management of change agents' knowledge can facilitate the mediation of innovations. A case study was conducted of an IT company experiencing a servitization transition towards SaaS offerings to achieve the purpose of this study. The study is delimited to the diffusion of SaaS as an innovation within the financial industry in Sweden. 12 employees within the Case Company and six clients were interviewed regarding the subjects previously mentioned. The results suggest that the mediation of SaaS is done through personal communication, presentations, and distribution of sales material. The study has found that change agents need to be clear in their mediation efforts of SaaS solutions as the understanding of what SaaS includes sometimes differs between clients and suppliers. Furthermore, customers considered SaaS solutions for systems that they view as not being directly value-adding and for those systems they prefer standardization as it allows cost-efficiency. SaaS allows multi-tenant environments and is therefore suitable for standardized offerings, as standardization corresponds well to the business logic appropriate for a codification Knowledge Management strategy. The Case Company already conducts a codification strategy. However, the finding of this study suggests that they should strengthen it since a focused KM strategy is preferable to attain more of its benefits and to increase the organizational knowledge creation capabilities. Conducting a codification strategy is something they have good capabilities of pursuing and is suggested to facilitate the change agents' mediation of innovations. Sales material at the Case Company is identified as dependent on personal performance and standardizing the material would thereby ensure an even quality. Making a variety of standardized material easily accessible would further allow the change agents to select material with appropriate messages aimed at specific types of customers, which is important since the customers are found to have different preferences / Molntjänster representerar ett paradigmskifte inom tjänstefierings-trenden (servitisering), då IT-företag kan erbjuda fysiska produkter som tjänster via internet. Software-as-a-Service (SaaS) är en affärs- och leveransmodell inom molntjänst-konceptet vilken ger användare tillgång till applikationer via molnlösningens infrastruktur, och ses fortsättningsvis som en innovation. Trots den växande marknaden för molntjänster är kunskapen angående konceptet fortfarande låg inom många företag. Vid övergång från produkt- till serviceorienterade värdeerbjudanden har framgångsrika företag bland annat fokuserat på utbildning av säljpersonal. Sådan personal kan ses som förändringsagenter vars mål är att influera beslutsprocesser hos för organisationens kunder. Fortsättningsvis har kunskapshantering (Knowledge Management) blivit allt viktigare då världsekonomierna har blivit mer kunskapsintensiva. Tidigare forskning har dessutom sällan lagt fokus på hur kunskapshantering relaterar till spridningen av innovationer. Den här studien undersöker därför hur kunskapshanteringen av förändringsagenters kunskap främjar medlingen av innovationer. För att uppnå syftet utfördes en fältstudie på en IT-organisation genomgår en tjänstefieringstransformation. 12 anställda hos IT-organisationen och 6 kunder intervjuades angående de tidigare nämnda områdena. Studien resultat visar att medlingen av SaaS lösningar sker genom personlig kommunikation, presentationer samt distribution av säljmaterial, och att förändringsagenterna behöver vara tydligare i sin medling då förståelsen utav SaaS tjänster skiljer sig åt mellan kunder och leverantörer. Fortsättningsvis efterfrågar kunder SaaS till de system som inte anses bidra med iv direkta konkurrensfördelar. De vill därför ha standardiserade lösningar hellre än kundanpassade lösningar för att dra nytta utav kostnadsfördelarna som standardiserade lösningar möjliggör. SaaS lämpar sig för standardiserade lösningar då flera användare kan koppla upp sig till samma applikationsmiljö, vilket ligger i linje med en kodifierings-kunskapsstrategi. Företaget som undersöktes i fallstudien använder redan en kodifieringsstrategi, men rekommenderas stärka den eftersom en mer fokuserad strategi skulle leda till en högre realisering av dess fördelar samt öka organisationens kapacitet att utveckla sin kunskap. Fallföretaget har bra förutsättningar att få till en mer fokuserad kodifieringsstrategi, vilket skulle kunna förbättra förändringsagenternas medlande av innovationen. Säljmaterial är ibland för personberoende och standardisering av sådant material skulle därav försäkra en jämnare kvalité. Att dessutom förbättra tillgängligheten av standardiserat material skulle fortsättningsvis ge förändringsagenterna större möjlighet att välja det mest passande budskapet till specifika kunder, vilket är fördelaktigt eftersom kunder visade sig ha olika preferenser.

Bakgrund: I dagens volatila omgivning är organisatoriska förändringar något som företag ständigt måste arbeta med. På grund av detta är organisatorisk förändring något som av forskare fått mycket uppmärksamhet. Något som krävs för att genomföra dessa förändringar är förändringsagenter, en person som leder förändringen. Dessa individer beskrivs som mycket viktiga under organisatorisk förändring, och blir därför något värt att undersöka. Något som har undersökts i nära relation till detta är genus på arbetsplatsen, vilket gör att det finns ytterligare utrymme att undersöka dessa delar tillsammans. Det finns tidigare forskning som beskriver på vilket sätt förändringsagenter bör arbeta. Tidigare forskning finns även om stereotypiska könsegenskaper samt hur en förändringsagent bör agera i förändring. Däremot finns det färre studier som undersöker dessa saker tillsammans, vilket denna studie har gjort.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur förändringsagenter driver förändringar med ett genusperspektiv med fokus på könsspecifika egenskaper.    Metod: Det här är en kvalitativ studie som har haft ett hermeneutiskt perspektiv och en iterativ forskningsansats.  Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer hos åtta olika förändringsagenter som är verksamma inom IT-branschen.    Slutsats: Studien visar att sättet förändringsagenter väljer att arbeta med organisatoriska förändringar verkar vara hyfsat i linje med vad tidigare forskning har sagt, sammanfattningsvis används kommunikativa, informativa, inkluderade, tydliga och analytiska arbetssätt hos förändringsagenterna. Studien visar att förändringsagenter tenderar att arbeta på sätt där egenskaper som anses vara stereotypiskt feminina framkommer, men även stereotypiskt maskulina egenskaper lyfts fram. Framför allt verkar dessa egenskaper tillämpas i kombination med varandra. Oavsett vilket biologiskt kön en person har kan den arbeta som en förändringsagent, oberoende av den tidigare synen. Den här studien kan med dess resultat utmana den historiska bilden om vad som krävs för att arbeta med förändring och vad som anses vara stereotypiskt maskulint och feminint. / Background: In today’s volatile environment, organisational change is something that companies constantly must deal with. Because of this, organisational change has received attention from researchers in the past. Something that is required to implement these changes are change agents, individuals who lead the change. These individuals are described as crucial during organisational change, and therefore worth investigating. Another subject that has been researched in relation to this is gender in the workplace, which provides additional room to explore these aspects together. Previous research describes how change agents should work, and there is also existent research about stereotypical gender characteristics and how a change agent should act during change. However, fewer studies examine these aspects together, which this study has done. Purpose: The aim of the study is to create a better understanding of how change agents drive change from a gender perspective with a focus on gender specific characteristics. Methodology: This is a qualitative study that has adopted a hermeneutic perspective and an iterative research approach. The empirical material of the study has been collected through semi structured interviews with eight different change agents, working in the IT-industry. Conclusion: The study shows that the ways change agents choose to work with organizational change in ways that are reasonably aligned with what is stated in previous research. In summary, change agents employ communicative, informative, inclusive, clear and analytical approaches. The study reveals that change agents tend to work in ways where characteristics considered stereotypically feminine emerge, but stereotypically masculine characteristics are also highlighted. Above all, these characteristics seem to be applied in combination with each other. Regardless of a person’s biological gender, they can work as a change agent, regardless of previous perceptions. With the results from this study, the historical image of what is required to work within change and what is considered stereotypically masculine and feminine can be challenged.