The purpose of this paper is to examine and analyze past development of mutual funds in large and small mutual fund companies and see if there are any differences between these two segments. Limitations on the number of funds have been made by choosing Nordic mutual fund companies that invest in emerging markets over an 11-year period. The study is made on 66 mutual funds managed by 13 mutual fund companies in which the segment of small fund companies includes seven fund companies with assets under management less than 100 billion SEK and the segment of large mutual fund companies includes six fund companies with assets under management more than 400 billion SEK. In the comparison of the segments the Sharpe ratio has been used to calculate the risk-adjusted return. The study shows small differences of the risk-adjusted return between the segments. Results for the mutual fund companies in the minor segment indicate a more unequal risk-adjusted return compared to the major fund companies. Furthermore the results show that small fund companies alone can generate a higher return but that the larger fund companies' funds are a more stable investment in the longer run.

Syfte: Syftet med uppsatsen är undersöka skillnaden i den riskjusterade avkastningen mellan de stora och små svenska fondbolag som investerar på den svenska fondmarknaden samt tillväxtmarknaden. Syftet innefattar också att undersöka vilka aktörer som visar högst riskjusterad avkastning samt om skillnaden för den riskjusterade avkastningen beror på respektive fondbolags storlek. Metod: Metoden som har använts för studien har varit en kvantitativ sådan, där data har inhämtats från Morningstar samt respektive fondbolags årsredovisning. Därefter har all data bearbetats med hjälp av Microsoft Excel för att sedan beräkna ut varje fond års och medelavkastning samt Sharpe-kvot, detta för att kunna få ut fondbolagens riskjusterande avkastning. Resultatet har redovisats i empiriavsnittet med figurer och tabeller, därefter har resultatet analyserat och jämförts med de teorier som har använts för studien. Slutsats: Studien visar att det uppstår skillnader i den riskjusterande avkastningen för stora och små fondbolag. Vid undersökningen framkommer det att små fondbolag genererar en högre riskjusterad avkastning än de stora fondbolagen på grund av ett aktivare agerande över sina fonder vid hög och låg konjunktur, detta för att undvika stora kapitalförluster som kan vara avgörande för ett litet fondbolag.

Bakgrund: Av jordens befolkning bor cirka 85 procent i tillväxt- och utvecklingsländer. Det är också i dessa länder som tillväxten framöver antas bli som störst. Globaliseringen har lett till att pengar idag överförs mellan länder snabbare än någonsin tidigare och Svenska direktinvesteringar utomlands har under de senaste decennierna ökat kraftigt. Direktinvesteringarna beror till stor del på företagsförvärv av redan existerande företag då det idag är vanligare att företag växer genom förvärv än genom etablering av en helt ny verksamhet. Vid företagsförvärv på tillväxtmarknader finns det många möjliga värderingsmodeller som man kan använda sig utav, dock råder det delade meningar bland akademiker, kapitalplacerare och representanter från industrin om vilka modeller som är lämpligast. Syfte: Syftet med studien är att, ur ett fundamentalvärderingsperspektiv, belysa svårigheterna som svenska företag står inför vid förvärv på tillväxtmarknader samt redogöra för hur dessa hanteras praktiskt. Vidare är syftet att undersöka och förstå hur de praktiskt använda metoderna eventuellt skiljer sig ifrån rådande teoribildning. Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningar har en kvalitativ metod använts eftersom ämnet är tämligen komplext och eftersom det är en redogörande studie. Slutsats: Slutsatsen är att de vanligaste svårigheter som företagen står inför är kopplade till den externa och ickepåverkbara marknadsrisken men att det i teorin finns flera sätt att hantera detta. I praktiken är dessa lösningar emellertid sällan använda.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att jämföra aktiefonders avkastning i  relation till tagen risk för tillväxtmarknaderna Afrika, Ryssland och en mer mogen marknad i detta fall Sverige åren 2008-2011. Metod: Till detta arbete används kvantitativ metod med deduktiv ansats. Information har samlats in i form av sekundärdata såsom fondernas kvartal avkastning från Morningstar. Teori: Standardavvikelse, Sharpekvot och Modigliani-Modigliani måttet används för utvärdering. Slutsats: Studien visar att den Svenska mogna marknadens aktiefonder har högst avkastning och lägst risk. Medan fonder med placering i den mer etablerade tillväxtmarknaden Ryssland har högst risk men varken högst eller lägst avkastning i förhållande till Afrika- och Sverigefonderna. Fonderna som investerar i den nyetablerade tillväxtmarknaden Afrika har låg risk likt Sverigefonderna men även låg avkastning. Samtliga fonder utom en hade negativt värde på Sharpekvot. Däremot presterade samtliga valda fonder sämre i relation till Stockholmsbörsens index (SIXRX) enligt Modigliani- Modigliani måttet.

Internationaliseringen sker i en takt den aldrig gjort förut. Detta har skapat en ny sorts världsmarknad kännetecknad av tuff konkurrens. Den internationella marknaden har en karaktär som bidrar till att små och medelstora företag förr eller senare, i strävan efter bättre prestation, kommer att söka sig till utländska marknader. Detta med avsikt att tillvarata nya möjligheter där de kan utnyttja sina kärnkompetenser över ett större antal marknader. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur små och medelstora företag etablerar sig samt förändrar sin verksamhet på en tillväxtmarknad. Vidare analyserar vi varför behovet av att byta etableringssätt uppstår och hur bytet påverkar företagets engagemang och prestation. Avslutningsvis dras slutsatser kring hur små och medelstora företag hanterar sin etableringsprocess på tillväxtmarknader. För att uppfylla syftet har vi arbetat efter en kvalitativmetod och tillämpat en flerfallsstudie där vi intervjuat sex stycken företag i sydöstra Sverige. Den teoretiska referensramen omfattar olika internationaliseringsstrategier, etableringssätt och förändringsagenter, samt teorier om byte av etableringssätt, engagemang och prestation. Det empiriska kapitlet presenterar resultatet av information insamlad från intervjuerna med fallföretagen. Kapitlet är strukturerat efter företagen samt de tre delproblemen som utformats. I analysen kopplas det teoretiska ramverket ihop med det empiriska materialet och analyseras utifrån hur företagen etablerat och fortsatt utveckla sin etableringsprocess på tillväxtmarknaden. Vidare analyseras hur deras verksamhet påverkas av ett etableringsbyte. I slutsatsen kan vi konstatera att fallföretagen väljer att initialt etablera sig på en tillväxtmarknad genom att använda direkt export och tenderar att fördjupa sitt engagemang vid ett etableringsbyte. Vidare dras en slutsats angående att ett fördjupat marknadsengagemang leder till bättre prestation för företagen. Slutligen presenteras förslag för vidare forskning.

Vid sidan av de stora möjligheter tillväxtlandet Kina ger upphov till för utländska aktörer, tillkommer även särskilda svårigheter och utmaningar för företag som vill expandera till marknaden. Syftet med studien är att undersöka hur utmaningarna tar sig uttryck för svenska små och medelstora företag inom modeindustrin vid expansion till landet, och frågan som uppsatsen ämnar besvara är således vilka aspekter som utgör särskilda svårigheter för dessa företag på Kinas modemarknad. Studien antar en kvalitativ ansats och är av explorativ karaktär, där intervjuer med branschexperter och företag med praktisk erfarenhet av etablering på den kinesiska marknaden ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att den kinesiska marknaden har komplexa affärsmässiga karaktärsdrag som utgör svårigheter för svenska små och medelstora företag att bedriva verksamhet i landet. De slutsatser som kan dras är att bristande marknadsspecifik kunskap, begränsad kapacitet och oetablerade relationer är särskilda svårigheter som svenska små och medelstora företag inom modeindustrin ställs inför vid etablering i Kina.

Denna studie har ämnat att utifrån ett svenskt perspektiv undersöka eventuella förtjänster av internationell diversifiering. Detta har gjorts med utgångspunkt från olika marknader under olika marknadsförhållanden. Korrelation användes som mätverktyg av eventuella förtjänster av internationell diversifiering och standardavvikelsen beräknades för att belysa portföljerna ur ett annat riskperspektiv. Studien har grundat sig på Markowitz portföljvalsteori och Grubels tidigare forskning om internationell diversifiering som presenterades i artikeln ”Internationally Diversified Portfolios”. Därefter har månatlig indexprisdata hämtats för perioderna innan-, under- och efter den senaste finansiella krisen för att i efterhand konstruera elva olika teoretiska portföljer. Indexpriserna hämtades för fem utvecklade börsmarknader, fem börser i tillväxtmarknader och för den svenska börsmarknaden. Tio av dessa portföljer var likaviktade med den svenska börsen medan den elfte var en svensk inhemsk portfölj som använts som jämförelseportfölj. Genom att jämföra dessa portföljer med varandra fann vi att effekterna av internationell diversifiering varit som högst innan den finansiella krisen samt att de likaviktade portföljerna med tillväxtmarknader totalt har presterat högst avkastning till lägst given risk över hela perioden. Vidare fanns att standardavvikelsen, för de olika portföljernas avkastning, och korrelation mellan valda börsmarknader inte hade ett signifikant samband. / This study have intended to investigate the possible merits of international diversification in different markets under different market conditions, from a Swedish perspective. Correlation was used to measure possible merits of international diversification and the standard deviation was calculated to show the different portfolios from another risk perspective. The study has been based on Markovitz portfolio selection theory and Grubels previous research on international diversification as presented in the article ”International Diversified Portfolios”. Thereafter, monthly index price data has been gathered for the periods before, during and after the recent financial crisis to construct eleven different portfolios. The index prices were fetched for five developed markets, five emerging markets and for the swedish market. Ten of these portfolios were equally weighted with the swedish stock exchange while the eleventh was a Swedish domestic portfolio. By comparing these portfolios to each other we found that the effects of international diversification was most benefitial in the period before the financial crisis, but also that the equally weighted portfolios of emerging markets overall have had the best performance through the whole period. There was no significant relation found between the standard deviation, for the different portfolios return, and correlation between chosen stockmarkets.

<p>The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB.</p><p>The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account.</p><p>In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result.</p> / <p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper.</p><p>Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.</p>

The main purpose of this Master Thesis has been to evaluate whether active fund management is profitable on Emerging Markets. The material used to examine this consists of 106 actively managed funds, with varying length during the period 1988-2006 and who uses MSCI Emerging Markets (MSCI EM) as benchmark index. The thesis has been written under the supervision of the Asset Management Department of Länsförsäkringar AB (LFAB) and the Department of Production Economics, Linköping Institute of Technology. Apart from the main purpose, the methodology used is also meant to form a template for in-depth or similar studies, preferably by the assigner of this survey, LFAB. The results shows that the median manager underperforms the MSCI EM throughout the whole period, which leads to the conclusion is that active management on Emerging Markets is not profitable. A grouping of the funds based on tracking error still shows that a majority of the managers in all of the groups underperforms against the benchmark. All in all, the relationship between tracking error and the profit of the fund is not significant and managers in groups with higher level of tracking error, most likely, does not outperform the rest of the managers. The material has also been divided into subperiods to assess overall market conditions influence on manager’s performance. The results are principally equivalent with the ones obtained for the period as a whole; however, a slight tendency of better performance in times of stationary rates compared to rising ones is observed. All results are based on NAV-rates of the fund and by the implicit assumption that passive management is free of charge. Naturally the results for the fund managers are improved if a cost of buying the index is considered. However, the median manager is still most likely to be underperforming against the MSCI EM, even when such a cost is taken into account. In every grouping of mangers there are, despite the negative performance of the median manager, still a number (15 - 25 %, depending on the level of tracking error and time period) that outperforms MSCI EM. The mangers performance is therefore studied under the hypothesis that it is the same mangers every year that beats the index. The results indicate persistence on a general level, that it mainly originates from the top rank of mangers and also that this persistence has strengthened during the last few years. This is an interesting result, especially from an investor’s point of view, and also the most remarkable positive result of this thesis. Further studies should therefore be carried out, primarily to examine the practical usefulness of this result. / Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att utreda om aktiv fondförvaltning kan anses vara lönsamt på emerging markets. Materialet som behandlats består av 106 aktivt förvaltade fonder med varierande längd under perioden 1988 – 2006, som alla kan anses ha MSCI EM som jämförelseindex. Studien har utförts på uppdrag av kapitalförvaltningen på Länsförsäkringar AB och är även tänkt att kunna fungera som metodbeskrivning för fördjupade eller liknande framtida studier. Handledning under arbetets gång har, förutom från företaget, även erhållits från Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola. Då resultatet visar att medianförvaltaren underpresterar gentemot jämförelseindex MSCI EM är slutsatsen att aktiv förvaltning inte är lönsam på emerging markets. Även när förvaltarna grupperas efter aktivt risktagande har majoriteten av förvaltarna inom samtliga grupper en negativ överavkastning. Totalt sett är sambandet mellan aktiv risk och överavkastning mycket svagt, och medianförvaltaren i gruppen som tar högst aktiv risk klarar sig heller inte bättre än övriga grupper. För att undersöka marknadsklimatets påverkan på förvaltarnas prestationer har även delperioder studerats. Resultatet blir i stort sett likvärdigt med det för hela perioden, men vi noterar dock en tendens till att förvaltarna underpresterar mindre i en fas med stillastående kurser jämfört med en expansionsfas. Samtliga resultat har utvärderats utifrån NAV- kurser för fonderna och det implicita antagandet att indexförvaltning kan erhållas kostnadsfritt. Påförs en kostnad även för den passiva förvaltningen blir resultatet för medianförvaltaren något bättre, men fortfarande underpresterar medianförvaltaren i samtliga grupper. Inom varje gruppering av aktivt risktagande existerar ett antal förvaltare (mellan 15 och 25 % av totala antalet, beroende på graden av aktivt risktagande) som överpresterar gentemot index. Skulle det vara samma förvaltare som slår index varje år tyder det på att kategorin som helhet kan vara mer attraktiv än vad resultatet för medianförvaltarna visar. Resultaten från undersökningarna visar på en viss förekomst av persistens i materialet på en generell nivå. Denna persistens verkar framförallt härstamma från de högst rankade förvaltarna och verkar dessutom ha stärkts under senare år. Detta är ett mycket intressant resultat från en placerares synvinkel och är samtidigt det mest intressanta positiva resultatet från denna studie. Vidare studier bör dock företas inom området, framförallt för att utreda den praktiska tillämpbarheten av resultaten.

Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen och beskriva hur små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader hanterar relationen med leverantören. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod och genomfört en flerfallsstudie på tre stycken mindre svenska företag.     Teoretiska referensramen är främst inriktad på två teoretiska områden; offshore outsourcing och relationer. Dessa har vidare delats in i tre huvudblock för att ge en så lättöverskådlig bild som möjligt samt att täcka in de väsentliga delarna som krävs för att besvara syftet. De tre huvudblocken är följande; relationsetablering, relationsstyrning och relationskoordinering. Den teoretiska referensramen har sedan sammanställts i en teoretisk syntes som analytiskt sammankopplar teorin och ligger till grund för analysen. I analyskapitlet genomförs en analys, där den teoretiska syntesen förenas med den insamlade empirin.   Analysen har utmynnat i en slutsats som besvarar forskningsfrågan där vi kan fastslå att det främst är två faktorer som urskiljer sig särskilt viktiga i relationshanteringen för små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader. Genom personliga relationer med leverantören byggs en stark relation upp mellan partnerna som bidrar till en effektivare hantering av leverantörsrelationen. Slutligen utmärker sig företagens nätverk som en viktig faktor i hanteringen av relationerna då nätverket fungerar som ett slags understöd till företaget på allehanda vis under arbetets gång.