The currency carry trade – whereby one simultaneously borrows in a currency with low interest rate and invests in a currency with high interest rate – is estimated to be at least USD 2.0 trillion in emerging markets alone. By some characterised as “picking up nickels in front of a steam roller”, the carry trade is subject to pronounced periods of disadvantageous currency depreciations. Although the carry trade has been profitable historically, these sudden depreciations at least attenuate, if not completely eradicate returns. The search for yield has led contemporary investors to emerging markets where the volatility is higher, thereby increasing risk and prospective return. The purpose of this thesis is to investigate how quantitative risk indicators can be constructed in order to detect market-reversals, mitigate currency depreciations, and ultimately improve the profitability of the emerging market currency carry trade. For this purpose risk has been categorised into two dichotomous risk classes, global and idiosyncratic; the former referring to systematic, non-country specific risk; the latter to residual, country specific risk. Each risk has been modelled separately. By optimising carry trade return conditioned on a number of distinctive risk measures, attributable to the respective risks, it was concluded that a broad weighted global risk indicator provide substantially augmented risk-adjusted return in an emerging market carry trade, while idiosyncratic indicators might require a bespoke framework for each currency at hand. / Valuta carry-handeln (carry trade) – vari en investerare lånar i en valuta med låga räntor och investerar i en valuta med höga räntor – beräknas omfatta åtminstone två biljoner USD enbart i tillväxtmarknader. Karakteriserat av vissa som att ”plocka upp kronor framför en ångvält” [författarnas översättning], är carry-handeln utsatt för tydliga perioder av ogynnsamma valutadeprecieringar. Trots carry-handelns historiska lönsamhet, dämpar, om inte helt raderar, dessa nedgångar avkastningen. Sökandet efter avkastning har fått investerare att alltmer vända sig till tillväxtmarknader, där volatiliteten är högre och därmed risken samt den förväntade avkastningen. Syftet med denna uppsats är att utforska hur kvantitativa riskindikatorer kan konstrueras för att förekomma marknadsvändningar, dämpa effekten av valutadeprecieringar, och slutligen stärka carry-handels lönsamheten i tillväxtmarknader. I detta syfte har risk kategoriserats i två tudelade riskklasser, global och idiosynkratisk; den förra hänsyftar systematisk, icke-landspecifik risk; den senare osystematisk, landspecifik risk. Vardera risken har modellerats separat. Genom att optimera carry-handelns avkastning villkorat under ett antal distinkta riskmått hänförbara till respektive risk, drogs slutsatsen att en bred, viktad, global riskindikator gav carry-handeln i tillväxtmarknader väsentligt förbättrad riskjusterad avkastning, medan idiosynkratiska riskindikatorer kräver speciellt anpassat tillvägagångssätt för vardera valutan.

Forskning på internationalisering av företag ur ett nätverksperspektiv är förhållandevis utbredd. Däremot har forskningsstudier gällande små- och medelstora företags (SMF:s) etablering på tillväxtmarknader i Afrika varit tämligen begränsad. Syftet med studien var därför att undersöka hur svenska SMF inom techsektorn använder nätverk vid etablering på tillväxtmarknader i Afrika, både utifrån ett praktiskt och ett teoretiskt perspektiv. Genom en kvalitativ fallstudie studerades hur ett SMF använde sig av företagets, entreprenörens och en inkubators nätverk vid sin internationalisering till Malawi och Rwanda. Studiens resultat visar på att samtliga tre nätverksperspektiv påverkar fallföretagets internationalisering men i olika grad. Tillsammans med sitt nätverk skapade företaget en plattform för kunskapsutbyte vilket bidrog till att bygga förtroende på marknaden. Även entreprenörens tidigare erfarenhet och nätverk var avgörande samt flexibiliteten av affärsmodellen. Inkubatorn spelade en mindre men fortfarande central roll genom att bidra med kunskap om marknaden, legitimitet och kontakter via sitt nätverk.

This study investigates which mechanisms that needs to be improved in order to facilitate more early stage venture capital (VC) investments on emerging markets. For this purpose a qualitative case study of the VC scene in Nairobi, Kenya was performed. The study has a 'best-practice' viewpoint aiming to provide insights to venture capitalists on how to operate within the Kenyan startup scene. The empirical findings of the case study indicate that the region is still an untapped market for VC investments, partly as a result of an equity gap towards early stage startups. The success stories of mobile money transfer startup M-Pesa and information crowdsourcing startup Ushahidi ignited the Nairobi startup scene in 2008 and enabled the city to become the startup hub of East Africa. M-Pesa has not only demonstrated that it is possible to develop highly successful tech companies but also created a payment infrastructure that facilitates for future startups. In light of this, Kenya presents an interesting case study, as the market poses opportunities as well as challenges. Our result indicates that the present equity gap hampers early stage VC and is derived from a lack of experience and knowledge from investor’s and entrepreneurs. In conclusion, the entire "ecosystem" needs to be aligned in order to diminish the gap; VC’s must adopt a more hands on approach in their investment strategy, entrepreneurs need a global mindset, development financial institutions (DFIs) and private equity (PE) funds should act more catalytic in early stage rounds and governmental entities should focus on enhancing entrepreneurial education and the overall economic performance. These alignments will in the long run lead to a more effective startup and VC scene and should be applicable on similar markets. However, specific adjustments for the subject market should always be considered before implemented. / Denna studie undersöker vilka mekanismer som behöver förbättras på tillväxtmarknader i syfte att attrahera tidigt riskkapital. Arbetet har utförts genom en kvalitativ studie över riskkapitalscenen i Nairobi, Kenya. Studien syftar till att beskriva god praxis samt underlätta och vägleda riskkapitalister inom den Kenyanska startup-scenen. En litteraturstudie och granskning av den Kenyanska marknaden indikerar att det finns investeringsmöjligheter inom startup-scenen. Möjligheterna grundas i en bristande konkurrenssituation, där få aktörer erbjuder finansiering till startups i uppstartsfas. Startup-scenen i Kenya är förhållandevis ung men framgångarna för M-Pesa och Ushahidi har bidragit till ett ökat intresse för scenen i Kenya. M-Pesa bevisade inte bara att det går att starta högteknologiska startups i Kenya utan utvecklade även en infrastruktur för mobilbetalningar som i sin tur främjar företagande. Med hänsyn till detta utgör Kenya en intressant fallstudie, då marknaden är kantad av både möjligheter och utmaningar. Resultaten indikerar att bristen på kapital för startups härstammar från en brist av erfarenhet och kunskap från investerare och entreprenörer. Slutsatsen är att hela "ekosystemet" behöver förändras för att minska bristen på kapital; riskkapitalister bör understödja portföljbolag med handledning, lokala entreprenörer behöver tänka mer globalt, Development Finance Institutions (DFI) och Private Equity (PE) firmor bör agera mer katalytiskt och staten bör fokusera på att erbjuda och förbättra utbildning inom entreprenörskap. Dessa anpassningar kommer med tiden leda till en mer effektiv startup och riskkapitalscen. Lärdomar och slutsatser från studien bör med framgång kunna användas på andra tillväxtmarknader, men bör anpassas utefter dess lokala förutsättningar.

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer

No description available.

In this thesis, we explore the proprietary Environmental, Social and Corporate Governance (ESG) scores and analyze their impacts on firm valuation using the sample of 166 companies operating in 35 emerging and frontier markets. Three methods of ESG scores, Principal Component Analysis and regression analysis are used. The results indicate an economically significant relationship between the overall ESG measure and firm value mainly driven by the “Environmental” and “Capital allocation” sub-scores. An exploratory principal component analysis and an extensive list of firm characteristics is also employed in our regression analysis to address problems identified in previous studies - construct validity and endogeneity. The PCA revealed dominance of Environmental and Social components in the variance of the total ESG score. Finally, the strengths and weaknesses of proprietary ESG score and PCAderived index are recognized based on sector- and region level comparison and the opportunities to improve the ESG scorecard framework are identified. / In den uppsatsen, forskning går på Environmental, Social and Corporate Governance (ESG) poäng och analyserar deras påverkan på företagsvärdering genom att använda ett urval av 166 företag som verkar i 35 frontier och tillväxtmarknader. Tre metoder av ESG mätning, Principal Component Analysis och regressionsanalyser tillämpades. Resultat tyder på ett ekonomiskt signifikant förhållande mellan totala ESG mätning och företagsvärdering vilket drivs av miljö och kapitalallokering delpoäng. Principalkomponentanalys och en utförlig lista av företagsegenskaper tillämpades också i våra regressionsanalyser för att adressera problem identifierade i tidigare studier - begreppsvaliditet och endogenitetsproblem. PCA tydde på dominans av miljöoch sociala aspekter i varians av den totala ESG poängen. Avslutningsvis, styrkor och svagheter av ESG-poäng och PCA-härlett index baserat på bransch- samt regionaljämförelser och möjligheterna för förbättring av ESG-mätning ramverk identifierades.

Syfte: I takt med att hållbarhet blir allt viktigare, erhåller företagen en betydelsefull roll i arbetet för ett hållbart samhälle. Vilket medfört ett stort intresse för hur ESG-betyget påverkar de finansiella aspekterna av verksamheten i både företagsvärlden och den akademiska världen. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på välutvecklade marknader när denna relation studerats, till följd av detta riktar denna studie in sig på tillväxtmarknader. I denna kontext har institutionella faktorer bidragit till att resultaten från tidigare forskning är motstridiga. Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar denna relation på tillväxtmarknader. Metod: Studien har en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ metod. Med hjälp av regressionsanalyser undersöks sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation, samt hur financial slack påverkar det studerade sambandet på tillväxtmarknader. Urvalet består av 2 287 företag från 19 tillväxtmarknader fördelat över 11 sektorer. Samtliga data avser år 2022 och är hämtade från Refinitiv Eikons databas. Sekundärdata har analyserats genom univariat-, bivariat- och multivariat analys i statistikprogrammet IBM SPSS. Resultat och slutsats: Resultaten antyder ett positivt samband mellan ESG-betyg och ROE, samt mellan G-betyg och finansiell prestation. Samtidigt som inget samband observeras mellan E- och S-betyg och finansiell prestation. Vidare antyder resultaten att financial slack inte påverkar relationen mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med ny och ökad kunskap beträffande sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Dels genom att en relativt outforskad kontext, i form av tillväxtmarknader studeras, dels då de tre dimensionerna av ESG och dess effekt på den finansiella prestationen undersöks var för sig. Förslag till framtida forskning: Med bakgrund mot studiens begränsningar föreslås att framtida forskare tillämpar en longitudinell forskningsdesign när sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation studeras, detta för att fånga upp förändringar över tid. Ett ytterligare förslag är att använda marknadsbaserade mått för att mäta finansiell prestation. / Aim: As sustainability becomes increasingly important, companies are given a significant role in the work towards a sustainable society. Which has led to a great deal of interest in how the ESG-rating affects the financial aspects of the business in the corporate community as well as in the academia. Much of the previous research has focused on developed markets when studying this relationship, as a result this study focuses on emerging markets. In this context, institutional factors have contributed to conflicting results from previous research. The purpose of the study is to investigate the relationship between ESG-score and financial performance, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. Method: The study has a deductive research approach and uses a quantitative method. Using regression analyses, the relationship between ESG-score and financial performance is examined, as well as how financial slack affects this relationship in emerging markets. The sample consists of 2 287 companies from 19 emerging markets, operating in 11 different sectors. All data refer to the year 2022 and are retrieved from Refinitiv Eikon's database. The secondary data has been analyzed through univariate, bivariate and multivariate analysis in the statistics program IBM SPSS. Results and conclusions: The results indicate a positive relationship between ESG-score and ROE, as well as between G-score and financial performance. Meanwhile, no relationship is observed between E-, and S-score and financial performance. Furthermore, the results suggest that financial slack does not affect the relationship between ESG-score and financial performance. Contribution of the thesis: The study contributes with new and increased knowledge regarding the relationship between ESG-score and financial performance. By studying a relatively unexplored context, in the form of emerging markets, and by examining the three dimensions of ESG and its effect on financial performance individually. Suggestions for future research: Due to the study's limitations, it is suggested that future researchers apply a longitudinal study design when investigating the relationship between ESG-score and financial performance, so that changes over time can be observed. Another suggestion is to use market-based key ratios to measure financial performance.