Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om betyg. De frågeställningarna som jag ville veta vad var lärare och elever har för åsikter om är betygens syfte, vad betygen mäter, vad det finns för nackdelar och fördelar med betyg och om betyg kan ge en rättvis bedömning. För att ta reda på det gjordes intervjuer med tre lärare som arbetade på gymnasiet och 45 gymnasieelever besvarade en enkät. Resultatet visar att betyg är ett ämne som engagerade både lärare och elever. Eleverna skriver att betygens syfte är att de behövs för att söka vidare och för att skilja eleverna åt. Både lärarna och större delen av eleverna sa att betygen mäter kunskap och att läraren tittar på helheten av vad eleven gör vid betygsättningen. Det var även några elever som menade att ”fjäsk” har något med betygsättningen att göra. Både lärare och elever tycker att en av de viktigaste fördelarna med betyg är att de skapar motivation till att plugga. Den största nackdelen med betygen som både lärare och elever tycker är att det var för få steg Det är ungefär hälften av eleverna som skriver att betygen är rättvisa och lärarna ansåg att det är en rättvis bild av betygen i klassen.</p>

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka hur lärare och elever ser på betyg och bedömning i ämnet idrott och hälsa och hur lärarens planering påverkas av betyg och bedömning. Min frågeställning var: – Hur tänker lärare i idrott och hälsa kring betyg och bedömning? – På vilka sätt menar lärare att betygssättningen påverkar planeringen av ämnet idrott och hälsas innehåll? – Vilken kunskap har eleverna om betyg?   Metod Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer för att komma mitt forskningsområde in på djupet. Intervjuerna skedde med tre lärare och fyra olika grupper med elever, totalt 12 elever. Grupperna varierade i storlek, från två elever till fyra elever i varje.   Resultat Lärarna menar att betygssättningen och bedömningen påverkar planeringen i ämnet. De anser att kunskapskraven inte är tillräckligt konkreta för en enkel bedömning och att tiden är en påverkande faktor. Tiden påverkar dels planeringen men även i vilken utsträckning som eleverna får kunskap om betygen. Studien visar också att eleverna har en bristande kunskap om sina betyg. De vet inte riktigt vad ämnet står för och vad de blir bedömda på.   Slutsats Min slutsats, utifrån min studie, är att lärarna har för lite tid för att eleverna ska bli tillräckligt insatta i sina betyg. Tiden finns inte för att eleverna ska få veta målet, var de befinner sig i förhållande till målet och hur de ska nå målet. Eleverna själva uppger att de inte vet detta och lärarna anser att de inte har tiden, de vill att deras elever ska vara mer medvetna men tiden finns inte. Lärarnas planeringar påverkas starkt av betyg och bedömning, de säger att det finns både svårigheter och enkelheter med att bedöma och betygssätta elever. Kunskapskraven skulle kunna vara konkretare, då skulle det kanske bli lättare för lärarna att förmedla dessa till eleverna. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Vt 2013</p>

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad gymnasielärare och gymnasieelever på en skola i Mellansverige har för åsikter om betygets funktion. Studien utfördes med två gymnasielärare och två gymnasieklasser som informanter. Med lärarna utfördes intervjuer medan enkäter delades ut till eleverna. Eleverna i studien gick i en klass som lärarna undervisade i. Resultatet visar att många, men positiva, åsikter finns om vad betygets funktion är. Stöd för dessa funktioner finns att hitta i tidigare forskning kring ämnet. Lärarna i studien visade sig i huvuddrag ha likartade åsikter kring betygets funktion och hur dessa funktioner uppfylls. Eleverna i studien hade till största del samma uppfattningar som lärarna. Motivationsmässigt visade det sig att majoriteten ansåg betyget som sporrande.

Vid internationella studier i matematik halkar de svenska eleverna efter. Samtidigt har den svenska skolan nyss bytt till en ny läroplan som fokuserar mer på elevernas matematiska kompetenser. Trotts den nya läroplanen fortsätter många matematiklärare att använda sina gamla matematikböcker som basmaterial i sin matematikundervisning. Forskning har visat att matematikböcker inte behandlar alla matematiska kompetenser. Därmed kan en tes föras om att matematiklärare som baserar sin undervisning på matematikboken inte ger elevernatillräckliga kunskaper för att bli godkända i matematik. Den här studiens syfta är att se hur matematiklärare undervisar och hur de bedömer sina elevers matematiska kompetenser. För att undersöka detta har en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförts.Enkätundersökningen gick ut till matematiklärare som var behöriga att undervisa matematik iårskurs 4, 5 och 6. Totalt deltog 37 matematiklärare i undersökningen. Resultatet visar att matematiklärarna till stor del använder sig av matematikboken. Matematikboken används både till att planera lektioner men även som aktivitet underlektionstid. Matematiklärarna arbetar även med annat än matematikboken under lektionerna. Till störst del arbetar de med uppgifter som krävde ett imitativt resonemang för att lösa dem. Matematiklärarna anger att de lägger störst vikt vid de nationella proven när det kommer tillden samlade bedömningen av elevernas matematikkunskaper.

No description available.

Bakgrunden till mitt examensarbete är min egen nyfikenhet kring hur slöjdlärare på andra svenska skolor tolkar rådande betygskriterier och hur samarbetet kring dessa fungerar i praktiken. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämneslärare som arbetar terminsvis inom sitt materialområde gör när de blir tvungna att sambedöma en elevs prestation inför ett gemensamt betyg i ämnet slöjd. Jag ville veta hur bedömningen går till i praktiken, hur elever dokumenterar sin arbetsprocess och om materialområdet kan påverka elevens betyg. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer där jag bad 10 slöjdlärare att svara på 20 frågor utformade för och riktade till yrkesaktiva lärare för att veta hur de tänker och gör när det kommer till sambedömning av elevers uppvisade kunskap och förmåga. Slutsatsen av min undersökning är att slöjdlärare har olika förutsättningar på sina arbetsplatser vad gäller utrustning och tid, vilket även påverkar deras sätt att arbeta. Lärarna har ofta en vilja att samarbeta över materialområdet men tid för det saknas ofta. Informanterna anser att om eleverna själva får välja det materialområde de är mest intresserade av ger detta dem mer motivation och större möjlighet att utvecklas och arbeta mer koncentrerat och härigenom kan de tillgodogöra sig och uppvisa djupare kunskaper. Lärarna var överlag överens om att då en elev visar märkbart bättre förmågor inom ett kunskapskrav i den ena slöjdarten hänvisar lärarna till bäst uppvisad förmåga. När lärare måste sambedöma och är oeniga om ett betyg friar de hellre än fäller och ger oftast eleven det högre betyget.