<p>I följande arbete har jag studerat betyg och bedömning i den svenska dagspressen mellan åren 2000-2008. Till arbetet har jag valt cirka 100 tidningsartiklar från den svenska dagspressen. Syftet med arbetet var att undersöka olika uppfattningar om betyg och bedömning som kommer till tals i dagspressen. Jag har ett stort intresse av att lägga fokus på debatten kring betyg och bedömning i den samhälliga diskussionen i dagstidningarna som sällan beskrivits så omfattande i den formella politiken i regeringen eller riksdagen. I arbetet har jag kommit fram till att det förekommer olika uppfattningar om betyg och bedömning. Dessa åsikter är viktiga att belysa för att se på frågan ur olika infallsvinklar. Förutom en analys av debattartiklar i dagspressen har jag studerat litteratur om betygsfrågan. I litteraturen har jag använt mig av teorier om betyg och bedömning som pedagoger och betygsexperter beskrivit utförligt. En del betygsteoretiker har visat brister i skolan och givit förslag för att åtgärda de brister som finns i dagens betygssystem.</p>

<p>Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.</p>

<p>Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på.</p><p>Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram.</p><p>Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan.</p><p>En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet.</p>

<p>Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning.</p><p>Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.</p>

This report deal with grades and evaluation in intermediary school, which grading systemshas been and is used in intermediary school and their benefits and disadvantages. The purposewith this report is to find out how the different grading systems has functioned since thebeginning of the Swedish intermediary school to present day and speculate what the futurewill show considering the changes the Swedish school in general is facing. My main result isthat the literature and the teachers, both retired and active, share the same view regarding thepros and cons with grading. When it comes to the matter of in which class should initiate, allthe approached teachers has different opinions. The procedure which I used to get my resultsincludes a literature analysis about grading and evaluation, covering both printed andelectronic sources, where I have compared the views of the different scholars. I have alsomade a high-quality study in which I have interviewed two active and two retired teachers toget their point of view regarding the subject. My conclusion is that grading and evaluation is avery sensitive subject to discuss, and it contains no optimal solution of how grades shouldlook like and function to give every student a fair assessment of their achievements. / Detta arbete handlar om betyg och bedömning i grundskolan. Vilka betygssystem som funnitsoch finns i grundskolan samt deras fördelar respektive nackdelar. Syftet med detta arbete äratt jag vill ta reda på hur de olika betygssystemen fungerat sedan grundskolan startades till hurvi har det idag samt vad som troligen väntar i framtiden och vilka förändringar skolan stårinför. Mitt huvudresultat är att litteraturen och de aktiva och de pensionerade lärarna har enrelativ likartad bild avseende fördelar och nackdelar med betyg. Men från vilken årskursbetyg bör delas ut har alla de intervjuade lärarna en egen uppfattning om. Den metod jag haranvänt mig av för att komma fram till mitt resultat är en litteraturstudie med både tryckta ochelektroniska källor där jag har jämfört de olika forskarnas uppfattning om betyg ochbedömning i skolan. Jag har även gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuade tvåaktiva och två pensionerade lärare om deras uppfattning och åsikter om betyg och bedömning.Min slutsats är att betyg och betygssystem är ett känsligt ämne att diskutera och att det intefinns någon optimal lösning för hur det ska se ut och fungera så att alla elever ska få en rättvisbedömning över vad de har presterat. För vidare studier inom ämnesområdet kan regeringenoch Skolverket granskas om hur de tänkt genomföra det nya betygssystemet och hurinförandet kommer att tas emot i skolan av både lärare och elever.

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.

Bedömning och betygsättning är en svår och viktig del av läraryrket. Då riktlinjerna från skolverket för betygsättning i ämnet Idrott och hälsa inte är så precisa så lämnas spelrum för lärarna att göra sin egen tolkning. Tidigare forskning av Ekberg (2009) har gett resultatet att lärare i ämnet Idrott och hälsa sätter betyg främst efter hur elever har tagit till sig och kan tillämpa rörelser i de vanligaste idrotterna. Syftet med studien var att undersöka hur lärare i ämnet Idrott och hälsa som undervisar på högstadiet resonerade kring bedömning för betygsättning. Metoden som användes var en semistrukturerad intervju med fyra utbildade lärare i ämnet Idrott och hälsa. Vi valde denna metod för att ge de intervjuade lärarna ett fritt spelrum att resonera kring de frågor som ställdes. Studien beskriver hur de fyra lärarna resonerade kring bedömning av fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter i ämnet Idrott och hälsa samt hur de resonerade kring formativ och summativ bedömning av sina elever. Resultatet visar på en relativt stor skillnad på hur lärarna i ämnet Idrott och hälsa resonerade kring bedömning för betygsättning. Av resultatet kan vi utläsa att färdighetskunskap var den mest prioriterade kunskapen av samtliga lärare i ämnet Idrott och hälsa. Slutsatsen vi har dragit, är att det behövs bättre utformade riktlinjer och betygskriterier för ämnet Idrott och hälsa för att lärarna i ämnet Idrott och hälsa ska kunna göra mer likvärdiga bedömningar för betygsättning. Ämnesord: Bedömning, betyg, fakta, färdigheter, förståelse, förtrogenhet, Idrott och hälsa.

Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var: • Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår? • Vilka motiv finns till de olika inställningarna? • Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger? Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.

Syftet med studien är att se varför så många elever blir underkända i Matematik A på gymnasiet. Vidare är syftet att ta reda på elevers och lärares syn på vad detta problem kan bero på. Studien gjordes genom en enkätundersökning med elever och lärare och bearbetades statistisk som presenterades i tabeller och diagram. Resultatet i studien visar att ca 20 % av eleverna får IG i Matematik A på gymnasiet. Enligt eleverna beror det på flera orsaker som t ex bristande arbetsro och dåliga lärare medan lärarna tycker att eleverna saknar förkunskaper och får för bra betyg från grundskolan. En viktig slutsats är att det inte finns en entydig förklaring till varför eleverna misslyckas. För att komma tillrätta med problemet föreslås ett ökat samarbete mellan grundskolan och gymnasiet.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka betygens betydelse som merit när man somsjökaptensstudent ska söka jobb som juniorstyrman efter examen från sjöbefälsskolan. Dettaundersöktes genom att intervjua de personalansvariga på fyra svenska rederier för att höra derasåsikter om skolbetyg som merit då de rekryterar juniorbefäl till sina fartyg. För att skaffa oss endjupare bakgrundsförståelse i ämnet så sökte vi efter tidigare liknande studier. Vi fann två tidigareexamensarbeten som behandlar ämnet rekrytering av sjöbefäl men inget av dem berör skolbetygen.Skolbetyg är något som berör alla sjöbefälsstudenter mer eller mindre och det var därför relevant ochaktuellt att genomföra en studie på detta. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras ochappliceras på alla svenska rederier då vi endast hörde fyra rederiers åsikter. Bland de vi intervjuade såfanns en stark samstämmighet om att skolbetygen inte är relevanta att granska som merit vidrekrytering, det finns istället meriter som väger bra mycket tyngre. / The purpose of this study was to examine the importance of school grades as a merit, when a mastermariner student applies for a job as a junior ship officer after graduation from the maritime academy.This was investigated by interviewing the personnel managers at four Swedish shipping companies, tohear their opinions on school grades as a merit when recruiting junior officers to their ships. Wesearched for similar previous studies to obtain a deeper context understanding of the subject. We foundtwo previous theses dealing with the topic of recruiting officers, but none of them concerns the schoolgrades. School grades are something that affects all officer students more or less, and it was thereforerelevant and timely to conduct a study on this. The result of this study can not be generalized andapplied to all Swedish shipping companies because we only heard four shipping companies opinions.Among those we interviewed, there was a strong consensus that school grades are not relevant toexamine as a merit in recruitment but instead there are merits that weighs a lot heavier.