It’s not a new occurrence that girls have higher certificate than boys. The statistic shows the same at school of Kallinge in Ronneby. There is a great difference between boys and girls in their certificate from the ninth class. There are many different factors that affect the pupils. We chose to do an investigation about attitudes in school. We interviewed seven pupils and asked them questions about their background, their current situation in school, certificate and their future. We found out that the family and the social background was important for their attitudes and their choice in the future regarding education, occupation and where they choose to reside. We could also see that friends had an important impact to each other. There must be a balance between your own and others expectations.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att se eventuella samband mellan elevers fysiska aktivitet och deras betyg i 9:an. Hur skiljer sig meritpoängen och betygen i kärnämnena samt idrott och hälsa mellan fysiskt aktiva och mindre fysiskt aktiva elever? Hur ser skillnaden i betyg och meritpoäng ut mellan individuella idrotter och lagidrotter? Hur ser skillnaderna i betyg och meritpoäng ut mellan elever som är aktiva i en idrottsförening jämfört med elever som inte är aktiva i en idrottsförening? Studiens hypotes är att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på elevers studieresultat. Samt att det finns skillnader mellan olika typer av idrottare och deras studieresultat. Metod: Studien är genomförd med en anonym enkätundersökning på 400 elever i ettan på gymnasiet i Stockholmsområdet. Resultatet har sammanställts i statistikprogrammet SPSS. Studien är retrospektiv då vi undersökt hur eleverna varit fysiskt aktiva i årskurs 9. Resultat och Slutsats: Resultatet visar att de som har högre aktivitetsnivå erhåller ett högre meritvärde än de som är mindre fysiskt aktiva. Det visar sig att de också har högre betyg i idrott och hälsa samt matematik. De som utövar en individuell idrott har ett högre meritpoäng än de som ägnar sig åt en lagidrott. Ungdomar som är aktiva i en idrottsförening har högre meritpoäng än de som är icke föreningsaktiva. Föreningsaktiva har också bättre betyg i svenska, matematik och idrott och hälsa. Slutsatsen är att fysisk aktivitet och föreningsaktivitet i huvudsak, kan kopplas samman med goda studieresultat.

Syftet med uppsatsen är att studera vilken uppfattning elever i årskurs nio på en skola i Mellan-sverige har kring betyg och bedömning. Metoden som används är en enkätundersökning där eleverna fyller i både kvantitativa och kvalitativa frågor. Undersökningens resultat visar att eleverna tror att det är främst deras beteende och hur de är som elev som är avgörande för vilket betyg de får. Betyg, enligt eleverna i denna undersökning, handlar om hur man är som elev och vad man gör som elev. Det kumskapsrelaterade betygsystemet är inte väl förankrat bland dessa elever.

<p>Vårt syfte med undersökningen var dels att ta reda på hur verksamma grundskollärares inställningar till att betygsätta elever ifrån skolår sex ser ut och dels hur de anser att ordningsbetyg skulle förändra skolan för lärare och elever. Våra frågeställningar var:</p><p>• Vilka olika inställningar hos verksamma lärare finns till att betygsätta elever i tidiga skolår?</p><p>• Vilka motiv finns till de olika inställningarna?</p><p>• Vilka konsekvenser för eleverna tror lärarna att betygsättning ger?</p><p>Vi ville undersöka lärarnas grunder till de olika inställningarna. Sveriges nya regering 2006 har förslag på en ny skolreform, där betygssättning från skolår sex skall införas. Den nuvarande skolministern har även förslag på att införa ordningsbetyg i alla grundskolans skolår. Vi genomförde vår undersökning med kvalitativa intervjuer med nio slumpvis utvalda verksamma lärare på olika skolor i Jönköpings omnejd. Resultatet visade, att de flesta lärarna var negativt inställda till att betygsätta eleverna i skolår sex. De ansåg att eleverna var för unga att få betyg så tidigt. De menar också att det skulle föra med sig negativa konsekvenser, såsom ökad stress och som att tidigt känna att man misslyckats. De elever som skulle vinna på betygssättning, var de som redan var mycket studiemotiverade men förlorarna skulle bli fler, det vill säga de som redan var svaga skulle troligtvis känna sig ännu svagare och dessutom få ett papper på det. De menade att den individuella utvecklingsplan som nu finns i skolan är fullt tillräcklig för att räcka som bedömning. Ett betyg skulle bara stjälpa istället för att hjälpa. De ansåg att de styrdokument som nu finns inte stämmer överens med de betygssättningssystem som används i dagens verksamhet. Ett betyg som bokstav eller siffra skulle bara bli mer otydligt än tydligt ansåg de och ett betyg blir bara en bokstav på ett papper. Däremot var de mer positivt inställda till att införa ordningsbetyg i skolan och betyg från skolår sju, men de var eniga om att betygsskalan måste förändras för att vara mer rättvis om betygen skall fungera som det är tänkt.</p>

<p>Betyg och bedömning är en stor del av lärarnas vardag. Det diskuteras ofta av lärare och elever.</p><p>Vårt syfte är att kartlägga elev- och lärarperspektivet då det gäller betyg och deras likvärdighet. Vi har också att undersökt eleverna och lärarnas förslag på möjliga förändringar i betygssystemet.</p><p>Vi har gjort en kvantitativ studie där en enkät med öppna frågor legat till grund för våra resultat. 34 elever i år nio samt nio av de lärare som satte deras betyg ingår i studien.</p><p>Vi har funnit att lärarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvärdighet stämmer ganska väl överens med varandra. Vårt resultat tyder också på att eleverna inte fullt ut förstår betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orättvisor som eleverna upplever. Lärarna upplever att betygen blir mer rättvisa och likvärdiga ju längre tid de har haft eleverna och de lärare som tycker sig ha svårast är de som har ämnen där de träffar eleverna under korta perioder.</p>

<p>It’s not a new occurrence that girls have higher certificate than boys. The statistic shows the same at school of Kallinge in Ronneby. There is a great difference between boys and girls in their certificate from the ninth class. There are many different factors that affect the pupils. We chose to do an investigation about attitudes in school. We interviewed seven pupils and asked them questions about their background, their current situation in school, certificate and their future. We found out that the family and the social background was important for their attitudes and their choice in the future regarding education, occupation and where they choose to reside. We could also see that friends had an important impact to each other. There must be a balance between your own and others expectations.</p>

This paper aims to investigate how secondary school teachers of social studies working on grading and assessment in relation to Lgr 11. The paper will be based on three issues, and will be explored through interviews with five-working teachers. The existing boundaries and the essay outline and key concepts presented. Then follow the theoretical extensions selected. These are adapted along the topic selection. In the essay Background treated earlier school reforms and curriculum basic structure. Even the new role of the teacher and the school's general counsel issued. The method used in this study is a qualitative approach in the form of interviews. This is criticized and its reliability and validity are presented. The thesis of results dealing with the five different teachers and their answers to the questions asked. This is discussed and analyzed and linked than once to the theories previously selected. The result shows that the selected secondary school teachers to society of knowledge experiencing difficulties in interpreting the curriculum, its central content and knowledge requirements. The curriculum ambition of contributing to interpretations that may vary between teachers and this leads to an unequal assessment and grading. The study also shows that the selected teachers believe that the key to a fair and equal assessment is that teachers work together to design rubrics and other tools for both them and their students.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett interaktionistiskt perspektiv statistiskt testa tidigare studiers undersökta icke-kognitiva faktorer som eventuellt kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. I hur hög grad korrelerar de icke-kognitiva faktorerna med betyg i ämnet Idrott och hälsa? Hur ser eventuella skillnader ut mellan betygsgrupperna sett till elevernas skattning av de icke-kognitiva faktorerna?   Metod: Vi har i vår studie använt oss av en kvantitativ metod för att få en övergripande bild av vårt undersökningsområde samt för att kunna testa vårt resultat statistiskt. Vi använde en enkätmetod till studien och enkäten tar upp icke-kognitiva faktorer som tidigare forskning menar kan samvariera med betyget i ämnet Idrott och hälsa. Frågeformuläret delades, efter samtycke med skolorna, ut till 232 elever fördelade på fyra olika gymnasieskolor.   Resultat: Resultatet av vår enkätstudie visade att det fanns icke-kognitiva faktorer som korrelerade med betyget i Idrott och hälsa. Elever som uppgav att de var fysiskt aktiva på sin fritid, aktiva inom någon idrottsförening samt hade ett stort idrottsintresse hade ett högre betyg. Vidare kunde vi se att elever med ett högre betyg också deltog på ett mer aktivt sätt, hade en bättre samarbetsförmåga, bättre självförtroende samt var mer motiverade i samband med idrottslektionen. De elever som fick VG eller MVG i betyg missade mer sällan idrottslektionerna än elever med betyget G. Framförallt elever med betyget MVG hade också en högre ambition att få höga betyg i ämnet Idrott och hälsa. Elever med ett högt betyg uppgav även att de hade en större vetskap om vad som stod i kursplanen.   Slutsats: Våra resultat visade att det ofta var personliga egenskaper som samvarierade med betyget i Idrott och hälsa. De faktorer eleverna inte har något inflytande på visade oftast inte korrelera nämnvärt i vår studie. Mead anser att objektsjaget har ett inflytande på alla elever via samhället, förebilder samt den sociala umgängeskretsen och bidrar på så sätt till elevernas ”jag”. Vi ser ändå att subjektsjaget fått mer att säga till om i den ålder våra respondenter är i och eleverna har lärt sig värdera de yttre faktorernas olika påtryckningar. Detta gör att eleverna tar olika beslut när det gäller frågor de kan påverka, vilket också gör att dessa faktorer visar sig korrelera i vår studie.

This report describes a comparative study of the change in grading system in the year of 1995 and the coming year of 2012. The objective is to analyze and compare the political debate from two Swedish parties, the Social democrats and the Moderates, from a number of the parties political periodicals. Futher the objective is to show, from the periodicals debate, what approach to knowledge the parties are presenting. The theoretical base of this study is rooted in the political background of grading system and in literature defining different theories about knowledge and approach to knowledge. The investigation is qualitative and the main research method is text analysis. The conclusions is that the parties overall stood their ground and kept their opinions throughout the two debates and the change in grade systems. Although a small change has been detected in the way the Social democrats in the recent debate opened up for earlier evaluation of students. Futher on the parties approch to knowledge is a complex question and cannot be answered in just one word. And the conclusion of the parties approach to knowledge consists of many forms of reasoning and complexity.

Betyg och bedömning är ett svårt, mångdimensionellt och ofta diskuterat ämne. Vi som blivande lärare hade som mål att bli mer insatta i själva ämnet betyg eftersom vi känner oss oerfarna kring detta område. Betyg i årkurs 6 är något nytt som iscensattes år 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske någon dag kommer att sätta betyg i en årkurs 6. Genom vårt arbete ville vi få mer kunskap och insikt om varför vi använder oss av betyg. Syftet med studien var att undersöka hur elever i årskurs 6 samt hur utbildade lärare resonerar kring betygsättande. Metoden vi valde för att undersöka vårt syfte var intervjuer med de utbildade lärarna samt enkätundersökningar med elever i årskurs 6. Anledningen till att vi valde att intervjua lärare var att de skulle få associera mera fritt och svaren skulle bli mer utförliga. Anledningen till att vi valde att göra enkätundersökning med eleverna var att få med så mycket åsikter som bara möjligt. Av resultatet kan vi tolka att elever och lärare till största delen är överrens när det gäller betyg i årskurs 6. Vi blev delvis överraskade över resultat om att de flesta elever och lärare hade en positiv inställning till betyg vilket förvånade oss då vi förmodade att inställningen till betyg skulle vara något mera negativ. Detta arbete har ändrat vår syn på betyg i tidig ålder. Slutsatsen anser vi vara att elever och lärare har en positiv inställning när det kommer till betyg i årkurs 6. När vi ska ut i verksamheten har vi en bättre syn och förståelse för betyg i tidig ålder vilket kan leda till att vi kommer att använda betyg på ett mera nyanserat sätt. Vi ska inte se betyg som något negativt utan att det är ett bra verktyg för oss att använda då vi kan se vilka elever som tillexempel behöver stöd i något ämne.