The aim of this study was to examine if there was a relative age effect in students grade in mathematics. The study was built on regression analysis and Spearman rho on student’s month of birth and their grades. It was found that there is a relative age effect in the student’s grades. The study discusses why we can find a relative age effect in student’s results in year nine. The study also discusses how the relative age effect can be diminished. The aim was also to explore what teachers think influence their student’s results in mathematics. Through a web survey teachers are given eleven factors to categorize as either none, low, medium or high impact on students study results in mathematics. Among these factors was whether student’s birth month can influence their results. Here the study shows discrepancies between what the teacher thinks and the experts. It also discusses whether educational research results can be transferred between countries.

Den svenska skolan har under historiens gång haft olika syn på bedömning och genomfört olika former av betygssystem. I och med den nya förändringen i skolan 2012 ändrade man det svenska betygsystemet och betygsättningen började införas redan i årskurs 6 i grundskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur elever i årskurs 6 upplever och uppfattar bedömning i skolan. Arbetet grundar sig på den sociokulturella teorin, där kommunikation och elevens bakgrund står i fokus. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att studeras: 1. Vad är elevperspektivet på bedömning för lärandet? 2. Vad är elevperspektivet på bedömning av lärandet? 3. Vilka faktorer påverkar enligt eleverna deras uppfattningar och upplevelser av bedömning? I studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frågeställningar. Tio grundskoleelever i sjätte klass intervjuades individuellt för att på bästa möjligavis kunna få en förståelse av deras perspektiv. Intervjuerna spelades in med en diktafon och transkriberades i sin helhet för att kunna fånga upp de centrala i studien. Eleverna uppfattade att bedömningen till stor del var för deras kunskapsutveckling. Eleverna menade att bedömningen kunde främja deras lärande genom medvetenhet, delaktighet och tydlighet. Men andra uppfattningar och upplevelser om bedömning och betyg visade sig finnas, där eleverna uppfattade det som kontroll och makt. Återkoppling var ett verktyg som eleverna ansåg bäst gynna deras lärande framåt om det användes rätt medan den summativa bedömningen inte alltid var positiv eftersom att det viktiga i lärandet endast blev själva betyget istället för kunskapen. Faktorer som visade sig påverka elevperspektivet var lärarens handlingar i bedömningsprocessen och kamraternas förväntningar samt inställningar till bedömning.

Sammanfattning Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. Frågeställningar vi använt är: Skiljer sig studieresultaten utifrån antalet träningstimmar? Finns det någon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jämförelse till skolan? Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade på enkäten- det blir ett bortfall på 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrån olika kommuner i Sverige och ifrån flera olika gymnastikföreningar. Kriterierna för att gymnasterna skulle ingå i den här undersökningen var enligt följande; Gymnasten har lägst varit med i Svenska gymnastikförbundets utvecklingsgrupp. Gymnasten tränar i en elitgrupp. Gymnasten tävlar på en internationell nivå. Gymnasten gick i en svensk skola vårterminen 2013 inom årskurserna sexan i mellanstadiet till sista året i gymnasiet. Insamlingsmetoden i studien är enkät. Frågorna i enkäten var slutna frågor, förutom den sista frågan där gymnasterna fick kort motivera sitt svar om de svarat ja. Enkäten bestod av totalt 12 frågor. Resultat: Gymnasterna är på en väldigt hög nivå i sin idrott (88 % är med i svenska landslaget). Under en vanlig träningsvecka blir medelvärdet av deras träning 26,3 timmar fördelat på 5,97 dagar i veckan. Elitgymnasterna visar på en hög motivation gällande både gymnastiken och skolan. På en skala 1-5, där 1= inte alls motiverad, 5= väldigt motiverad, har de 4,85 i medelvärde gällande motivation inom gymnastiken och 3,95 motivation inom skolan. Elitgymnasterna har höga mål och ambitioner inom både gymnastiken och skolan. Hela 70 % har som ambition att delta i OS och resterande har VM eller EM som mål. 80 % har ambitionen att studera vidare på högskola/ universitet. Sammanställda betyg för hela gruppen visar att 59 % har betyget A och B. 41 % har betygen C, D, och E. Ingen har betyget F. Hela 84 % av gruppen har betygen A, B och C. Slutsats: Utifrån resultaten går det att tyda ett mönster mellan elitgymnasters prestation i skolan och inom sin idrott. De presterar högt inom gymnastiken och högt inom skolan. De som tränar mest har högst betyg och är mest motiverade inom gymnastiken och skolan.

Abstrakt Studien syftar till att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar gymnasielärares bedömning och betygssättning samt problematiken med likvärdighet. För studien har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsverktyg, vilket  har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lärarnas upplevelser kring bedömning och betygssättning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån den valda teorin och i analysen framgår det tydligt att de intervjuade lärarnas upplevelser på många punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar på är att de faktorer som påverkar lärares bedömning och betygssättning i huvudsak är: sociala relationer, yrkeserfarenhet, kollegialt samarbete och arbetsbörda.

Betyg och betygens syfte är föremål för en ständig debatt. Enligt vetenskapsrådet så har betyg tre syften: att fungera som urval för högre studier, att ge en bild av en elevs kunskap och att främja motivation. Den här studien fokuserade på det tredje syftet: att främja motivation. Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur elever som gick vårterminen i årskurs 6 upplevde att få betyg och hur det påverkade deras motivation. Studien undersökte även skillnader i uppfattningar mellan låg-och högpresterande elever på 3 skolor med olika förutsättningar. Det empiriska materialet samlades in med semistrukturerade intervjuer där 18 deltagare från 3 skolor deltog. Resultatet i studien visade att eleverna upplevde betyg som något viktigt och ständigt närvarande och att betygens påverkan på motivationen kan kopplas till elevernas bild av vad betygen skulle leda till. / <p>Godkänd i Ladok  2022-06-03.</p>

Syftet med studien är att reda ut hur elever i klass sju och nio upplever att de motiveras till lärane och gott uppförande. Syftet innefattar också vilka elevernas attityder till uppförande- och uppförandebetyg är men även vad som anses med gott uppförande. Det teoretiska perspektivet anför Jenners motivationsbegrepp samt Thornbergs bergepp gällande, attityder, värden och normer finns med i teorin. Metoden för studien är en kvalitativ studie med  fokusgrupper som informanter. Fyra fokusgrupper av elever har deltagit i studien. Samtliga fokusgrupper har diskuterat två dilemman. Dessa har delgetts dem under våra samtal. Resultatet visar att eleverna i både klass sju och klass nio upplever en bristfällig arbetsro i klassrummet. De hävdar att de vill ha bättre klassrumsmiljö samt att de hade kunnat tänka sig ett betyg i uppförande om betyget inte hade grundat sig på deras personligheter, utan på konkreta situationer i klassrummet. Eleverna vill hitta motivation till ett gott uppförande genom att de vill ha bra betyg och kunna söka rätt gymnasium senare, och ger uttryck för hur klassrumsmiljön ska förändras. Däremot kan de inte ge konkreta exempel på förändringar som gäller dem själva. Förändringarna gäller de andra eleverna i klassrummet och lärarantalet.

Denna undersökning handlar om sambandet mellan elevers betyg i ämnet matematik, och deras betyg på de nationella proven i samma ämne. Bakgrundsfakta kring området kommer att presenteras och jag kommer presentera en undersökning där jag samlat in betygen i ämnet matematik och betygen på de nationella proven i matematik från sex olika klasser i årskurs 6. Jag har även utfört en intervju med samtliga sex lärare för de olika klasserna för att få en djupare förståelse för lärarens syn på ämnesbetyg och provbetyg. Tidigare gjord forskning visar att de flesta elever får samma ämnesbetyg i matematik som de får på de nationella proven, men att skillnader finns. Könsaspekten kommer även vara en del av undersökningen då skolverket visar att det finns skillnader i pojkar och flickors resultat. Jag har sammanställt resultaten i tabellform i den första delen av undersökningen och i den andra delen redovisas intervjuerna. I resultatet kan man avläsa att det klassvis finns skillnader mellan ämnesbetyget och betyget på de nationella proven. Resultatet av intervjuerna visar att det finns ett flertal skillnader gällande hur lärare ser på de nationella proven och deras samspel med ämnesbetyget. Tillslut kommer jag diskutera resultaten gentemot den tidigare forskningen för att se huruvida denna undersökning stämmer överens med tidigare forskning samt analysera intervjuernas resultat.

Studien syftar till att undersöka vilken vikt lärare lägger vid de nationella proven inför slutbetygen i matematik i årskurs 9. Genom kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade lärare kom studien fram till att lärare i grundskolans senare år kan tolka de nationella provens syfte på olika sätt. Detta kan i sin tur skapa orättvisa för elever. Skolan kan ur vissa hänseenden inte ses som tillräckligt likvärdig. I studien kan skillnader i synen på nationella provens användningsområde härledas till synen på bedömning samt hur skolorna arbetar med uppföljning av nationella proven. Lärare i studien som i hög grad säger sig använda en så kallad summativ bedömningsmetod säger sig i mindre utsträckning sätta betyg efter nationella provens resultat och tvärtom. Det framkommer dock att somliga respondenters kunskaper om denna bedömningsmetod är bristande och de kan därför komma att använda den på ett felaktigt sätt, vilket tenderar att skapa subjektiva och felaktiga betyg. Skolans möjliga likvärdighetsproblem reser frågan om skolan kan ses som misslyckad. Studiens slutsats är att det på lokal nivå samt från Skolverkets håll kan finnas utrymme för att förtydliga läroplaner och provens användningsområde.

<p>Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt. En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretiserabedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IGoch G. Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenskaoch svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningartillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vaddet innebär att resonera.Huvudsyftet i föreliggande studie är att undersöka hur elever följer uppgiftsinstruktionernai uppgiften med lägst svårighetsgrad från 2009 års skriftliganationella prov i svenska och svenska som andra språk.I Skolinspektionens rapport Kontrollrättning av nationella prov i grundskolan ochgymnasieskolan framkommer att lärare inte bedömer de nationella proven likvärdigt.En av anledningarna till den ickelikvärdiga bedömningen är att tolkningsutrymmet ibedömningsanvisningarna till det nationella provet är alltför stort. Med anledning avdet stora tolkningsutrymmet avser vi att i största möjliga mån ordagrant följabedömningsanvisningarna för nationella provet i svenska och svenska somandraspråk och därigenom precisera anvisningarna. Metod i studien går ut på attavgränsa de lägsta kraven för betyget G utifrån hur de är formulerade i uppgiftsbeskrivningenoch lärarens bedömningsanvisningar. För att konkretisera bedömningsanvisningarna används exempel från elevtexter. Studien visar att det lägsta kravet för betyget G kan delas upp i fyra kriterier somvar för sig kan bedömas och av dessa är kriteriet att resonera svårast att uppfylla. Därmed är det elevens förmåga att resonera som utgör brytpunkten för betyget IG och G.Studien visar att oavsett omfattning av enskilda uppgiftskriteriers tolkningsutrymmeär det möjligt att identifiera och avgränsa kriterierna för att därigenomsträva efter att varje elevtext bedöms enligt samma måttstock. Tillämpas dettatillvägagångssätt vid elevtextbedömning i allmänhet minskar sannolikt risken förickelikvärdig bedömning, åtminstone inom den egna elevgruppen. En tänkbar åtgärdför att få bukt med ickelikvärdighetsproblematiken som nationella provet i svenska och svenska som andraspråk ger upphov till, vore att Skolverkets bedömningsanvisningar tillhandahöll definitioner av för uppgifterna centrala begrepp, såsom vad det innebär att resonera.</p>

<p>Denna uppsats handlar om betyg och bedömning i den svenska gymnasieskolan. Utgångspunkten är; hur verksamma lärare inom matematik ser på det nuvarande betygssystemet och vilken påverkan det kan ha för matematikundervisningen. Genom intervjuer med verksamma lärare har jag skapat en djupare och bredare bild av hur de ser på betygssystemet och hur de bedömer och sätter betyg på eleverna. Med Bakgrund av intervjuerna har jag försökt att tolka huruvida undervisningen eventuellt styrs av det sätt de intervjuade bedömer och betygsätter. I uppsatsen presenteras litteratur, resultaten från intervjuerna tillsammans med de tolkningar som gjorts med stöd av litteraturen och till sist egna slutsatser av vad som framkommit. Av de resultat som framkommit kan man tänka sig att det nationella provet i matematik styr lärarna en hel del. Särskilt när det gäller undervisning, undervisningsstoff och provform.</p>