<p>Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.</p>

Uppsatsens huvudsakliga mål är att undersöka fyra rektorers inställning och attityd gentemot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Vidare är syftet med studien att undersöka hur dessa rektorer reflekterar kring de eventuella konsekvenser som ett införande av ovanstående omdöme kan ge på enskilda elever, undervisningen samt på klassrumsmiljön. Föreliggande uppsats omfattar fyra stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer verksamma på grundskolor placerade i södra Halland. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån hermeneutisk metod då syftet varit att genomföra djupgående analyser av dessa. Resultatet av undersökningen visar att samtliga utvalda rektorer är emot ett införande av ett omdöme i ordning och uppförande i skolan. Anledningen till denna negativa inställning förklarar samtliga rektorer beror på att de anser att ett ordningsomdöme inte skulle ge några konsekvenser på vare sig enskilda elever, undervisningen eller på klassrumsmiljön.

Syfte och frågeställningar Syftet med detta forskningsarbete är att skapa en djupare förståelse för hur elever och lärare resonerar kring respekt och samarbete. Forskningsfrågor: Hur resonerar idrottslärare kring samarbete och respekt? Hur resonerar elever kring samarbete och respekt? Till detta följde en fördjupning av fenomenet respekt. Metod Vid datainsamlingen användes tema-intervjuer av halvstrukturerad kraktär då en intervjuguide användes vid samtliga samtal. Då erhölls svar från 6 st informanter, två lärare och fyra elever, samtliga informanter var antingen lärare för- eller elever i grundskolans yngre åldrar. Resultat Resultatet visade att lärarnas resonemang om respekt handlade om att kunna lyssna på eleverna, att man visar varandra lika värde. En av lärarna uppfattade respekt sammanlänkat med beundran som något positivt och respekt sammanlänkat till rädsla som något negativt. Den andre läraren menade att respekt inte är någon obehaglig känsla men att respekt som beundran var missbruk av respekt. En av lärarna nämnde även att eleverna visade respekt då de tog hänsyn till lärarens roll och inte blev för personliga. Eleverna och lärarna hade en liknande uppfattning om samarbete, flera som jobbar eller gör något tillsammans och att någon inte gör allt. Eleverna framförde att ett respektfullt beteende kunde vara att inte handla destruktivt mot andra eller mot miljön, att hjälpa sina kompisar när de behövde och att lyssna på lärarna. Eleverna hade likväl olika resonemang om respekt om vilka beteenden som gav respekt. Slutsats I resultaten går det att urskilja att elevernas resonemang är lika på vissa punkter. Det finns även en hel del av elevernas resonemang som skiljer sig åt i kompexitet och skarpsynthet. Denna forskning visar att några elever var bättre än andra på att uttrycka sig. En av lärarna hade ett intressant resonemang kring vad detta kan innebära i verkligheten, de elever som var duktiga på att sätta ord kunde göra samma dumma grejer i alla fall. Det är alltså svårt att veta om elever och lärare verkligen agerar utifrån sina resonemangen. Det behövs troligtvis en mer djupgående forskning som tar hänsyn till kroppsliga uttryck för respekt för att få en holistisk bild av lärares och elevers förståelse av respekt och samarbete. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Mitt valg om å gjøre en forskningstudie rundt viktigheten av temaene omsorg og berøring av rusmiddelbrukere som benytter seg av et lavterskeltiltak er todelt. For det første er det gjennom mitt flerårige arbeid med denne brukergruppen, blitt veldig klart for meg hvor avgjørende og viktig vårt møte med den enkelte bruker er, og for det andre ser det ut for meg som det er gjort veldig lite forskning rundt dette viktige temaet. Det at jeg velger rusmiddelbrukere som benytter seg av et lavterskeltiltak, er at det er en spesielt sårbar og stigmatisert gruppe i samfunnet vårt og absolutt en gruppe mennesker som trenger å bli satt mer fokus på når det gjelder omsorg og berøring. Resultatet av min forskning har ført til dette studiet som jeg har valgt å gi navnet: NOEN HAR SETT MEG I DAG Dette er en kvalitativ studie som er bygget opp på bakgrunn av semistrukturerte forskningsintervjuer, og som forsøker å få frem hjelpernes syn på viktigheten av god omsorg og forskjellig type berøring i lys av dette.

Abstract     Title: The national values – which significance does the meeting with the   caretaker have in municipal eldercare. Authors: Ida Lilja &amp; Evelina   Andersson     Date: 2014-10-21 National values.   You probably wonder what it is, and that is what we intend to give you an   answer to in the following pages. We will try to depict what a statutory, national   value can represent for a difference in the work with elderly people in   municipal eldercare within the own home. By qualitative interviews with   personnel in six different working groups, we tried to find the answer to   what the national values stands for and if it really represents the base as   the name implies. In the analysis of the interviews we used a   problematization of the components of the national values and the terms of   empowerment and systems theory. The results we got gives a good overview of   how the national values is applied. Among the personnel it was revealed that   there is a consensus on what a good national value is. The national values constitute a   base for their work, which in turn leads to better health and a worthier life   for the caretaker. The interpretations of the different concepts we have used   in our study turned out to be very individual. There is a complexity about   the concepts that can have several meanings.                        Key words: Self-determination, dignity, inclusion,   treatment and respect

BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa. Vi vill betona att ansatsen i vårundersökning inte är rent fenomenografisk. Vi valde att använda oss av den riktade, öppnaintervjun som redskap.RESULTAT: Resultatet har utfallit i tre kategorier som redogör för vad förskollärareuppfattar som kränkande i förhållandet mellan pedagoger och barn. En kategori visar på attkränkning uppfattas som att man gör någon illa genom handling eller genom att såraindividens känslor. I den andra kategorin uppfattas kränkning att man utövar makt. Den tredjekategorin beskriver förskollärares uppfattningar om kränkningar som att inte visa respektgenom att negligera barn, att ej bekräfta barns känslor eller att sätta pedagogers heder förebarnet. / Uppsatsnivå: C

<p><strong>Inledning: </strong>Självskadebeteende är inte en ny företeelse och på senare tid har en ökning av fenomenet uppmärksammats. Självskadebeteende innebär att en person orsakar sig själv skada genom att skära sig för att lindra ångest eller annan psykisk smärta. Beteendet är vanligare hos flickor än hos pojkar. <strong>Syfte: </strong>Var att belysa sjuksköterskors och patienters beskrivna upplevelser av självskadebeteende i vården. <strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt med innehållsanalys har genomförts. <strong>Resultat: </strong>Det framkom att patienterna inte kände sig sedda som en människa utan upplevde att personalen såg dem som en börda. Det upplevdes positivt när personalen tog sig tid för dem. Sjuksköterskorna hade en något negativ attityd gentemot patienterna och såg dem som uppmärksamhetssökande. Det framkom att personalen såg arbetet med patienter med självskadebeteende som utmanande men psykiskt påfrestande. <strong>Diskussion: </strong>Det är viktigt med gemensamma riktlinjer hos personalen så de arbetar på liknande sätt och känner samhörighet och stöd i arbetsgruppen. För att vården och samarbetet ska fungera bra är det viktigt att patienter känner förtroende för personalen. <strong>Slutsats: </strong>Personalen behöver få mer utbildning om självskadebeteende för att få ökad kunskap och förståelse för denna patientgrupp. Det behövs mer forskning inom området för att förbättra omvårdnaden.</p>

<p>Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhället, har resulterat i att vården i större utsträckning än tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstå i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? </p><p>Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vården. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie, och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgående problematik kring kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning. Problemen med kommunikationen ansågs bero på kunskapsbrist hos vårdpersonalen, gällande funktionshindret utvecklingsstörning.</p><p>Patienter med utvecklingsstörning kommer från början i ett underläge då inte kommunikationen fungerar. För att underlätta för vårdpersonalen och patienten med utvecklingsstörning i kommunikationen är det viktigt att mötet får ta tid. Att lära känna patienten med utvecklingsstörning underlättar bemötandet och kommunikationen. Ett bra bemötande ökar förståelsen för den sjukdom som patienten sökt vård för samt för insatt behandling. Detta leder till ökad autonomi för patienten med utvecklingsstörning.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land.</p><p>Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler.</p><p>Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.</p>

I den här uppsatsen undersöker författaren lärares syn på ordning i klassrummet. Under sökningsmetoden är kvalitativ och empirin har samlats in genom intervjuer av lärare. Analysen är strukturerad enligt ett frågebatteri och frågorna lyder enligt följande; vad är ordning respektive oordning i klassrummet; varför ska ordning råda i klassrummet; hur uppnås och upprätthålls ordning i klassrummet. Parallellt med detta är syftet med undersökningen att försöka finna svar på om det finns skillnader mellan lärares resonemang utifrån skolornas elevunderlag, antal år i yrket och om det finns skillnader i synsätt beroende på om lärarna är födda, uppvuxna och utbildade i Sverige eller i ett annat land. Resultaten visar att lärarna inte har en entydig bild av ordning. I undersökningen framkommer emellertid att ordning för lärare likställs med ett gott studieklimat. Det visar sig också att det är betydligt lättare för lärare att definiera ordning utifrån störande beteenden hos elever. Vidare tyder resultaten på att lärare anser att ordning är viktigt i första hand för elevernas skull. I stort sett alla lärare pekar på att ordning är nödvändigt för att uppnå en god inlärningssituation och för att lära elever att visa varandra respekt samt att skapa en trevlig och trygg miljö. Flera lärare pekar på att lärarens beteende också har inflytande på ordningen i så motto att det är viktigt att föregå med gott exempel. De strategier lärarna prioriterar för att uppnå och upprätthålla ordning i klassrummet består av att föra dialog och samtal med eleverna; använda avvärjande åtgärder; egen planering och förberedelse och ordningsregler. Resultaten visar att det finns skillnader i lärarnas resonemang utifrån de tre variablerna elevunderlag, antal år i yrket och hemland. Beträffande den första variabeln visar det sig att skolor som har ett heterogent elevunderlag ofta innebär att lärarna har en striktare och tydligare syn på ordning. Är elevunderlaget homogent har lärarna i regel en mildare inställning. De lärare som arbetat många år i yrket, i synnerhet de som arbetar på grundskolans senare år, fokuserar mer på hur de vill att elever ska uppträda och signalerar att ordning handlar om att uppfostra elever. Beträffande den sista variabeln finns tecken som tyder på att lärarens kulturella tillhörighet påverkar lärarnas syn på ordning. Resultatet ska dock tolkas med stor försiktighet.