No description available.

Inaug. _ Diss.: Theologische Fakultät: Basel: 1969. _ Bibliogr. p. 64-66.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven.</p><p>Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls. Den sociala aspekten tillgodoses för sin egen skull. Den sociala aspekten kan också bidra till att den didaktiska aspekten underlättas för eleven. Det som vi också lägger märke till är grundsärskoleelevernas sociala samspel sinsemellan. Detta kommer inte fram i vår frågeställning eftersom vi utgår ifrån ett inkluderingsperspektiv.

Hållbar utveckling är ett komplext begrepp där det inte finns någon färdig metod för hur pedagoger ska integrera sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter i sitt vardagliga arbete med barnen. Vi ansåg det intressant att se om det som vi tror om pedagogernas förhållningssätt till hållbar utveckling stämde med verkligheten. Syftet med vårt examensarbete var att genom kvalitativa intervjuer, undersöka hur några pedagoger och två rektorer tolkar innebörden av hållbar utveckling och dess aspekter. Vi ville också veta hur styrdokumentens betydelse i planering och tillämpning av de olika aspekterna kom till uttryck. Vi valde att använda oss av kvalitativ intervjumetod som är semistrukturerad för vi ansåg att vi kunde få en bättre inblick i hur intervjupersonerna förhåller sig till begreppet hållbar utveckling. Med hjälp av tidigare forskning och annan litteratur som berörde ämnet, kunde vi analysera det resultat vi kom fram till. Resultatet visar delvis det vi trodde, det vill säga, att det finns en osäkerhet bland intervjupersonerna om innebörden av hållbar utveckling samt hur de olika aspekterna kan integreras i arbetet med barnen.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka syften lärare har med exkursioner och vadelever får ut av exkursioner, då exkursioner kan ersättas med exempelvis film, virtuellnatur och ta in naturen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer.Fem lärare, som är behöriga i bland annat biologi, och 9 nio elever, som läser kursenbiologi 1 på en termin, intervjuades i denna studie. Två huvudkategorier tolkades tilllärarnas syften med exkursioner utifrån intervjuerna, ämnesmässigt innehåll ochkänslomässiga aspekter där flera olika underkategorier tolkades. Dessa tvåhuvudkategorier framkom även vad elever får ut av exkursioner. Det fanns flera olikasyften till varför lärare genomför exkursioner exempelvis: praktiskt lärande,begreppsförståelse, koppling till samhälle, motivation och gemenskap. Vissa tolkningarsom kunde göras hos lärarnas syften med exkursioner var samma hos eleverna, d.v.s.vad eleverna får ut av exkursioner. Ersätts exkursioner med andra moment förlorarelever en helhetsbild som exkursioner bidrar till. Eleverna förlorar även erfarenhet ochegenarbete som liknar verkliga arbeten. Andra moment såsom film, virtuell natur och tain naturen kan inte ersätta exkursioner utan snarare komplettera.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Mannheim, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2004

This diploma thesis deals with the methodology for the drawing up of the organization environmental performance. In the thesis are explained the environmental management system requirements and are proposed the aspects analysis procedure, legal and other requirements identifying procedure. In the conclusion the proposed methodology is practically proven in the selected organization.