I dagens samhälle ställs allt högre krav på att energieffektivisera byggnader, därmed ställs även krav på att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mål är att energianvändningen inom bebyggelse halveras till år 2050 jämfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vägledning för fastighetsägarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga områden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar även vilka tankar man bör ha i åtanke vid bestämt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, där fönstret byts ut mot en lågenergi fönster. Via metoden som användes blev resultatet för energisimuleringen naturligtvis lägre energiförluster genom ett lågenergi fönsterbyte samt att den termiska komforten förbättrades. Detta har lett i sin tur att vistelsezonen har ökats samt det termiska klimatindexen, Predicted Mean Vote (PMV), har för förbättras aningen. / Today's society is increasingly demanding that every building should become even more energy efficiency. One of Sweden’s domestic aims is at 2050 decrease the energy use of the building stock with 50 % compared with the energy use of 1995. This thesis is written to the EKG-projects where the thesis is a guideline for property-owners that is involved in the whole project, EKG-projects. The main reason of the thesis is if the property owner decides to replace its windows to more energy efficient windows. The thesis also highlights other important areas and concepts in modern window constructions and also research and a marketing evaluation for windows and its expenditure. The thesis also includes thoughts and remembrance when a person has decided for window replacement and also about the architectural point of view and energy simulation of a room when a window is being replaced. By the method used in the thesis the results for the energy simulation was much lower energy losses when a window replacement with low energy window took place. As well the thermal comfort improved. This has in turn let that the “stay-area” has increased and the thermal climate indices, Predicted Mean Vote (PMV) has improved slightly.

<p> Med detta arbete har jag försökt besvara frågan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterära romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska språket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frågan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form är och vilka tempus som finns, samt att besvara frågan om när man som språkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger då man använder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit är att progressiv form har ökat från år 1813 till år 1913 och ytterligare till år 2001.</p> / <p>A study of three extracts from three English novels from three centuries regarding verb aspect, i.e. the progressive form. The tendency is that the progressive form has increased from 1813 to 1913 and further to 2001.</p>

The dissertation topic has been selected from the field of cognitive linguistics. Research from temporal semantics, cognitive science and lexical semantics is also considered. A subset of lexical material will be analyzed in its relationship to cognitive processing and conceptualization. The special focus is on aktionsarten from a contrastive vantage point (German-English). Traditionally, the analysis of temporal phenomena in language refers to tense, temporal adverbials, temporal prepositions and conjunctions and the field of aspect and aktionsart. All mentioned categories will be sketched according to their cognitive relevance. In a contrastive discussion, differences in conceptualization between different languages can be established and systematized. The dissertation hypothesizes that aspects and their lexicalized counterparts aktionsarten can be ascribed a higher cognitive relevance than other temporal categories. / Die Thematik der Dissertation ist dem Bereich der kognitiven Linguistik entnommen und berücksichtigt Forschungen auf den Gebieten Temporalsemantik, Kognitionswissenschaft und lexikalischer Semantik. Die Menge der temporalen Kategorien einer Sprache wird definiert und ein begrenzter Ausschnitt aus dem sprachlichen Material wird im Verhältnis zu seiner kognitiven Verarbeitung und Konzeptualisierung analysiert. Die Analyse von temporalen Phänomenen in der Sprache bezieht sich gewöhnlich auf folgende Gebiete: Tempora, Temporaladverbien, temporale Präpositionen und Konjunktionen sowie Aspekt und Aktionsarten. Die Dissertation behandelt diese Gebiete (mit Ausnahme von Aspekt und Aktionsarten) überblickshaft und diskutiert ihre kognitive Relevanz. Die Aktionsarten des Verbs werden zur Analyse ausgewählt und aus einer kontrastiven Perspektive (Deutsch-Englisch) diskutiert. Die kontrastive Sichtweise ermöglicht es, in Verbindung mit interdisziplinär gewonnenen Erkenntnissen aus anderen Wissenschaftsbereichen, Unterschiede in der Konzeptualisierung in verschiedenen Sprachen zu bestimmen und zu systematisieren. Der Fokus der Dissertation liegt folglich auf einer Analyse der Aktionsarten des Verbs aus einer kognitiven Perspektive. Gleichfalls erfolgt eine Begriffsbestimmung und Abgrenzung zum Aspekt. Das temporale Ausdrucksinventar einer Sprache charakterisiert die Beziehungen von Situationen (Ereignisse, Zustände, Prozesse) zu Zeit, sowie ihre zeitliche Beziehung zu anderen Situationen. Dabei lokalisieren die Tempora die Ereignisse und Zustände, die Aktionsarten regeln die interne temporale Struktur von Situationen. Die Aspekte hingegen sind Ausdruck einer Perspektive, wie das Geschehen präsentiert wird. Die Dissertation argumentiert dafür, dass den Aspekten und ihren lexikalisierten Erscheinungsformen, den Aktionsarten, die größte kognitive Relevanz zugeschrieben werden muss.

Sammanfattning - Abstract  Titel: Kritiska aspekter i en intern varumärkeskampanj och betydelsen av dem En studie om anställdas attityder i ett fallföretag Författare: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Handledare: Thomas Michel  Institution: Blekinge tekniska högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 15 högskolepoäng  Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och identifiera vilka kritiska aspekter som finns i samband med en intern marknadsförings kampanj.  Metod: En kvantitativ enkät kommer användas vars svar kommer testas i en hypotes. Slutsats: Regionala skillnader råder vilket kopplas till de kritiska aspekterna.Viktiga aspekter för att lyckas med en intern varumärkeskampanj är uppföljning, återkoppling, tydlighet och strategi.  Nyckelord: intern varumärkeskampanj, kritisk aspekt, Swedbank, varumärkesplattform / Title: Critical aspects in a internal branding campaign and the meaning of it   A study about the employee’s attitudes in a case company  Authors: Martina Karlsson och Susanna Vestin  Supervisor: Thomas Michel Departement: Blekinge Tekniska högskola  Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits  Purpose: The purpose of this study is to analyze and identify critical aspects that is connected to the internal marketing campaign.  Method: A quantitative survey will be used and the results tested through a hypothesis  Results: There are regional differences, which can be connected to the critical aspects. Important aspects for the success of an internal branding campaign is the follow-up, feedback, clarity and strategy.  Keywords: internal branding campaign, customer satisfaction, Swedbank, brand platform

Denne masteroppgaven tar for seg to ulike sterke fortidspartisipper i nordnorsk (hovedsakelig Troms-mål), der man i intransitive verb har ei veksling mellom vanlig supinumsending -e og det som antakelig opphavlig har vært hankjønnsforma -en, uavhengig av kjønn. Disse to fortidspartisippa opptrer også med ulike hjelpeverb, henholdsvis ha og være. Vekslinga blir analysert semantisk som ei aspektuell markering av hendelsesstruktur, der være + -en koder det som blir kalt resultativt aspekt, mens ha + -e koder perfektivt aspekt. Resultativt aspekt forutsetter at hendelsesstrukturen består av to distinkte hendelser, en aktivitet og en tilstand som blir forårsaka av denne aktiviteten. Det blir også forsøksvis vist hvordan hendelsesstrukturen og aspektet oppstår i derivasjonen av ei setning, og gjennom dette framgår det dessuten hva betydningsbidraget til de to ulike morfema og til hjelpeverba er.

Syftet med denna studie är att visa hur pragmatiska didaktiska modeller, framförallt analys av praktiska epistemologier (PEA) och organiserande syften, kan användas för att komplettera learning study i lärares arbete för att utveckla matematikundervisningen. Därmed försöker studien svara på forskningsfrågan: Hur kan pragmatiska perspektiv stödja lärares användning av learning study för att utveckla en undervisning där eleverna når målen bättre? Denna fråga besvaras genom att svara på följande frågor: 1. Kan man visa att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna? 2. Kan man visa hur lärarnas analys med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv har varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre? För att undersöka detta används ett case som handlar om lösning av enkla ekvationer i åk 1 på gymnasiet. Den forskningsmetoden som används i denna studie är learning study, där tre cykler genomförs i tre olika klasser i åk 1. För att bättre få syn på de kritiska aspekterna i elevernas lärande och för att öka tillförlitligheten i studien används ett flertal datainsamlingsmetoder. Det analyserade materialet består av 98 elevtester, cirka 50 elevintervjuer, åtta skriftligt dokumenterade planeringstillfällen om vardera 60 minuter, sex ljudinspelade lektioner samt två video- och ljudinspelade lektioner. Ett pragmatiskt perspektiv på lärande används som teoretiskt ramverk för att planera, analysera och utveckla undervisningen kring ekvationslösning. Elevernas kunskaper inom ekvationslösning förbättrades under studiens gång. Följaktligen har studien visat att eleverna lär sig bättre efter ändringarna i de tre cyklerna. Studiens resultat synliggör också att vad eleverna erbjuds att lära sig är beroende av om läraren skapar kontinuitet mellan närliggande syften och det övergripande syftet. I och med det visar studien att learning study, analys av praktiska epistemologier) och organiserande syften kan fungera som effektiva verktyg för att planera, analysera och utvärdera undervisningen. Alltså, lärarnas analys har med hjälp av learning study och pragmatiska perspektiv varit ett stöd i att eleverna lär sig bättre. Utifrån vad som nämnts ovan har studiens syfte uppfyllt.

Konstanz, Univ., Staatsexamensarb., 2002.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Diss., 2007

Zugl.: Mainz, Univ., Habil.-Schr., 2007

Issued also as thesis, Munich, 1956. / Includes bibliographical references (p. 9-20).