Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjänar feedback många syften i en organisation, och är därför ett ständigt aktuellt och relevant ämne. Somliga ledarstilar passar bättre än andra i olika organisationer, då organisationskulturen har en stor påverkan på hur ledarskapet mottages. På grund av detta påverkas även relationen mellan ledare och medarbetare och hur tvåvägskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersöks samspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbacken inom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsättningarna för feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie. Fokus har varit mycket på den informella feedbacken där organisationskulturen och ledarskapet spelar viktiga roller. Studien har avgränsats till ett privat företag inom industrisektorn. Studien har genomförts med den abduktiva metoden, vilken tillåter ständig reflektion med ett teoretiskt ramverk, samt möjligheten att kunna urskilja empiriska mönster. Under studiens gång har litteraturstudier och intervjuer använts som metoder för datainsamling. Litteraturstudier har valts som ett sätt att bygga upp grundläggande kunskap för ämnesområdet. Insamling av primärdata har sedan skett via intervjuer. Resultaten visar att det finns ett öppet klimat på företaget och att det i sig skapar förutsättningar för att kunna ge och ta feedback, men att det inte finns en tydlig feedbackkultur som återspeglas i processer. Medarbetarna är överlag nöjda med feedbacken, men efterfrågar till en viss grad även mer konstruktiv feedback från sina chefer. Att ge denna slags feedback var även något som cheferna hade svårigheter med. En utmaning för chefer och ledare är att hitta rätt distans till sina 4 medarbetare. En för nära relation kan resultera i en kompisrelation och det finns risk att sakligheten försvinner. En för distanserad relation bygger inte den nödvändiga förtroenderelationen och den öppenhet som måste finnas där för att effektivt kunna förmedla saker. Lyckad feedback förutsätter därför bland annat att ledaren besitter rätt kunskaper och en fingertoppskänsla. Slutsatser efter genomförd studie är att företaget bör satsa mer på att inkorporera feedback som en ledarskapsaspekt i utbildningen, att det finns ett bättre stöd från HR samt att positiv feedback synliggörs mer. Detta är ett fortsatt steg i att ge företagets ledare de verktyg och förutsättningar som behövs för att skapa en feedbackkultur där feedback är önskad och mottaglig, och något som sker i en naturlig process. / As a communication tool and leadership aspect, feedback serves many purposes in an organization. It is therefore always an up to date and relevant topic. Some leadership styles are better suited than others depending on organizations, as organizational culture has a big impact on how leadership is received. Because of this the relationship between leaders and employees and how the two-way communication, feedback, takes place between the parties, are also affected. This thesis examines the interaction between feedback and organizational culture & leadership for the purpose of developing feedback within organizations. How feedback occurs, problems related to feedback and the conditions for feedback are important aspects that have been investigated in this study. The study has focused much on informal feedback, in which organizational culture and leadership play major roles. The study has been limited to a private company in the industrial sector. The study has been investigated with the abductive method, which allows for constant reflection with the theoretical framework, and the possibility to overlook any empirical patterns. Methods used for data collection during the study are literature studies and interviews. A literature study has been chosen as a way to build up basic knowledge within the topic. Collection of primary data has been done through interviews. The results show that there is an open climate at the company and that that itself creates the conditions for giving and receiving feedback. There is not however a clear feedback culture that is reflected in company processes. Employees are satisfied with the feedback, but requests to a 6 certain extent, more constructive feedback from their leaders. To provide this kind of feedback was also something that leaders had difficulties with. A challenge as a manager and a leader is to find the right distance to their employees. A relation that is to close can result in a buddy relationship and there is risk that objectivity is lost. A relation too distant does not build the necessary trust relationship and the openness that must be there to effectively convey things. Successful feedback requires, among other things, that the leader possesses the right skills and flair. Conclusions after the study is that the company should make further efforts to incorporate feedback as a leadership aspect into the leadership training, provide managers and leaders with better support from HR and to draw more attention to positive feedback and make it more visible. This is a further step in giving company leaders the tools and conditions necessary to create a feedback culture where feedback is wanted and receptive, and part of a natural process.

The final thesis deals with the issues of alternative punishments, the development of penal policy during the last twenty years, the identification of social factors related to inflicting alternative punishments, and with findings regarding different views on the effectiveness of alternative sanctions as one of the main tools of our sanctions policy. The theoretical part of the thesis consists of five chapters. The first chapter provides a historical excursion in the punishment issues; the second chapter presents the basic theoretical concepts which form a base for current punishments. The following chapters deal with the criminal policy development in the Czech Republic taking the existing legal regulations into consideration, with the current forms of alternative punishments used in the Czech republic, with defining the term 'social aspect' and 'efficiency', as well as with assessing the positive and the negative aspects of using such punishments. The practical part of the thesis is dedicated to interpreting and evaluating the data gathered by interviewing different professionals working in this field.

Syftet med studien är att kartlägga hur två olika läromedel hanterar kritiska aspekter vid förståelsen för addition av bråk med hjälp av olika matematiska representationsformer.  Urvalet av läromedel var strategiskt explorativt och subjektivt för att öka läromedels relevans för studien. Läromedlen skulle även grunda sig på nuvarande läroplan Lgr 11 samt inrikta sig mot årskurs 6. Läromedelsanalysen utgick från ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus på lärandeobjekt, representationsformer och kritiska aspekter. De kritiska aspekter som finns inom addition av bråk är enligt tidigare forskning förståelsen för täljare och nämnare, bråkform och blandad form samt addering av rätt tal. Utifrån teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning skapades ett analysschema för att kartlägga läromedlen. Resultat och analys presenteras som två redogörelser - var läromedel för sig. Resultatet redogör för vilka representationsformer som förekommer i läromedlen samt hur de hanterar kritiska aspekter inom addition av bråk. Studiens slutsats är att båda läromedlen använder sig av olika representationsformer som text, bild och symboler för att hantera de kritiska aspekterna. En förståelse och inblick i hur olika läromedel behandlar kritiska aspekter inom addition av bråk är viktigt för att en pedagog ska kunna bedriva så bra undervisning som möjligt.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sättet som lärandets innehåll behandlas i matematik under två lektioner i årskurs 4 om ekvivalens, samt titta på om det intentionella lärandeobjektet var förenligt med det iscensatta lärandeobjektet. Studien kommer även att titta på ifall eleverna lärde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frågor används learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsättningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar också att skillnaderna var väldigt små mellan de båda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbättrat sig på uppgiften de undervisades om under lektionen. Det går inte att dra några generella slutsatser av det resultat studien visar.

Deutsch und Chinesisch verwenden verschiedene Methoden, um einen Zeitbezug zuerstellen. Diese Methoden, mit Fokus auf Tempus im Deutschen und Aspekt im Chinesischen, werden in dieser Arbeit vorgestellt und verglichen. Eine Studie mit chinesischen DeutschlernerInnen, die ihre Beziehung mit den deutschen Tempora und ihren Übersetzungstrategien zwischen Deutsch und Chinesisch untersucht, wurde durchgeführt undweist auf, dass in den meisten Fällen ähnliche Strategien verwendet werden, um Sätze, die einen Zeitbezug haben, in die andere Sprache zu übersetzen. Das Resultat dieser Arbeit zeigt außerdem, dass es eindeutig Strategien gibt, um die deutschen Tempora mit anderen Mitteln auf Chinesisch zu vermitteln, obwohl das Plusquamperfekt und Futur II Herausforderungen präsentieren. Es erwies sich etwas komplexer, die chinesischen Aspekte mit der gleichen Bedeutung ins Deutsche zu übertragen, da Aspekt im Deutschen nicht grammatikalisiert ist und die Nuancen der Abgeschlossenheit/nicht-Abgeschlossenheit in der Übersetzung oft verloren gehen.

The dissertation deals with aspect in light verb constructions in French (LVCs). Light verb predicates such as faire du doublage, faire une découverte, and donner un conseil, constitute a specific kind of verb-noun construction recognizable by two transformational tests i.e., the cancellation test and the argument co-reference test. From the aspectual point of view, there are three parameters to be recognized: the lexical aspect (states, processes, events), grammatical aspect (perfectivity, imperfectivity), and aktionsart (quantity, quality, and phase of action). Being the semantical root of LVCs, the predicative noun is a starting point for aspectual analysis, nevertheless this aspectual interpretation is drawn from the whole sentence and takes account of the whole LVC, as well as of other aspectually relevant components (aspect shifting and aspectual composition). The objective of the research is to clarify the aspectual properties of the predicative noun and examine whether and how the principle of lexical aspect shifting is applied in the context of LCVs with a focus on the role of semantics (creation, motion containing a goal destination), of the predicative noun's complement (its quantization and cumulativity), countability, and determination of the predicative noun. It is observed that countability marked by articles has a crucial effect on the interpretation of the lexical aspect and aktionsart (faire un saut - sauter une fois, faire un emballage - emballer un cadeau, *emballer une fois). The research is based upon a systematic use of real corpora contexts (InterCorp 2018, FrWac, araneum), French lexicon-grammar data (Maurice Gross and his colleagues), and native-speaker competence.

This thesis deals with the group of Latin iterative verbs, i.e. the group that is formally marked with the iterative suffix -t. It deals with the question what was the actual meaning of the iterative suffix -t in classical Latin as reference literature says that in some cases the meaning of iterative verbs in classical Latin was the same as that of the base verb and there are iterative verbs whose base verbs are not attested at all. Also, only iterative verbs often passed into Romance languages. Another question this thesis deals with is the relationship of iterative verbs as a group set off on the basis of the category of aktionsart as it is understood in the Czech linguistic tradition and the categories that are generally referred to as aspect (grammatical aspect, lexical aspect). In this case, the selected method is a corpus-based quantitative method called the "behavioural profiles". In our case, the corpus is limited to selected prosaic works of the classical Latin period of approximately the 1st century b.C. to the 1st century AD. In its first part, the analysis is based on studying the occurrences of selected iterative verb - base verb pairs in the above mentioned corpus, especially focused on the frequency of occurrence, valence and classification of predicates into Vendler's classes,...

This thesis tells the tales of auxiliation in Swedish. It describes how the auxiliary features of the aspectual auxiliaries bruka ‘use to’, tendera ‘tend to’, börja ‘begin, start’, fortsätta ‘continue’, sluta ‘stop, cease’ och hota ‘threaten’ evolve, as seen in a text corpora covering the 11th to the 21st century. A grammaticalization perspective is employed, which not unexpectedly has implications for the way data is interpreted and presented, but also less expectedly for how the method is understood and applied. The method consists of Swedish auxiliary tests, designed to reveal auxiliary features. The discussion of their validity involves auxiliation theory as well as a more general theoretical discussion of how the category and the function of auxiliaries have been conceived. The main point made is that a valid test should have an explicit link to auxiliary function. Establishing the nature of such a link, however, is no trivial matter and so the plausibility of the link turns out to be the main factor in judging the validity of auxiliary tests. In the early stages of the auxiliation processes, action nominals were often used as complements of the verbs under study. Later on these verbs started taking infinitive complements, lost their semantic restrictions on their subjects and started occurring in a type of passive construction where the nonfinite verb carries the semantic relationship to the arguments of the clause. The occurrence in this type of passive construction is perceived as the most plausible indication of auxiliary function available for subject raising auxiliaries, since the auxiliary and the nonfinite verb in these clauses do function together as one single predicate. The evolution of these aspectual auxiliaries essentially follows the predictions made by auxiliation theory. That said, they all show individual deviations from those predictions, depending on such factors as their semantics, their source construction and during which period in the history of Swedish their auxiliation took place.

The thesis provides a comprehensive analysis of the horizontal policies in public procurement with the aim to determine whether public procurement may be used as a legitimate tool in the pursuit of such policies. Horizontal or secondary policies refer to the policies not inherently connected to the functional objective of public procurement - i.e. to the purchase of goods and services. These may among other strike at social or environmental issues. For this purpose, the descriptive and analytic methodics are used. The case-law of CJEU was the primary source of the thesis along with the relevant literature and both EU and Czech legislation. The thesis is structured into two chapters. The first chapter provides essential introduction to the legislation in place in respect of the horizontal policies in public procurement. The second part of the chapter then analyses relevant case-law of CJEU. Particular attention is paid to the case law in respect of public procurement used as a tool to pursue employment policies. The second chapter named taxonomy of horizontal policies elaborates on the relationship between economic and legal aspect of the public procurement in general. It quickly comes to the conclusion, that the contracting authorities must deal with both the legal and economic aspects of public...

Swahili ist keineswegs eine besonders „exotische“ Sprache, aber dennoch fällt es schwer, eine gu-te moderne Grammatik des Standard-Swahili (Kiswahili sanifu) zu finden. Insbesondere die Inter-pretation der vorkommenden Tempora, Aspekte oder Modi des Verbs sind in den erhältlichen Grammatiken diskrepant bis widersprüchlich. Der Artikel versucht, einen systematischen Ansatz für eine strukturelle Matrix des TAM-Systems im Swahili herauszuarbeiten. Dabei beziehe ich mich auf die von Shankara Bhat in The Prominence of Tense, Aspect and Mood (1999) vorge-schlagene typologische Methode. Bhat legt dar, dass nicht jede Sprache jede Dimension von TAM gleich gewichtet, sondern dass jeweils eine davon vorherrscht. Eine Analyse von TAM in einer be-stimmten Sprache muss sich daher an der prominenten Dimension orientieren. Im Artikel wird herausgearbeitet, dass das Tempus die strukturierende Dimension im Swahili darstellt und dass im Gegensatz dazu der Aspekt nicht systematisch grammatikalisiert ist. Dabei war es nötig, die im Swahili vorkommenden TAM-Formen funktional zu interpretieren und zu benennen, da diese in der aktuellen Literatur teilweise sehr unterschiedlich analysiert werden.