Bakgrunden till mitt examensarbete är min egen nyfikenhet kring hur slöjdlärare på andra svenska skolor tolkar rådande betygskriterier och hur samarbetet kring dessa fungerar i praktiken. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämneslärare som arbetar terminsvis inom sitt materialområde gör när de blir tvungna att sambedöma en elevs prestation inför ett gemensamt betyg i ämnet slöjd. Jag ville veta hur bedömningen går till i praktiken, hur elever dokumenterar sin arbetsprocess och om materialområdet kan påverka elevens betyg. Jag valde att genomföra kvalitativa intervjuer där jag bad 10 slöjdlärare att svara på 20 frågor utformade för och riktade till yrkesaktiva lärare för att veta hur de tänker och gör när det kommer till sambedömning av elevers uppvisade kunskap och förmåga. Slutsatsen av min undersökning är att slöjdlärare har olika förutsättningar på sina arbetsplatser vad gäller utrustning och tid, vilket även påverkar deras sätt att arbeta. Lärarna har ofta en vilja att samarbeta över materialområdet men tid för det saknas ofta. Informanterna anser att om eleverna själva får välja det materialområde de är mest intresserade av ger detta dem mer motivation och större möjlighet att utvecklas och arbeta mer koncentrerat och härigenom kan de tillgodogöra sig och uppvisa djupare kunskaper. Lärarna var överlag överens om att då en elev visar märkbart bättre förmågor inom ett kunskapskrav i den ena slöjdarten hänvisar lärarna till bäst uppvisad förmåga. När lärare måste sambedöma och är oeniga om ett betyg friar de hellre än fäller och ger oftast eleven det högre betyget.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.

Det huvudsakliga syftet med studien var att ta reda på förskolepedagogers uppfattningar om barn i behov av särskilt stöd. Fokus av förskolepedagogernas uppfattningar har varit benämningen barn i behov av särskilt stöd samt bemötande och bedömning av barn i behov av särskilt stöd.  Även hur pedagogerna arbetar med barn i behov av särskilt stöd. I studien har vi använt oss av en kvalitativ forskningsintervju med öppet riktade frågor. Åtta stycken kvinnliga pedagoger i förskolan har intervjuats. Följande fyra problemställningar uttrycker syftet i studien: Hur uppfattar pedagogerna benämningen barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bemöter barn i behov av särskilt stöd? Hur uppfattar pedagogerna att de bedömer att barn är i behov av särskilt stöd? Och hur uppfattar pedagogerna att de arbetar med barn i behov av särskilt stöd? I undersökningen presenteras förskolepedagogernas tankar, uppfattningar och erfarenheter gällande barn i behov av särskilt stöd. En del förskolepedagoger anser att alla barn i förskolan är i behov av någon form av särskilt stöd.  Några förskolepedagoger anser att det är barn med ett utmärkande beteende som är i behov av särskilt stöd. I undersöknings resultatet framkom det av flera förskolepedagoger anser att det är i det sociala samspelet som det visar sig om barn är i behov av särskilt stöd.

Denna studie genomfördes med syftet att undersöka hur förskollärare gör för att lägga märke till stimulans som barn kan vara hjälpta av. I förskolan finns idag fler parallella förhållningssätt som kan leda till utmaningar för förskollärare i deras profession, till exempel strävan efter att ge varje barn den stöttning de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Samtidigt betonas vikten av att inte bedöma barn i jämförelse med varandra. För att undersöka förskollärarnas egna upplevelser av detta, användes en fenomenologisk ansats med utgångspunkt i förskollärarnas egna berättelser. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och tydliggör både metoder som förskollärarna använder sig av för att uppmärksamma vad barn kan vara hjälpta av, samt hur de reflekterar kring ämnet bedömning. Två betydande faktorer framträder som påverkar förskollärarnas arbete för att lägga märke till barns behov, förskollärarnas kompetens samt förutsättningar för att genomföra uppdraget. Barngruppens storlek samt brist på personal påverkar förskollärarna att använda färre metoder för att uppmärksamma vilken stimulans som barnen kan vara hjälpta av, vilket kan få konsekvensen att bilden av varje barns kompetenser och behov kan bli begränsad och uppfattas endast utifrån vissa aspekter. Undersökningen synliggör dessutom dilemmat för förskollärarna att rikta blicken mot vad barnen kan samt vilken stimulans de kan vara hjälpta av, samtidigt som förskollärarna betonar att de inte ska bedöma barnen. En slutsats är därför att det behövs mer diskussioner i förskolan som framhåller vikten av att barn får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och hur detta kan genomföras med hjälp av olika metoder.

Bakgrund: Att behandla smärta utgör en central uppgift för sjuksköterskan. Denna uppgift innefattar att bedöma och välja lämpliga åtgärder för att lindra smärta. Då en patient samtidigt har en missbruksproblematik medför denna uppgift särskilda svårigheter. Dessa utmaningar kan finnas såväl i uppgiften att skatta patientens smärta, som att välja åtgärder.Syfte: Undersöka vilka verktyg och strategier sjuksköterskan kan använda sig av då en patient med smärta också har ett missbruk, eller en historia av missbruk.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts då denna metod upplevdes bäst kunna besvara frågeställningar. Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna Cinahl och Pubmed. Från dessa sökningar valdes tio artiklar ut. Dessa kvalitetsgranskades och resultatet baseras på material ur dessa artiklar.Resultat: Utifrån material i studerade artiklar kunde två verktyg identifieras. Utifrån detta kunde det konstateras att smärtskattning av dessa patienter utförs med sedvanliga smärtskattningsverktyg trots att det inte förefaller optimalt på grund av patientens behov, och att ett anpassat smärtskattningsverktyg saknas. Ur materialet kunde även 14 strategier som sjuksköterskor kan använda i vården av dessa patienter beskrivas. Dessa innefattar såväl några mindre konstruktiva, som ett antal mycket goda strategier. Dessa användbara strategier möjliggör för sjuksköterskan att uppnå mål med en personcentrerad vård av hög kvalité.Konklusion: Ett behov av forskning och utbildning för sjuksköterskor finns gällande denna patientgrupp. Smärtbehandling av patienter med missbruksproblem är komplex, och kräver god samverkan i såväl personalteam, som med patienten. / Background: Treating pain poses a central task for the nurse. This task involves assessing and choosing appropriate actions to ease pain. When a patient also has an addiction problem, this task brings special challenges. These challenges can be found as well in assessing the patient’s pain, as in choosing the appropriate actions.Aim: To investigate which tools and strategies the nurse can utilize when a patient in pain, also has an addiction, or a history of addiction.Method: A qualitative literature study has been performed, since this method was perceived to best answer questions. Scientific articles have been searched for in the databases CINAHL and PubMed. From these searches ten articles were chosen. These were quality assessed and the result is based on material from these articles.Result: From material in the studied articles, two tools could be identified. From this it could be concluded that pain assessment of these patients is done with usual pain assessment tools, even though it doesn't appear optimal due to the patient’s needs, and that a customized assessment tools is missing. From the material also 14 strategies which nurses can use in the care of these patients could be described. These include as well some less constructive, as well as a number of very good strategies. These useful strategies make it possible for the nurse to achieve a person-centred care of high quality.Conclusion: A need for research and education for nurses exists regarding this patient group. Pain treatment of patients with addiction problems is complex and requires good cooperation as well in the staff team, as with the patient.

Bakgrund: En student ska visa förmåga att undervisa och informera olika grupper samt att utföra handledande uppgifter för att erhålla sjuksköterskeexamen. Handledning av studenter ses som en central funktion och enligt kompetensbeskrivningen ska sjuksköterskan ha förmåga att undervisa, handleda och bedöma studenter. Syfte: Syftet var att kartlägga hur sistaterminsstudenter som färdigutbildade sjuksköterskor ansåg sig vara förberedda inför uppgiften att undervisa, handleda och bedöma studenter. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes från sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola. Materialet analyserades med en modifierad version av Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på sju intervjuer och visade sig i totalt fem huvudkategorier, den samlade teoretiska yrkeskunskapens inverkan, sjuksköterskeprogrammets pedagogiska inverkan, VFU:s inverkan, tidigare pedagogiska erfarenheters inverkan och vad studenterna behöver mer av. Konklusion: Samtliga informanter kunde identifiera faktorer som kunde ha hjälpt dem att känna sig förberedda, men även faktorer som de kände att de hade behövt mer av. Det visade sig att teorin från skolan upplevdes som bristfällig när det gällde förberedelser inför att handleda, undervisa och bedöma studenter. Däremot upplevde informanterna att verksamhetsförlagda utbildningen var det som gav mest förberedelse. Nyckelord: bedöma, beredskap, handleda, sjuksköterskestudenter, undervisa / Background: A student should show the ability to educate and inform different groups and to carry out supervising data to obtain a degree in nursing. Supervision of students is seen as a central function and according to competence description the nurse should have the ability to instruct, supervise and assess students.Aim: The aim of the study was to identify how the final semester students as fully trained nurses considered themselves prepared for the task of teaching, supervising and assessing students. Method: Semi-structured interviews were conducted from the nursing program at Malmö University. The material was analyzed by a modified version of Burnard content analysis. Results: The results are based on seven interviews and appeared in a total of five major categories: The impact of overall theoretical professional knowledge, the educational nursing program impact, the impact of clinical education, the impact of previous educational experience unit and what the students need more of. Conclusion: All of the informants were able to identify factors that may have helped them to feel prepared but also the factors that they feel they would have needed more of. It turned out that the theoretical from the school experiences deficient in prior to mentor, teach and assess students. However the informants experienced that the clinical education was what gave them the best preparation. Keywords: assessment, nursing students, preparedness, supervising, teaching

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

<p>Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.</p>

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

Bakgrund: Postoperativ smärta upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp. Det är en individuell upplevelse och kan leda till olika komplikationer, bland annat kronisk smärta, sämre sårläkning och mortalitet. Det är sjuksköterskans uppgift att bedöma och lindra den postoperativa smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet och omvårdnadsåtgärder för att bedöma och lindra postoperativ smärta hos vuxna. Frågeställning: Vilka olika faktorer påverkar sjuksköterskornas omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta? Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och kvantitativ ansats med 16 originalartiklar. Litteratursökningen utfördes från databaserna Cinahl och Pubmed. Innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) och integrativ analys enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet presenterar sammanlagt fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Sjuksköterskorna använde sig av värmedyna, positionsändring och god kommunikation med patienten för att lindra postoperativ smärta. Det uppstod även olika hinder för att kunna bedöma och lindra postoperativ smärta. Till exempel otydliga riktlinjer, tidsbrist och kunskapsbrist. Diskussion: Det framkom vikten av att använda omvårdnadsåtgärder för att kunna lindra postoperativ smärta, såsom massage och distrahera patienten genom att vara närvarande. Utifrån sjuksköterskornas erfarenhet är tidsbrist och kunskapsbrist ett hinder för att kunna utföra god omvårdnad. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är en komplettering för farmakologisk behandling. Vidare forskning behövs för att kunna ge en god omvårdnad vid postoperativ smärta. / <p>Examinationsdatum 2020-04-30</p>