Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma. Musiklärarnas och rektorernas svar stämmer således inte överens och vi har dragit slutsatsen att det saknas en tydlig dialog dem emellan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen.

Bakgrund: En student ska visa förmåga att undervisa och informera olika grupper samt att utföra handledande uppgifter för att erhålla sjuksköterskeexamen. Handledning av studenter ses som en central funktion och enligt kompetensbeskrivningen ska sjuksköterskan ha förmåga att undervisa, handleda och bedöma studenter. Syfte: Syftet var att kartlägga hur sistaterminsstudenter som färdigutbildade sjuksköterskor ansåg sig vara förberedda inför uppgiften att undervisa, handleda och bedöma studenter. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes från sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola. Materialet analyserades med en modifierad version av Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på sju intervjuer och visade sig i totalt fem huvudkategorier, den samlade teoretiska yrkeskunskapens inverkan, sjuksköterskeprogrammets pedagogiska inverkan, VFU:s inverkan, tidigare pedagogiska erfarenheters inverkan och vad studenterna behöver mer av. Konklusion: Samtliga informanter kunde identifiera faktorer som kunde ha hjälpt dem att känna sig förberedda, men även faktorer som de kände att de hade behövt mer av. Det visade sig att teorin från skolan upplevdes som bristfällig när det gällde förberedelser inför att handleda, undervisa och bedöma studenter. Däremot upplevde informanterna att verksamhetsförlagda utbildningen var det som gav mest förberedelse. Nyckelord: bedöma, beredskap, handleda, sjuksköterskestudenter, undervisa / Background: A student should show the ability to educate and inform different groups and to carry out supervising data to obtain a degree in nursing. Supervision of students is seen as a central function and according to competence description the nurse should have the ability to instruct, supervise and assess students.Aim: The aim of the study was to identify how the final semester students as fully trained nurses considered themselves prepared for the task of teaching, supervising and assessing students. Method: Semi-structured interviews were conducted from the nursing program at Malmö University. The material was analyzed by a modified version of Burnard content analysis. Results: The results are based on seven interviews and appeared in a total of five major categories: The impact of overall theoretical professional knowledge, the educational nursing program impact, the impact of clinical education, the impact of previous educational experience unit and what the students need more of. Conclusion: All of the informants were able to identify factors that may have helped them to feel prepared but also the factors that they feel they would have needed more of. It turned out that the theoretical from the school experiences deficient in prior to mentor, teach and assess students. However the informants experienced that the clinical education was what gave them the best preparation. Keywords: assessment, nursing students, preparedness, supervising, teaching

No description available.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur några lärare arbetar med flerspråkiga elevers läsförståelse i årskurserna F-3. För att få svar på forskningsfrågan användes två kvalitativa metoder. Vi intervjuade och observerade åtta lärare från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier som att låta eleverna tänka högt,aktivera förförståelse, skapa inre bilder, hypoteser, låta elever ifrågasätta texten, läraren ställer frågor kring texten, läraren klargör otydligheter och sammanfattar texten. Vår studievisar även att lärarna använder sig av bildstöd, kroppsspråk, ord- och begreppsförklaringar som stöttning samt att lärarna upplever flera hinder i läsförståelseundervisningen. Lärarna motiverar eleverna på olika sätt kring läsförståelse. Studiens slutsats är att lärarna arbetar på olika sätt och med olika strategier för att motivera och skapa förutsättningar för att utveckla lärandet, utifrån elevernas behov i ett flerspråkigt klassrum.

Syftet med denna studie är att få djupare kunskap om hur lärare arbetar för att inkludera nyanlända elever i skolan samt hur lärarna anpassar lektionerna efter nyanlända elevers behov. För att få svar på våra forskningsfrågor användes en kvalitativ metod. Vi intervjuade totalt åtta lärare från två olika skolor med sju intervjufrågor. Studiens resultat visar hur läraren anpassar lektionerna och inkluderar eleven i lektionen för att elevens inlärning ska kunna utvecklas. En del lärare hade svårt med att anpassa och inkludera de nyanlända eleverna under lektionerna.

The society of today is getting more polarised, and people is keeping themselves to their bubbles of opinions. This is a development which threatens the trust between citizens, an important building block in a functioning democracy. The school is one of the best places for youngsters to meet different ideologies, opinions, and perspectives in different political issues. Especially in the social studies subject, which according to the Swedish curriculum is supposed to let pupils analyse political issues. In past studies many teachers are talking about a fear of teaching in controversial political issues. The purpose of this study is to figure out how social studies teachers act when controversial public issues appear in the education, what kind of challenges they experience in those situations and describe any possible connections between the teacher’s strategies and the challenges. The study was done through semi structured interviews with four social science teachers. The result of the study shows that all the teachers interviewed used a strategy when the brought in facts to their education. Three of the teachers did it more clearly through an objective presentation of the issue. All of the teachers also used strategies where they included different perspectives and balancing them, giving them the same importance, in different classroom discussions. When it was considered necessary, the teachers privileged one perspective. These strategies had a possible effect on the challenges the teachers met since the teachers did not experience fear of teaching controversial public issues and rarely saw any lack of the competence in themselves in relation to controversial public issues. Although the teachers that participated in the study saw obstacles in their daily work caused by the Swedish curriculum of the social studies subject and student related challenges.

There is a great tendency in using literature as a medium of language teaching because literature plays an essential role in developing the students’ language skills. It also helps them in acquiring cultural experiences and to attain a better understanding of the literary texts. The Swedish National Agency for Education supports the inclusion of literature in English language classes in each of primary, secondary and even upper secondary schools. This research aims to examine the underlying reasons behind incorporating literature in teaching English, specifically in Swedish secondary schools grades 7-9, and it sheds light on how teachers manage to employ literature effectively in the classroom. Moreover, it explains the criteria behind selecting appropriate literary texts that suit students’ needs. The study also states some problems that may encounter teachers in adopting literature as a way of teaching. All these issues are discussed through conducting qualitative interviews with three English teachers. This study points out that literature has been used as a paramount tool for teaching English. By reading literary books, students’ knowledge about social and cultural issues is developed and their language skills also become better. Furthermore, teachers mention that there are several central criteria to note when using literature during the process of teaching literature, such as selecting literary materials with topics that students can find interesting to work with. Different kinds of tasks have been assigned to students to get the opportunity to describe, analyse and reflect upon what they worked with.  Some of the challenges identified by the teachers are lack of time and the students’ different skill levels. More studies are required regarding the efficacy of using literature as a helping educational tool in English language learning from students’ views, in particular considering individual and linguistic improvement.

This study examines teachers' approach to controversial topics, within the subject of civics and social sciences in Swedish upper secondary school. The aim of the study is to describe and problematize the approaches chosen by teachers when controversial topics are brought up in the classroom. To achieve this, the study will examine the following questions: What do teachers consider as controversial topics? How do teachers handle situations where controversial topics arise in the classroom? Why do teachers believe controversial topics are important in education? To answer these questions, several qualitative interviews were executed. The results show that there are several topics in civics and social sciences that may strike one as being controversial. Examples of such topics are questions regarding immigration, minorities, feminism, gender, and ethnicity. In summary, the results show that teachers aspire to let controversial issues be a part of their subject, and that they see benefits with this. However, the teachers' attitudes toward their mission differ, which can also be said about their perspective on what could be the definition of “controversial topics”. The reasonings presented by teachers in this study, as to why they find these topics important, can be divided into two sections. Firstly, such topics matter to students and are engaging. Secondly, it is relevant to the subject of civics and social studies, as well as the curriculum and it’s mission to foster democracy.

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.