Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.

Out of the debate in Swedish media about homework, the idea for this study was born. The idea was to investigate the popular belief of many foreign language teachers which suggest that homework glossing is a necessity in the English classroom for pupils vocabulary acquisition, while other assumes this method doesn’t lead to knowledge that last. Therefore, the purpose for this study was to examine how learners of English as a foreign language (EFL) manage to learn new words when they received glossing as homework and when they studied the words in a context during class. Furthermore, out of the argument that homework stress pupils and lowers their interest and motivation for the subject, a secondary purpose was to find out pupils’ opinions about learning new words through glossing as English homework. The study was focused on two teaching methods for vocabulary acquisition: the traditional teaching method designed to teach vocabulary by giving glossing as homework, and teaching new words during class with a focus on teaching the new words in context. Through the survey of these two different methods for vocabulary learning and an empirical study with two primary school classes in which these two methods were put on test, contrary to the expectation that learning words through homework glossing wouldn’t lead to vocabulary knowledge that last, the results of the empirical study showed that the group which received glossing as homework, did better on both test than the group which studied the word in context. Similarly, the data results showed the average pupil had a positive attitude to vocabulary homework as for the most part they felt it benefited them to study this method because of the effects of learning.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.