<p><strong>Abstract</strong></p><p>Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.</p>

Abstract Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

Syftet med denna studie är att belysa likheter och skillnader i hur läromedel för svenskämnet årskurs 4-6 utformar uppgifter med hänsyn till olika lärstilar och studieteknik. För att göra detta valdes två läromedel ut, läroboken Prima Svenska 6 och det digitala läromedlet Clio. Valet av dessa baserades på ett intresse att jämföra ett analogt läromedel med ett digitalt. Utifrån syftet formulerades sedan tre frågeställningar; Vilka lärstilar förekommer i läromedlens uppgifter och i vilken grad? Hur stor del av uppgifterna innefattar 3–4 lärstilar respektive 1–2 lärstilar? Hur erbjuder läromedlen kunskap om studieteknik? Analysverktyget som används för att besvara frågorna är The Dunn &amp; Dunn Learning Styles Model som är en modell vilken syftar till att identifiera påverkansfaktorer för en individs lärande. Det finns 21 faktorer i modellen som påverkar en individs lärstil, denna studie har avgränsats till att undersöka en av dessa faktorer, de perceptuella preferenserna. Dessa är det visuella, det auditiva, det taktila samt det kinestetiska och avser sinnena. Analysen utgår även från den metakognitiva teorin för att undersöka hur läromedlen bidrar till att utveckla studieteknik då metakognition handlar om att få kontroll över sitt lärande. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande då läromedel och dess instruktioner ses som en stödstruktur och kan därmed få ett liknande utfall som när lärande sker mellan individer. Genomförandet av analysen består av både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett jämförbart antal uppgifter i de båda läromedlen. Uppgifterna kategoriseras in efter de olika perceptuella preferenserna och sammanställs för att få fram ett resultat om de olika lärstilarnas representation. Utefter nyckelord ur den metakognitiva teorin tas sedan exempel på studieteknik ut i respektive läromedel för en närmare analys i den kvalitativa delen av studien. Resultatet som presenteras är att majoriteten av uppgifter i båda läromedlen är av visuell karaktär. En skillnad gällande det auditiva visar att Clio har en högre andel auditiva uppgifter än Prima vilket kan förklaras av att många av Clios visuella uppgifter även erbjuds auditivt. Båda läromedlen har en underrepresentation av taktila och kinestetiska uppgifter vilket kan försumma elever som lär sig bäst på de sätten. Prima har en betydligt högre andel uppgifter som representerar 3–4 lärstilar än Clio, vilket kan underlätta i syfte att få uppgifterna att tilltala fler elever. Båda läromedlen har ett separat område som explicit lär ut studieteknik. Dock så synliggjorde den kvalitativa analysen att Clio erbjuder en bättre genomgående struktur av studieteknik än Prima, då reflektion över sitt lärande, strategier som presenteras och förklaras samt möjligheten till olika lösningar ges kontinuerligt. Slutsatsen av detta blev att en underrepresentation av uppgifter som innefattar fler lärstilar möjligen kan kompenseras av en stark genomgående struktur av studieteknik. De sammantagna resultaten visar på skilda strukturer i hur lärstilar och studieteknik kan behandlas i läromedel, och att olika tillvägagångssätt är möjliga. Båda de analyserade läromedlen har fördelar och utvecklingsmöjligheter på de områden som studiens frågeställningar berör.

Gymnasieskolor har fått kritik av Skolinspektionen (2010) för avsaknad av individanpassning av matematikundervisningen och det saknas tid för elever till reflektion över olika matematikfenomen och inlärningssätt. Det här Syftet med detta examensarbete är att sammanställa aktuell forskningslitteratur som behandlar elevers individuella inlärningsstilar (här kallad lärstilar) för att öka kunskapen hos lärare och blivande lärare huruvida lärstilar har betydelse för elevers inlärning och lärastilars betydelse för organisation av matematikundervisningen. Följande frågeställningar analyseras utifrån litteraturen: Hur kan olika lärstilar klassificeras? Vilka tester används för att fastställa olika lärstilar? På vilket sätt kan olikhet i lärstilar få konsekvenser för hur lärare bör planera och organisera matematikundervisningen? Mina resultat pekar på att det finns en mängd av konkurreande lärstilsteorier men visar trots det på att det går att hitta gemensamma nämnare för klassificering av de olika teoriernas lärstilar. De tester som har identifierats är LSI (Kolb´s lärstilsteori) och PEPS (Dunn´s lärstilsteori), vilkas validitet kritiseras och kontinuerliga omarbetningar av testerna utförs. Lästilsteorierna baserar sig på att elever lär sig bäst genom undervisning anpassad efter elevernas olika lärstilar, vilket betyder att läraren behöver ta hänsyn till anpassning i form av olika faktorer såsom miljöfaktorer, emotionella faktorer, sociala faktorer osv. En klass består oftast av elever med olika lärstilar och en konsekvens är att läraren behöver använda olika undervisningsmetoder och matematikundervisningen kan i och med det bli mer omväxlande och därigenom öka lusten för matematikstudier. Min studie pekar också på att lärstilsteorierna ger matematiklärare möjlighet att reflektera över individanpassning av matematikundervisningen.

<p>The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.</p>

The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.

<p>Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren.</p> / <p>The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.</p>

Syftet med detta arbete var att ta reda på hur medvetna lärare på lågstadiet är av lärstilar och hur de praktiserar detta i sin undervisning. Jag har intervjuat sju lärare på lågstadiet för att ta reda på detta. Lärarna i min undersökning är relativt medvetna om lärstilar. Denna medvetenhet gör att det undervisar både genom att berätta (auditivt), visa (visuellt) och att de låter eleverna göra saker (kinestetiskt/taktilt) för att förstå. Detta gör att de allra flesta elever kan tillgodogöra sig undervisningen. Trots detta upplevde lärarna att de elever som lär in genom att ”göra” saker ofta kom i kläm i skolan eftersom deras inlärningsstil kräver mer arbete av läraren. / The purpose of this study has been to find out how conscious primary school teachers are of different learning styles and how they use them in practice. I have interviewed seven primary teachers for this study. The teachers were relatively conscious of different learning styles. This consciousness means that the education is both auditive, visual and that they let the pupils learn by doing to understand. This cause that the most pupils can profit from the training. Despite this they witnessed how pupils who “learnt by doing “lost out in the classroom because their needs demanded more effort from teachers.

Ny kunskap söker människan ständigt genom hela livet. Kunskap är det vi individer tar till oss och lär oss. Sättet på vilket inlärningen sker hos elever kan variera. Alla kanske inte lär sig bäst genom dagens, än så länge vanligaste pedagogik, förmedlingspedagogik. I förmedlingspedagogiken står pedagogen för förmedling av information till eleverna och det blir ofta en envägskommunikation. Med vår uppsats vill vi hjälpa andra pedagoger och individer att få en inblick i vad inlärningsstilar innebär och vad det kan bidra med till undervisningen och till samhället. Därför har vi valt att undersöka inlärning och inlärningsstilar med fokus på de perceptuella styrkorna (sinnena). Det huvudsakliga problemområdet i denna avhandling är att ta reda på hur man kan använda inlärningsstilsanpassad undervisning i skolan och vilken inlärningsstil som föredras av eleverna i en 1:a klass. Syftet med denna uppsats är att vi vill bidra till kunskapsutvecklingen inom begreppet inlärning och hur man kan använda sig av inlärningsstilar i skolan för att uppmärksamma varje elevs individuella inlärning. Frågeställningarna vi har valt är:•Vilka skäl anger pedagogerna i undersökningsgruppen för sitt val att arbeta utifrån teorier om inlärningsstilar.•Hur arbetar elever och pedagoger i vår urvalsgrupp med inlärningsstilar i år 1? Hur kan en lektion i svenska ser ut med hjälp av inlärningsstilar i år 1?•Vilka inlärningsstilar föredrar eleverna i år 1 och varför föredrar de dem? Elever och pedagoger i den studerade klassen, kan på ett välfungerande och stimulerande sätt arbeta med inlärningsstilar. I relation till våra frågeställningar får vi utifrån våra intervjuer reda på att de visuella och auditiva sinnena är vanligast och att det är dessa arbetssätt eleverna föredrar. Vi frågade pedagogerna om man skulle kunna arbeta på samma vis inom alla ämnen? I denna fråga delar sig de intervjuade pedagogernas mening. En svarar att inlärningsstilar går att använda i alla ämnen medan en annan anser att det både kan användas i alla ämnen men kan också vara svårt att tillämpa i vissa. Om det fungerar så här bra inom svenskan, borde man väl alltid kunna använda inlärningsstilar! Påpekar Lisa. Men räcker då tiden till? Det är något som pedagogerna ser som ett stort hinder, tiden. Upplägget inför lektionen med inlärningsstilar tar tid och det gör även tillverkningen av material. Det kan också vara svårt att hitta övningar som passar varje elevs enskilda behov. / AbstractLearning styles - a recognition of differences by Sara Håkansson and Malin Wingårdh-Hallgard. This survey acts about students' learning through learning styles. The main problem area in this dissertation is to find oute how persons can used learning style tailored education in the school and which learning style are preferred of the students in a 1: a class. The aim with this essay is that we wants to contribute to the knowledge development within the concept learning and how one can use learning styles in the school in order to notice each pupil's individual learning. The issues we have choosen is:• Which reasons state the educationist in the survey group for its choice to work on the basis of theories about learning styles?• How works students and educationits in ouer selection group with learning styles in year 1? How can a lesson in Swede sees out with the aid of learning styles in year 1?• Which learning styles prefer the students in year 1 and why prefers the them? The survey's implementation builds on observations and qualitative interviews with 21 students, two educationists in a first class and a preschool teacher on the same school. We have also used different theorists and their theories, as Dunn & Dunn, Gardner and Piagets, and the theory Human Dynamics. The most important results are that the learning happens individually for each pupil and that educationists strives after letting the students find possibility to use their best perceptuel strength (minds) in order to faith through the the different learning styles. The shows itself that most off the students know himself most home with the visualy and auditory and seems to work on the basis of these strength.