Digitala verktyg som datorer och surfplattor har blivit ett vanligt inslag i bland annat skolans matematikundervisning. Enligt tidigare forskning domineras surfplattornas applikationer av färdighetsträning eller applikationer som fokuserar på elevers kognitiva utveckling, så kallade, elevcentrerade modeller. Därtill framkommer att de mest förekommande applikationerna ibland saknar matematisk noggrannhet. Denna empiriska studie syftar därför till att erhålla djupare förståelse för hur undervisande lärare i årskurs 1–3 använder applikationer i syfte att skapa situationer vilka kan erbjuda tillfällen till lärande. Resultatet visar att urvalet styrs av det tillfälliga behovet och att de applikationer som används är de som baseras på färdighetsträning, utmanade spel eller spel med inbyggt belöningssystem. Applikationerna används därför främst som ett komplement för att repetera och inöva via olika uppgifter, det framkommer således att valet utförs efter att erbjuda eleverna ett varierande och lustfyllt arbetssätt. Dessutom framkommer att det anses svårt värdera den kunskapsutveckling som påverkas genom användandet av enbart applikationer. / <p>Matematik</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.</p>

Abstract Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

Att planera undervisning är något som har uppmärksammats i olika skolstyrdokument och har tidigare undersökts i en rad forskning inom utbildningsväsendet. Detsamma gäller modersmålsundervisningens betydelse och dess villkor i skolan. Däremot har modersmålslärarens upplevelser och processer i undervisningsplanering undersökts i mindre utsträckning. Mitt syfte med studien är att försöka synliggöra modersmålslärares syn på olika källor och resurser som lärarna använder och förlitar sig på vid undervisningsplanering. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod och valt att göra intervjuer med fem modersmålslärare med olika språkbakgrund.Det som framkommer i studien handlar huvudsakligen om resultat som till viss del finns i tidigare forskning. Bland annat visar resultaten att samtliga pedagoger i studien planerar sina undervisningar på ett genomtänkt sätt utifrån specifika källor och resurser. Dock framkommer det i undersökningen att en del pedagoger är eniga om att det ibland inte går att planera all undervisning. Det leder till att pedagogerna väljer ut material slumpvis eller tar fram undervisningsmaterial från tidigare lektioner. Resultaten visar också att samtliga informanter är eniga om vikten av kombination och variation av olika källor och resurser som finns inom ramen för styrdokument i arbetet med modersmålsundervisning.