The aim of this thesis is to examine how three teachers and three pupils reflect of learning style in the teaching of Swedish language. The teachers are asked to reflect of their work with learning styles in their teaching in the Swedish language. Furthermore, this thesis contains three pupils´ reflections of their learning styles and how they experience that these are taken in recognition in the teaching in Swedish language. In order to examine this, a semi structured interview has been the choice of the qualitative method.   This thesis shows that the teachers´ definition of learning styles is very similar to each other, even though the usage of it in their teaching vary. One of teachers aims to look at what links the students in their learning, rather than what separates them from their each other. This perspective on learning is very unlike one of the other teachers who claims her teaching in the Swedish language is based on her students´ different learning styles. Furthermore, the students are well aware of their learning styles and their experience of how their learning styles is part of the teaching in the Swedish language vary.

<p>Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens.</p>

Syftet med studien är att undersöka klasslärares utsagor om deras undervisningsmetod och analysera hur den kan påverka behovet av specialpedagogisk kompetens.

Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ använder sig av sin unika lärstil för att lära sig nya saker. Syftet med denna undersökning som är att ta reda på hur elever uppfattar att de lär sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning.   För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med två elever som nyss börjat i årskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis använde sig av olika tillvägagångssätt för att lära sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var däremot relativt lika, det framkom att det var något större variation av vilka sinnen som användes vid undervisning i förskoleklassen jämfört med i skolan.   Slutsatser som jag dragit av denna undersökning är att dessa elever främst upplever att det är de auditiva och visuella förmågorna som utnyttjas i undervisningen. Jag har även kommit fram till att genom att fråga efter elevernas tankar, kring hur de lär sig, så kan lärare få en större förståelse för hur de kan lägga upp undervisningen. Jag har även sett att elevers tidigare kunskaper inte alltid tas tillvara i undervisningen.

Syftet med denna är att undersöka vilken uppfattning utbildade lärare i årskurs fyra till sex har om individualisering och hur de tillämpar begreppet i sin svenskundervisning. Vi använt oss av ostrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetet med individualisering är tidskrävande, men att det ger resultat för individerna. Slutsatsen är att lärare verkar kunna redogöra för vad individualisering innebar, men att det kan vara svårt att tillämpa en individanpassad undervisning för varje individ på grund av flera olika aspekter.

Genom detta utvecklingsarbete inom ramen för Kompletterande Pedagogisk Utbildning ville jag undersöka om det är möjligt att genom att skräddarsy undervisning till elevers lärstilar förbättra deras kunskaper om företagsekonomi mer än vad som skulle vara fallet om undervisningen inte matchade deras lärstilar. För att ta reda på detta kategoriserade jag två klasser i Företagsekonomi 2 baserat på deras lärstilspreferenser utifrån VAK-modellen (visuellt, auditivt och kinestetiskt) med hjälp av en enkät. En klass fick utgöra experimentgrupp och den andra kontrollgrupp. Grupperna fick sedan göra ett kunskapstest. Därefter anpassades undervisningen efter de dominerande lärstilspreferenserna för experimentgruppen. Kontrollgruppen fick enhetlig undervisning. Därefter fick grupperna göra om samma kunskapstest. Antagandet var att experimentgruppen förbättrat sitt resultat mer än kontrollgruppen. Resultatet visade dock att experimentgruppen hade förbättrat sig med i genomsnitt 10,4 poäng medan kontrollgruppen förbättrat sig med i genomsnitt 13,2 poäng.

<p>Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a. i allt större utsträckning tar in elevers olika preferenser för inlärning.</p>

Arbetets syfte är att ta reda på om det finns kunskap om lärstilar bland lärare och elever på gymnasiets omvårdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat på hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sätt att lära in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori där nyckelorden är lärande, lärstilar och undervisning.Studiens empiri består av en lärstilsanalys som genomförts i två klasser samt intervjuer av vårdlärare och elever, där lärarna har undervisat någon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begränsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lärstilar samt de faktorer som enligt Gardner påverkar elevernas inlärning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lärstilarna, såväl bland lärare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs är flexibel. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a. i allt större utsträckning tar in elevers olika preferenser för inlärning.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hänsyn till elevernas lärstilar. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lärare, verksamma i år fyra till sex. Resultatet som framkom var att lärarna definierar individualisering genom läroplanens formulering om vilka aspekter som läraren måste ta hänsyn till i lärandet för varje elev. Resultatet visade även att lärare som har fått relevant fortbildning på området individualiserar på fler plan än övriga lärare, som menar att tiden inte räcker till att individanpassa för alla. Där tiden inte räcker till prioriterar lärarna de elever som behöver mest stöd. När det gäller elevernas olika lärstilar arbetar lärarna varierat med olika sorters uppgifter för att ta hänsyn till olika perceptuella preferenser, men de flesta låter alla elever göra alla uppgifter, oavsett preferens. Studiens slutsatser är att lärarna har för lite tid till varje elev, vilket leder till att de starka eleverna inte får tillräckliga utmaningar samt att kompetensutveckling och fortbildning på området skulle ge lärarna bättre verktyg för att göra ett bra arbete med individualiseringen.

Syftet med studien är att undersöka vad lärare anser motivera elever i skolan och hur lärare beskriver att de planerar en motiverad undervisning. Vi valde att utgå från kvalitativt arbetsätt och i undersökningen har vi intervjuat åtta grundskolelärare med olika antal år i yrket. Resultatet med undersökningen påvisar att relationen mellan lärare och elever har betydelse för elevers motivation i skolan. Under interjuverna framkom även betydelsen av lärares återkoppling till elever samt skolmiljöns betydelse för elevers motivation. Resultatet av undersökningen visade betydelsen av att synliggöra syfte och mål med undervisningen för eleverna