Syftet med studien var att undersöka hur lärare karakteriserar individanpassad undervisning/individualisering, hur de menar att de kan arbeta individualiserat och om de i det tar hänsyn till elevernas lärstilar. Studien utgick ifrån en kvalitativ ansats och metoden som användes för att besvara forskningsfrågorna var semistrukturerade intervjuer som utfördes med sex lärare, verksamma i år fyra till sex. Resultatet som framkom var att lärarna definierar individualisering genom läroplanens formulering om vilka aspekter som läraren måste ta hänsyn till i lärandet för varje elev. Resultatet visade även att lärare som har fått relevant fortbildning på området individualiserar på fler plan än övriga lärare, som menar att tiden inte räcker till att individanpassa för alla. Där tiden inte räcker till prioriterar lärarna de elever som behöver mest stöd. När det gäller elevernas olika lärstilar arbetar lärarna varierat med olika sorters uppgifter för att ta hänsyn till olika perceptuella preferenser, men de flesta låter alla elever göra alla uppgifter, oavsett preferens. Studiens slutsatser är att lärarna har för lite tid till varje elev, vilket leder till att de starka eleverna inte får tillräckliga utmaningar samt att kompetensutveckling och fortbildning på området skulle ge lärarna bättre verktyg för att göra ett bra arbete med individualiseringen.

No description available.

Bakgrund: Fetman ökar kraftigt i världen och med det ökar även risken för att drabbas av kroniska följdsjukdomar. I dagsläget avlider fler människor på grund av fetma än av svält. Bariatrisk kirurgi ses som en effektiv behandling med god långsiktig effekt. Kirurgin innebär en stor livsstilsförändring. Syfte: Denna litteraturstudie belyser egenvårdsstöd till patienter efter bariatrisk kirurgi. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar som sökts i databaser och kritiskt granskats. Artiklarna ska ha fört ett etiskt resonemang. Resultat: Två teman S trategier, Individanpassa och fyra subteman ätbeteende, negativa känslor, fysisk aktivitet och vården identifierades: Resultatet visade att patienterna behöver hjälp med att finna strategier samt motiveras till träning. Utan fungerande eller dåliga strategier blir viktminskningsresultatet mindre lyckat och av samma anledning bör vården vara individanpassad. Diskussion: Resultatet visade att patienter som genomgått bariatrisk kirurgi kan ha ett ökat behov av regelbundet egenvårdsstöd när det gäller både psykiska och fysiska välbefinnandet. Patienter har behov av individanpassade insatser för att hantera livsstilsförändringen som ingreppet innebär. Slutsats: Mer forskning kring dom psykosociala aspekterna behövs. Forskningen bör inte generaliseras utan se till individen. Sjuksköterskan och teamet bör ha ett lyhört förhållningssätt till patientens behov av egenvårdsstöd. Slutresultatet bör grundas på patientens förväntningar. / <p>Godkännande datum: 2016-11-02</p>

Sedan skollagen infördes 2010, har skolinspektionens granskningar visat att många skolor inte klarar av att ge eleverna tillräcklig stimulans och ledning för att så långt som möjligt nå sin kunskapsutveckling. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet högpresterande samt hur de arbetar för att utmana högpresterande elever i ämnet matematik. Studien har gjorts med hjälp av gruppintervjuer på tre olika skolor vid tre olika tillfällen. Resultatet visar att lärarnas uppfattning av begreppet högpresterande är, ett välutvecklat tänkande, utmärker sig vid problemlösning samt att de blir omotiverade om de inte utmanas. Studien visar att lärarna har bra metoder och material till att utmana högpresterande elever men att de sällan får lärarledd tid. Det viktigaste kanske inte är om man är högpresterande eller begåvad. Det viktigaste är att upptäcka att individen har lätt för sig och kan få material samt anpassad undervisning som utmanar dem på sin rätta nivå.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.

This study aims to investigate job coachers’ view of their work with clients as well as the process of knowledge transfer between coach and client. Seven semi-structured interviews have been performed with both private and public companies. Job coaching is a relatively newly established profession within the Swedish labour market and was introduced in Sweden 2008. Job coaches work with supporting individuals, managers and organizations. The relationship between coach and client is built on trust between the two parties, something that was recurring in the stories of the job coaches concerning their coaching task. This study is analysed through of a socio-cultural perspective, which we will immerse ourselves in four models: the sociocultural perspective on learning, situated learning, learning theory of David Kolb's experiential learning and Co-Active Coaching model of listening.   The conclusions that we have come to are that job coachning is a modern profession where the coaches require more qualities than can be retrieved from an education. Job coaches are expected not only to have great industry insight, but they also need to possess personal characteristics in order to coach the jobseekers. / Denna studie ämnar undersöka jobbcoachers syn på sitt klientarbete och hur lärprocessen sker i relationen mellan coach och klient. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med jobbcoacher från både privata och kommunala företag. Jobbcoachning är ett relativt nyetablerat yrke inom den svenska arbetsmarknaden och introducerades i Sverige år 2008. Jobbcoacher arbetar med att stödja enskilda individer, chefer och organisationer. Relationen mellan coach och klient bygger på att det finns ett förtroende och tillit mellan båda parter och är något som varit återkommande i jobbcoachernas berättelse om sitt coachninguppdrag.   Denna studie analyseras genom utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav vi kommer fördjupa oss i fyra modeller: Sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, David Kolbs lärteori om erfarenhetsbaserat lärande och Co-Active Coachning modellen om lyssnande. De slutsatser vi har kommit fram till är att jobbcoachning är ett modernt yrke som kräver fler egenskaper hos coachen än vad en utbildning kan ge. Jobbcoacher förväntas inte bara ha en stor branschkännedom utan även personliga egenskaper för att coacha den arbetssökande.