Denna uppsats är en kulturanalys av den svenska fikakulturen. Fika är en social institution i Sverige som innebär att ta en paus från en aktivitet eller bara ta en paus i vardagen för att dricka en kopp kaffe eller annan dryck och äta något sött till i sällskap med vänner, familj, bekanta eller arbetskollegor. Jag undersöker med hjälp av intervjuer, frågeformulär, observationer och arkivmaterial varför en så vardaglig företeelse som fika skulle kunna nomineras som immateriellt kulturarv, hur en eventuell kulturarvsprocess skulle kunna se ut samt vad i fika som eventuellt kan vara immateriellt kulturarv. Jag har även undersökt vad fika innebär för människor och kaffets roll. Vad innebär det om man till exempel inte dricker kaffe men ändå fikar? Resultatet visar att fika, trots begreppets omgärdande normer och regler, kan omtolkas för att passa för stunden och för individen. Begreppet fika skulle kunna bli immateriellt kulturarv då det uppfyller de kriterier Unesco ställer. I fikats fall handlar det inte om att bevara eller trygga; det handlar snarare om att uppmärksamma och synliggöra.

The start point of this project is the research of single person household. According to a presentation from the Swedish government, in Sweden, the family structure is changing as time goes by. After 40 years, there will be more than 40% of household are single person households. In addition, The project aims to create a sharing furniture, which used in living room, for young single person households. By using this furniture, they can enjoy the time being alone at home and also enjoy the leisure time with others, for example, through the Swedish social phenomena - fika. The delineation of study and research of my project is furniture design towards single person households and fika. The theories I applied include sustainability, life cycle, human needs, and design methodologies. Sustainable design put sustainable development theory into the design process, let the ecological environment and economic development connected as an the reciprocal causation. It lead to the use of energy resources effectively, and reduce the environmental pollution to the lower degree. To achieve sustainable design theory, each steps within product life cycle need to be considered in a sustainable development way. Sustainable design principles not only refer to the design process, also stressed in engineering process, the production process, the sales process, the use process, the storage process, the maintenance/repair process and retirement process, to reduce resource consumption, to build a new production and consumption oriented concepts to achieve sustainable design. The main practical methodology within the entire project and process is participatory design. Participatory design encourages all the users to directly design by using the simple tools, then do creative jobs by themselves and make own improvements during the process of practice. Furthermore, the participatory design can promote the users to realize the true value of designers, and finally they can also enjoy the conveniences which are brought by these designs.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att återge en designprocess. Målet med examensarbetet har varit att skapa en kaffeservis utifrån Höganäs Keramiks formspråk och användarnas behov. Användarna är personer som startar eget hem och familj.</p><p>Till grund för designprocessen har användarstudier i form av enkätundersökning, observation och dialog legat.</p><p><p><p>Genom ITK (Identity Tool Kit) och formanalys har jag tagit fram kärnan i Höganäs Keramik och dess formspråk och satt ramar och koncept för projektarbetet. Konceptet <em>Tradition </em>kommer av Höganäs Keramiks hantverkstradition men också av den varma, mysiga och hemtrevliga stämningen kring den långa svenska fikatraditionen.</p><p>Resultatet blev en kaffeservis inom konceptet <em>Tradition </em>bestående av stor och liten kopp med fat, assiett, kaffe-/tekanna, mjölkkanna, sockerskål och serveringsfat.</p></p></p>

Syftet med den här uppsatsen är att återge en designprocess. Målet med examensarbetet har varit att skapa en kaffeservis utifrån Höganäs Keramiks formspråk och användarnas behov. Användarna är personer som startar eget hem och familj. Till grund för designprocessen har användarstudier i form av enkätundersökning, observation och dialog legat. Genom ITK (Identity Tool Kit) och formanalys har jag tagit fram kärnan i Höganäs Keramik och dess formspråk och satt ramar och koncept för projektarbetet. Konceptet Tradition kommer av Höganäs Keramiks hantverkstradition men också av den varma, mysiga och hemtrevliga stämningen kring den långa svenska fikatraditionen. Resultatet blev en kaffeservis inom konceptet Tradition bestående av stor och liten kopp med fat, assiett, kaffe-/tekanna, mjölkkanna, sockerskål och serveringsfat.

Together with Topp Design & Innovation, this thesis explores the possibilities of designing for fika time - a Swedish phenomenon of scheduled coffee breaks. The thesis attributes to interaction design through inspiration of how one can design the social context of fika. By conducting semi-structured interviews and observations, the aim is to unravel the opinion of fika from the employees’ perspective. Insights from the research showed that improvement in norms, non-work-related conversations and planning of fika were themes to be improved on. As a result, this thesis proposes three concepts; “Visual Conversations”, “Fika Troll 2.0” and “Breaking the Norms”.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.