Labour market coaching (Swedish:“Jobbcoachning”) was a comprehensive political project for the Swedish labour market, with the aim of helping unemployed individuals to enter the labour market. Between 2009-2014  the labour market coaching was carried out by private companies through governmental regulations. This thesis aims to find out (1) what coaching activities the coaches used, and (2) how these coaching activities can be understood in the light of previous scientific research. My results consist of interviews conducted with six labour market coaches. I use a motivational theory called "Self-Determination Theory" to analyze the coaching methods based on motivation. I identify ten categories of coaching activities and find that the coaches used both motivation and instruction as methods of coaching. All the identified coaching activities have the potential to intrinsically motivate the participant.

Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta. I denna undersökning intervjuas deltagare som har gått hos en jobbcoach för att höra vad de arbetssökande berättar om jobbcoachningen. Syftet i studien är att undersöka hur de arbetssökande har utvecklat sina kompetenser i att söka arbete under perioden som de har gått hos en jobbcoach. Studien baseras på åtta deltagare från tre olika jobbcoacher inom arbetsmarknadsområdet Umeå kommun. Det är en kvalitativ undersökning som genomförts genom semi-strukturerade intervjuer. Urvalet är deltagare som nyligen har avslutat eller är i slutfasen av sin coachningsprocess. Resultatet visar att jobbcoachningen har hjälpt de arbetssökande genom att de har utvecklat sin kompetens i att söka arbete. Coachen har hjälpt de arbetssökande med att utforma ett korrekt CV samt personligt brev. Deltagarna berättar vidare att de har blivit mer trygga i sitt arbetssökande samt att de har fått ett ökat självfötroende. Coachningen har även hjälpt deltagarna genom att de har fått en ökad struktur i vardagen vilket har lett till ökad motivation i sökandet efter arbete. Resultatet visar även att det finns utvecklingsmöjlighetern med jobbcoachningen. Deltagarna upplever att coachen är för snäll och kan ställa högre krav på de  arbetssökande. De berättar också att de skulle vilja ha fler gruppträffar i processen där man träffar andra arbetssökande för att se hur de tar sig an utmaningen som det är att söka arbete.

Syfte Syftet med min studie är att undersöka arbetslösa personers syn på hur företag inom jobbcoachningsbranschen kommunicerar via sin hemsida. Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp Material En fokusgrupp med sex respondenter Slutsatser Resultaten visar att en hemsida är viktig för respondenterna i ett första skede för att skapa förtroende samt för att ge besökarna en uppfattning om hur seriöst företaget verkar. Målgruppen vill kunna ta del av många olika tips om hur man söker jobb och vill gärna kunna se vilka erfarenheter coacherna som jobbar på företaget har för att bättre kunna avgöra om att man är i goda händer om eller inte. Det är viktigt för respondenterna att hemsidan är logiskt strukturerad och presenterad på ett snyggt sätt layoutmässigt för att hålla intresset vid liv under besöket. De flesta av respondenterna menar att hemsidan är ett bra komplement till coachningen. Man vill också gärna att innehållet ska vara uppdaterat. Uppdateras inte hemsidan ofta så tappar man intresset av att återvända till hemsidan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur uppsagda upplever jobbcoachning isamband med uppsägning. Frågor som undersöks i studien är hur jobbcoachning genomförs isamband med uppsägning, samt vilken betydelse jobbcoachning har för de uppsagdasinställning till att hitta nytt arbete eller påbörja studier. Kvalitativa intervjuer med sexuppsagda och två jobbcoacher har genomförts. De uppsagda valdes mot bakgrund av att deomfattas av LO:s omställningsavtal, medan jobbcoacherna valdes för att få en fördjupadförståelse i deras arbetssätt. Tidigare forskning visar på att det är sparsamt med forskninginom ämnet eftersom det är ett relativt nytt forskningsområde. Som teoretiska utgångspunkterför att analysera det empiriska materialet har begreppen brytpunkter, etableringsfas,utforskandefas och upprätthållandefas samt rollförlust använts. Analysen visar att denuppsagde inte bara förlorar sin självkänsla och yrkesroll utan också får svårare att agera i nyabanor i samband med uppsägningen. Arbetet visade också att jobbcoachning i samband meduppsägning är anpassad efter individens behov. Jobbcoachningen fungerar som stöd och somett verktyg för att komma närmare arbetsmarknaden men inte till att påbörja studier. Dettatycks bero på uppsagdas inställning vid mötet med jobbcoacherna, där de uppsagda styr mötet.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre?Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter. De viktigaste resultaten vi kom fram till var att: Jobbcoacherna har en god och uppskattad förmåga i att ta väl hand om och coacha de arbetssökande, i bland annat utformandet av deras CV och personliga brev. Däremot har verksamheten inte lyckats med att leda de arbetssökande till anställningar i någon vidare utsträckning. Upprättande av kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande är det tydligaste förslaget som anges för att jobbcoachningen skulle kunna bli effektivare.

This study aims to investigate job coachers’ view of their work with clients as well as the process of knowledge transfer between coach and client. Seven semi-structured interviews have been performed with both private and public companies. Job coaching is a relatively newly established profession within the Swedish labour market and was introduced in Sweden 2008. Job coaches work with supporting individuals, managers and organizations. The relationship between coach and client is built on trust between the two parties, something that was recurring in the stories of the job coaches concerning their coaching task. This study is analysed through of a socio-cultural perspective, which we will immerse ourselves in four models: the sociocultural perspective on learning, situated learning, learning theory of David Kolb's experiential learning and Co-Active Coaching model of listening.   The conclusions that we have come to are that job coachning is a modern profession where the coaches require more qualities than can be retrieved from an education. Job coaches are expected not only to have great industry insight, but they also need to possess personal characteristics in order to coach the jobseekers. / Denna studie ämnar undersöka jobbcoachers syn på sitt klientarbete och hur lärprocessen sker i relationen mellan coach och klient. Vi har genomfört sju semistrukturerade intervjuer med jobbcoacher från både privata och kommunala företag. Jobbcoachning är ett relativt nyetablerat yrke inom den svenska arbetsmarknaden och introducerades i Sverige år 2008. Jobbcoacher arbetar med att stödja enskilda individer, chefer och organisationer. Relationen mellan coach och klient bygger på att det finns ett förtroende och tillit mellan båda parter och är något som varit återkommande i jobbcoachernas berättelse om sitt coachninguppdrag.   Denna studie analyseras genom utifrån ett sociokulturellt perspektiv, varav vi kommer fördjupa oss i fyra modeller: Sociokulturellt perspektiv på lärande, situerat lärande, David Kolbs lärteori om erfarenhetsbaserat lärande och Co-Active Coachning modellen om lyssnande. De slutsatser vi har kommit fram till är att jobbcoachning är ett modernt yrke som kräver fler egenskaper hos coachen än vad en utbildning kan ge. Jobbcoacher förväntas inte bara ha en stor branschkännedom utan även personliga egenskaper för att coacha den arbetssökande.

When the Covid-19 pandemic started many companies had to cut down on workers to save on expenses.  As a part of this workcoaches might face new challenges because more people becomes unemployed. The purpose of this study is to find out if there has been any change in how workcoaches work due to the pandemic. Manu workers, mostly officials, have gone from physical meetings to have them digitally. Interviews has been done in Västerbotten in Sweden. Comparison between how the work was done before and during Covid-19 will be made. The interviews show that an adaption of work has been done. Workcoaches has gone from many physical meetings with a single person to meetings in group using digital technologies. The interview shows that it has been both pros and cons about the adaption. Pros is the fact that you can fast share information to many people at the same time, independent of where they are. Example of cons is that it is hard to create a good relationship between the workcoach and the one that is being coached. One of the reasons is that the digital solution can act as a filter between people and body language can be harder to perceive. Another con is the fact that when you work from home it counts as working alone. The fact that you may have connection with other work coaches only by digital solutions can result in that you get worse cooperation between co-workers. A result of this can lead to negative stress. In summary have the interviewed workcoaches made good changes to how they work and have thoughts of taking some of the changes with them into the future after the pandemic.