Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna: Vilka olika lärstilar har mina elever? Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas? Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats? Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker. Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering. Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.

ABSTRAKT   Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen. Varje lärstil motsvaras av en eller två undervisningsmetoder. Resultatet visar att den divergenta och den ackommoderande lärstilen dominerar hos de deltagande gymnasieeleverna. Gupparbete är den undervisningsmetod som motsvarar de flesta elevers lärstilar. Klassundervisning finns på andra plats medan eget arbete motsvarar ett fåtal elevers lärstilar. Av resultatet framkommer också, i kontrast till de framkomna lärstilarna, att klassundervisning är den undervisningsmetod som föredras av eleverna enligt deras självbeskrivning. Psykologiläraren föredrar klassundervisning och eget arbete medan variationer av samtliga undervisningsmetoder föredras av båda historielärarna. Psykologi- och historieundervisningen uppfattas som antingen bra eller förbättringsbar. De använda undervisningsmetoderna kan till viss del tillfredsställa de flesta elevernas inlärningsbehov.

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor. Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil. Utifrån detta kom studien fram till att både antalet och vilka intelligenser som fanns representerade i lektionernas innehåll och klassrummens uppbyggnad var i stort sett desamma.

<p>Denna kvalitativa empiriska studie utfördes i grundskolans första år och syftade till att undersöka och jämföra elevers och lärares uppfattningar om elevers inflytande och olika sätt att lära i undervisningen av bokstäver. För att kunna undersöka detta har intervjuer med både elever och lärare använts som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visade att elevers och lärares uppfattningar skiljde sig åt när det handlade om elevers olika sätt att lära – lärstilar. Lärarna tyckte att de varierade sig när det handlade om lärstilar men eleverna tyckte inte att denna variation var tillräcklig. Åsikterna om elevernas inflytande över undervisningen stämde däremot överens. Lärarna ansåg att eleverna var för unga för att kunna ta hela ansvaret för sitt lärande och eleverna hade därför inte något större inflytande. Dessa områden behandlas även i diskussionsdelen. Slutsatser som kunde dras under arbetet med studien var att eleverna efterlyste mer kinestetiska inslag i undervisningen och att lärarna behövde blir mer medvetna om elevernas olika lärstilar.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:</p><p>Vilka olika lärstilar har mina elever?</p><p>Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?</p><p>Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?</p><p>Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker.</p><p>Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering.</p><p>Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.</p>

<p><strong>ABSTRAKT </strong></p><p> </p><p>Syftet med föreliggande studie är att djupare förstå relationen mellan några lärstilar som karakteriserar en elevgrupp på ett gymnasium i södra Sverige med hur några lärare undervisar på samma skola. Det är viktigt som blivande lärare att förstå hur elever tillägnar sig kunskap och vilken betydelse olika undervisningsmetoder har för om elever lyckas eller misslyckas i sitt lärande. Föreliggande studie är en fallstudie och metoden en kombination av kvalitativa och kvantitativa data bestående av enkäter och intervjuer. 27 elever och tre lärare ingår i undersökningen. Som teoretisk utgångspunkt används Kolbs teori om lärstilar som inbegriper den divergenta, den konvergenta, den ackommoderande och den assimilerande lärstilen. Varje lärstil motsvaras av en eller två undervisningsmetoder. Resultatet visar att den divergenta och den ackommoderande lärstilen dominerar hos de deltagande gymnasieeleverna. Gupparbete är den undervisningsmetod som motsvarar de flesta elevers lärstilar. Klassundervisning finns på andra plats medan eget arbete motsvarar ett fåtal elevers lärstilar. Av resultatet framkommer också, i kontrast till de framkomna lärstilarna, att klassundervisning är den undervisningsmetod som föredras av eleverna enligt deras självbeskrivning. Psykologiläraren föredrar klassundervisning och eget arbete medan variationer av samtliga undervisningsmetoder föredras av båda historielärarna. Psykologi- och historieundervisningen uppfattas som antingen bra eller förbättringsbar. De använda undervisningsmetoderna kan till viss del tillfredsställa de flesta elevernas inlärningsbehov.</p>

Den här uppsatsen handlar om metoder som ryms inom lärstilar, samt processbarhetsteorin.  Uppsatsens syfte är att utifrån processbarhetsteorin jämföra syntaktiska resultat av traditionell undervisning om ordföljd i påståenden i huvudsatser i svenska som andraspråk hos vuxna sfi-elever med undervisning där eleverna erbjuds ett utbud av visuellt, auditivt, taktilt samt kinestetiskt material av detsamma. Undersökningen genomfördes som ett kvasiexperiment med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Informanternas syntaktiska nivå analyserades enligt processbarhetsteorin före och efter de olika undervisningsmetoderna i grupperna. Resultatet visade att informanterna i experimentgruppen höjde sig i nivå enligt processbarhetsteorin i större utsträckning än informanterna i kontrollgruppen gjorde. Slutsatsen är att fler elever når en högre syntaktisk nivå när de får ett urval av visuellt, auditivt, taktilt och kinestetiskt material i grammatikundervisningen än när de endast undervisas traditionellt.

The intention with my study is to examine how teachers in school relate to the concept of learning styles and how they define an individualized education that focus on students’ different learning abilities. My intention is also to raise their thoughts about what they think the benefits and the deficits may be with an individualized education that focuses on students’ individual ways to learn. My study is based on the empiric material I have collected from interviews with five teachers, whom all worked in grade three. To analyze and discuss the interview answers I have had to my help Dunn-, Kolbs- and Gardners theories about peoples different learning abilities and learning styles.    The conclusions I have made from the results of the study is that almost all the respondents reason all the same about students different learning styles. They all agree about that every student has the right to get an education that matches their learning abilities. Despite that I can see some differences in how they define an education that suits individual learning styles and how they teach in their classrooms. Every person has individual ways to take in information, individual ways how they learn and respond to different learning situations and it is important that all teachers see, notice and guide every student to make the schoolwork and learning situations meaningful.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i den eviga spänningen mellan individ och kollektiv. Genom att ge en historisk genomgång av det sociokulturella perspektivet och det kognitivistiska perspektivet blir det tydligt vilka influenser som präglar varje perspektivs syn på lärande. Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan ett individfokuserat och ett kollektivfokuserat perspektiv på lärande och genom en textanalys av en text inom respektive perspektiv har detta gjorts. Vidare har jag utfört en kvantitativ enkätstudie som gick ut till 35 lärare som arbetar inom grundskolan, högstadiet och gymnasiet. Enkäten har dock tillämpats och analyserats på ett kvalitativt sätt då detta bättre betjänade mitt syfte. Resultatet av min textanalys är att det finns skillnader mellan de två perspektiven men att deras olika sätt att resonera kring ämnet inlärning och lärande är en följ av de olika infallsvinklarna de har på ämnet och inte nödvändigtvis att de utgör varandras motsatser. Av min enkätstudie har jag sett att lärare svårligen kan ta ställning till frågor kring lärare då de med sina svar visar på en ambivalens. Detta kopplar jag till det komplexa förhållandet mellan individ och kollektiv som jag menar existerar.