Skolan är viktig i många avseenden men den största uppgiften skulle ändå kunna betraktas som att eleverna ska utveckla färdigheter inför framtiden, men även för att förstå olika företeelser som finns i vardagen. För att hjälpa eleverna att uppnå sin fulla potential kan lärarens möjlighet att motivera elever till lärande vara till hjälp. Om läraren kan få eleven att tycka att arbetet i skolan är roligt och intressant kanske också prestationerna kan öka. I denna studie undersöks vad läraren kan göra för påverka elevens motivation och intresse i kemi enligt eleverna själva. Undersökningen utfördes på en högstadieskola där elever i årskurs 8 intervjuades. Eftersom motivationen och intresset handlar om eleverna är det relevant att ta redan på vilka uppfattningar de själva har kring detta. I denna undersökning visar resultaten att förståelse är viktigt för att eleven ska vilja lära sig mer i ämnet. Förståelse kan gynnas på flera olika sätt, men kanske är det viktigaste i kemi att koppla samman det konkreta med det abstrakta.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna: Vilka olika lärstilar har mina elever? Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas? Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats? Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker. Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering. Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:</p><p>Vilka olika lärstilar har mina elever?</p><p>Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?</p><p>Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?</p><p>Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker.</p><p>Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering.</p><p>Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.</p>

Detta examensarbete handlar om att undersöka lärstilar hos elever i grundskolans senare år. Syftet är att undersöka vilka lärstilar sex elever ur grundskolans senare år har genom att utföra enklare teoretiska test. Frågeställningen jag vill undersöka är: Vilka lärstilar har sex elever i grundskolans senare år? Syftet är också att diskutera med var elev om hur de på bästa sätt lär sig kemi, detta med hjälp av intervjufrågor. Två metoder valdes i min undersökning, för att ta reda på vilka lärstilar som fanns representerade i en grupp elever. Enkätundersökning i form av teoretiskt test utfördes först med två grupper elever som ett första steg. Resultatet visade att de två vanligaste sinneslärstilarna i hela elevgruppen var kinestetisk och auditiv. 79 procent av eleverna hade något av dessa två alternativ som främsta sinneslärstil enligt enkätundersökningarna. Dessutom hade alla elever antingen kinestetisk och/eller auditiv sinneslärstil som någon av sina två främsta preferenser, så detta resultat innebär att genom undervisa med auditiva och kinestetiska lärstilsövningar så kan alla dessa elever nås. Även liknande resonemang kan föras gällande gruppens styrkor gällande intelligenser. Ett urval av sex elever ur grupperna gjordes sedan. I ett andra steg utfördes en intervju med var och en av dessa sex elever. Jämfört med tidigare forskning så erhöll denna studie också resultatet att det gick att kartlägga en lärstilsprofil av varje elev, och många intervjusvar stämde väl överens med den lärstil som sammanställdes efter enkäterna. Flera publikationer som använt Flemings VARK questionnaire har fått resultat där de kunnat identifiera elevernas lärstilar. Liu och Ginther (1999) visade i en amerikansk studie att mellan 20 och 30 procent föredrog auditiv sinneslärstil, 40 procent visuell och mellan 30 till 40 procent antingen read/write eller kinestetisk. Kartläggningen av elevernas lärstilar kan vara högst användbart som utgångspunkt i lektionsplanering i ämnet kemi. Inför varje undervisningsmoment så är det viktigt att vara medveten om hur man lägger upp planeringen. Andrews (1984) undersökning kring ordningen på teoretiska och praktiska undervisningsmoment i organisk kemiundervisning visade att om undervisningssättet varieras så att det matchade studenternas lärstilar, så kan studenternas lärande förbättras. Tidigare forskning har visat att en elev som får sin lärstil tillgodosedd i undervisningen kommer att prestera bättre (med 95 procentig säkerhet) (Boström 2007, s. 25).

Elever i gymnasieskolan visar svårigheter att skapa sig äkta förståelse för ämnet kemi. Detta kan bero på en omfattande mängd material men också att kemiämnet traditionellt är uppdelat i separata kategorier. Elever uppvisar inte förmåga att se helheten och kopplingen mellan dessa delar.Arbetet diskuterar möjligheten för ämnesläraren att utgå från så kallade ”stora idéer” och sedan avancera innehållet enligt en bestämd ordning. Detta kan vara ett sätt att skapa helhetsbild, bättre överblick och därigenom djupare förståelse av kemin som ämne.Genom lärarintervjuer undersöks olika lärares syn på organisk kemi i undervisningen och om specifika moment finns inom kursen kemi 1 där fler exempel på den organiska kemins grunder kan introduceras för gymnasieelever.Stora idéer som sammanfattar gymnasiekemins grundkurs (kemi1) samt organisk kemi (del av kemi 2) presenteras i arbetet. Dessutom föreslås fyra olika moment i kemi 1 där fler exempel på grunder i organisk kemi kan tas upp för att förbereda elever för organisk kemi utan att betunga kunskapsområdet med mer teori.

Det finns mycket forskning kring läroböckers upplägg, men inte ur ett elevperspektiv. Syftet med den här studien är därför att undersöka vem eleven är i ett kemididaktiskt perspektiv i relation till olika läroboksupplägg. Studien tar sin utgångspunkt från lärobokens multimodala utformning och metoden ”Motivationsstrategier för inlärning” som kan kopplas till bokens utformning, dess övningsuppgifter och extramaterial. Genom analys av läroböcker, enkätstudie med slutna och öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever som läser naturvetenskapliga programmet karaktäriseras hur elever upplever olika läroboksupplägg. Resultatet visar att elever kan ha helt olika upplevelse av samma lärobok och främst saknar nivåindelade övningsuppgifter i läroböcker och extramaterial. Vad läraren tar med på proven avgör vilka delar av läroboken som eleverna prioriterar. Slutsatsen från studien är att ingen lärobok uppfyller alla elevers behov eftersom olika elever tolkar kemins förenkling av verkligheten via text och bild på olika sätt. Därför blir det viktigt att läraren kompenserar för lärobokens begränsningar genom att presentera samma fenomen med andra förklaringsmodeller.

Forskning har visat att vilken syn man har på förmågors påverkbarhet – om man ser dem som statiska eller som i hög grad påverkbara – har betydelse för både motivation och studieresultat. I det här arbetet, som har utförts som en enkätstudie på en gymnasieskola i södra Sverige, undersöktes elevers relation till kemi och deras upplevelse av påverkbarheten av de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan. Resultaten visade att en övervägande del av eleverna såg de förmågor som krävs för att lyckas med kemiämnet i skolan som påverkbara. Olika syn på förmågornas påverkbarhet samvarierade med skillnader i val av svar på andra frågor i undersökningen. De allra flesta eleverna upplevde kemi som roligt och de uppvisade även en tro på att kunskaper inom kemi kommer att påverka framtiden på ett positivt sätt. Färre än hälften av eleverna ansåg att kunskaper inom kemi är viktiga för samhället, vilket eventuellt kan indikera att det finns ett behov att i undervisningen belysa kemiämnets relevans för samhället.

Elevers skolresultat kan inte endast förklaras av elevers färdigheter och förmågor, utan även elevers motivation spelar stor roll på skolresultaten. Om man bortser från våra reflexer så drivs allt vårt handlande av vår motivation. Därför är en lärares arbete med att motivera elever en av de absolut viktigaste uppgifter en lärare har. Ur en kemilärares synvinkel är motivationsuppdraget tvådelat, dels att motivera eleverna så att de klarar kursmålen, men också att motivera eleverna till fortsatta studier och en karriär i kemi. I en tid där såväl flickor som pojkar väljer bort naturvetenskapliga studier är det andra motivationsmålet särskilt viktigt, eftersom vi lever i ett teknologiskt samhälle som har ett stort behov av kompetent personal inom de naturvetenskapliga- och tekniska sektorerna. Syftet med denna undersökning var att synliggöra vad kemilärare i Skåne gör för att motivera elever i kemi. Kemilärarna tillfrågades vad de gör för att intressera och motivera sina elever till lärande, och även om de läst och sedan tillämpat kemididaktisk forskning för att motivera elever. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys där kategorier genererades utifrån ARCS-modellens kategorier som är en motivationsmodell som är uppdelad i fyra olika strategier för att motivera elever i klassrummet: uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredställelse. Resultaten visade att kemilärarnas fokus för att motivera elever låg på uppmärksamhets- och relevansgenererande metoder, varav laborationer och demonstrationer är de viktigaste redskapen för att motivera elever till kemi. Men också verklighetsanknytning, variationsrik undervisning och lärarengagemang anses ha stor effekt på elevers motivation till kemi. När det gäller vilken kemididaktisk forskning som kemilärare läser så är det framförallt KRC och skolverket som läses, och då Kemisk Resurscentrum (KRC) skickar ut sitt material tyder dess popularitet på att lättillgänglighet är en viktig faktor för att kemilärare skall läsa kemididaktisk forskning.

Kemi anses vara ett svårt ämne eftersom elever kan tycka att det är utmanande att förstå ett makroskopiskt respektive ett mikroskopiskt perspektiv och framförallt förstå molekylmodeller med tredimensionell struktur. Olika studier visar på positiva effekter på elevers inlärning när de får använda digitala verktyg såsom simulering, animering med mera eftersom det kan leda till att elever kan skapa en bättre bild av och en ökad förståelse inom kemiämnet. Även Skolverket (2019) framhåller att eleverna kan utveckla sina färdigheter genom att använda digitala verktyg i kemiämnet. Skolverket framhåller också att digitala verktyg kan innebära fördelar för lärare genom att de bidrar till att minska arbetstiden för bedömning och resultathantering. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv, digitaliseringens påverkan på kemiundervisning. Lärare har använt digitala verktyg för att planera lektioner, genomföra lektionerna, bedöma elevers prestationer och deras lärande. Eleverna använder verktygen för att främja sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Studien genomfördes hos gymnasieelever på en skola genom att eleverna fyllde i en enkät. Fyra intervjuer med gymnasielärare på två olika skolor har också genomförts. Data analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna har stöd av olika digitala verktyg när det gäller att förklara olika kemiska begrepp, något som annars varit förknippat med utmaningar. Lärarna anser sig dessutom ha fått mycket hjälp för att planera undervisningen, att bedöma elevernas prestationer, prov eller labbrapport snabbt för att sedan effektivt kunna ge återkoppling till elever. Eleverna beskriver hur digitala verktyg av olika former, exempelvis som simulering, har positiv inverkan på deras förståelse av olika kemiska begrepp. / Chemistry is considered a difficult and abstract subject for students to learn because they often find it difficult to understand a macroscopic and microscopic perspective and above all molecular models with three-dimensional structure. Various studies show positive effects on students' learning when using digital tools such as simulation, animation, etc. because it leads to students being able to create a better image and understanding within the subject of chemistry. The Swedish National Agency for Education (2019) points out that students can develop their skills by using digital tools in the subject of chemistry and can be beneficial for teachers by reducing working time for assessment and results management. The purpose of this degree project was to examine from a learning and student perspective the effects of digitization on chemistry teaching in recent years, that teachers use digital tools to plan lessons, to carry out those lessons, to assess students' performance and their learning, and in what way students use the tools for to promote their learning and knowledge development. The study is conducted through a survey with high school students at one school and four qualitative interviews with high school teachers at two different schools in Stockholm. A mainly qualitative investigation has been carried out with data from semi-structured teacher interviews of chemistry teachers at secondary school as well as from student questionnaires which were analyzed with thematic analysis. The analysis result points out that the teachers have received a lot of help from various digital tools when it comes to explaining various chemical concepts, otherwise it would have been more difficult to clarify the understanding of students without the use of the digital tools. At the same time, teachers have received a lot of help to plan lessons, to assess student performance, test or lab report quickly, and then provide feedback smoothly to students. Thanks to digital tools that made all work easier and smoother for teachers as well as for students. The students' perception that digital tools of various forms such as simulation have a positive impact on students' chemistry understandings and the students can have different teaching aids such as animations of different chemical models and phenomena that give them a good understanding to understand different chemical concepts.

xxxxx