Laborationer ska ingå i undervisningen enligt grundskolans kursplan i kemi. Samtidigt säger arbetsmiljölagen att laborativt arbete endast får utföras av den som har adekvat utbildning. Alla verksamheter som hanterar kemikalier styrs under arbetsmiljöverkets föreskrifter för kemiska arbetsrisker. Blivande kemilärare har inte genomgått någon obligatorisk utbildning i säkra laborationer och säker kemikaliehantering. Denna studie har därför ämnat undersöka hur väl skolorna efterlever rådande säkerhetsföreskrifter, samt vilka faktorer lärarna upplever mest avgörande för ett väl fungerande och effektivt säkerhetsarbete. Studien har genomförts med en kvantitativ inventering av åtta skolors kemikalieförråd och lektionssalar för kemiundervisning, varav alla skolor fick anmärkningar. De två skolor med störst respektive lägst antal anmärkningar valdes ut för kvalitativ intervju. Lärarnas upplevelser har analyserats ur ett ramverksteoretiskt perspektiv och fem nyckelfaktorer för säker kemiundervisning har identifierats: utbildning i säkerhet, lärarens förhållningssätt till säkerhet, elevgruppens storlek, ovanifrån styrning och prioritering samt kollegialt samarbete.

Studier om elevers attityder till och intresse för naturvetenskap är av stor betydelse för lärarnas arbete med att öka ungdomars intresse för naturvetenskapliga ämnen. Syftet med denna studie var att undersöka elevers attityder till och intresse för de naturvetenskapliga ämnena, kemi i synnerhet samt vilka faktorer som ligger till grund för dessa attityder. Empirisk data samlades in genom en kvalitativ forskningsintervju med åtta elever på en grundskola. Dataanalysen bygger på det pragmatiska perspektivet på lärande och undervisning som utvecklades av filosofen John Dewey. Resultatet från denna studie visar att hälften av eleverna uttalar en positiv attityd till och intresse för kemi och de andra naturvetenskapliga ämnena. De här fyra eleverna ser fram emot fortsatta studier inom området och ser fram emot att i framtiden arbeta med något som har att göra med naturvetenskap. Kemilärarens personlighet, undervisningens utformning, kemiinnehåll i undervisningen och interaktioner i klassrum med andra elever framkommer som avgörande faktorer som eleverna anser kan påverka intresse för och attityder till ämnena. De faktorer som dock väger tyngst enligt eleverna är kemiinnehåll i undervisningen och kemilärarens personlighet, stor engagemang och lust att vara kemilärare. Resultaten som framställs kan fungera som utgångspunkt för pedagoger som strävar efter att få barn och ungdomar att intressera sig för naturvetenskap i skolan.

Elevers skolresultat kan inte endast förklaras av elevers färdigheter och förmågor, utan även elevers motivation spelar stor roll på skolresultaten. Om man bortser från våra reflexer så drivs allt vårt handlande av vår motivation. Därför är en lärares arbete med att motivera elever en av de absolut viktigaste uppgifter en lärare har. Ur en kemilärares synvinkel är motivationsuppdraget tvådelat, dels att motivera eleverna så att de klarar kursmålen, men också att motivera eleverna till fortsatta studier och en karriär i kemi. I en tid där såväl flickor som pojkar väljer bort naturvetenskapliga studier är det andra motivationsmålet särskilt viktigt, eftersom vi lever i ett teknologiskt samhälle som har ett stort behov av kompetent personal inom de naturvetenskapliga- och tekniska sektorerna. Syftet med denna undersökning var att synliggöra vad kemilärare i Skåne gör för att motivera elever i kemi. Kemilärarna tillfrågades vad de gör för att intressera och motivera sina elever till lärande, och även om de läst och sedan tillämpat kemididaktisk forskning för att motivera elever. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys där kategorier genererades utifrån ARCS-modellens kategorier som är en motivationsmodell som är uppdelad i fyra olika strategier för att motivera elever i klassrummet: uppmärksamhet, relevans, självförtroende och tillfredställelse. Resultaten visade att kemilärarnas fokus för att motivera elever låg på uppmärksamhets- och relevansgenererande metoder, varav laborationer och demonstrationer är de viktigaste redskapen för att motivera elever till kemi. Men också verklighetsanknytning, variationsrik undervisning och lärarengagemang anses ha stor effekt på elevers motivation till kemi. När det gäller vilken kemididaktisk forskning som kemilärare läser så är det framförallt KRC och skolverket som läses, och då Kemisk Resurscentrum (KRC) skickar ut sitt material tyder dess popularitet på att lättillgänglighet är en viktig faktor för att kemilärare skall läsa kemididaktisk forskning.