No description available.

Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende). Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst. Detta kommer att undersökas utifrån implementeringsteori och driftperspektiv. Studien är uppbyggd av kvalitativ metod och är genomförd med hjälp av intervjuer där tre olika HVB undersöks. Vår sammanfattande slutsats är att det är avsevärt lite som förändrats i verksamheterna som resultat av riktlinjernas tillkomst. En slutsats är också att implementationen av riktlinjerna har gått tillväga på skilda sätt i varje verksamhet.

Laborationer ska ingå i undervisningen enligt grundskolans kursplan i kemi. Samtidigt säger arbetsmiljölagen att laborativt arbete endast får utföras av den som har adekvat utbildning. Alla verksamheter som hanterar kemikalier styrs under arbetsmiljöverkets föreskrifter för kemiska arbetsrisker. Blivande kemilärare har inte genomgått någon obligatorisk utbildning i säkra laborationer och säker kemikaliehantering. Denna studie har därför ämnat undersöka hur väl skolorna efterlever rådande säkerhetsföreskrifter, samt vilka faktorer lärarna upplever mest avgörande för ett väl fungerande och effektivt säkerhetsarbete. Studien har genomförts med en kvantitativ inventering av åtta skolors kemikalieförråd och lektionssalar för kemiundervisning, varav alla skolor fick anmärkningar. De två skolor med störst respektive lägst antal anmärkningar valdes ut för kvalitativ intervju. Lärarnas upplevelser har analyserats ur ett ramverksteoretiskt perspektiv och fem nyckelfaktorer för säker kemiundervisning har identifierats: utbildning i säkerhet, lärarens förhållningssätt till säkerhet, elevgruppens storlek, ovanifrån styrning och prioritering samt kollegialt samarbete.

<p>Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.</p>

<p>Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.</p>

Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en beredskapsplan vid olycksfall. Vi ville undersöka hur situationen såg ut på ett antal skolor. Om det existerar en framarbetad beredskapsplan, hur väl överensstämmer dessa med lagar, föreskrifter och förordningar? Resultatet visar att det finns brister på de undersökta skolorna. Det framgår att skolors beredskapsplaner inte överensstämmer med de lagar, föreskrifter och förordningar som reglerar arbetsmiljöarbetet. Beredskapsplanernas utformning och innehåll varierar.

Huvudsyftet med studien var att utreda och klargöra hur förrättningslantmätaren bör handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Studien hade även två delsyften där det första skulle beskriva och analysera hur stiftelsers föreskrifter kan ändras, medan de andra skulle utreda hur tillsynsmyndigheternas registrering av stiftelser genomförs. Förrättningslantmätare är en yrkesroll inom lantmäterimyndigheten och har till uppgift att handlägga samt besluta i fastighetsbildnings-ärenden. Lantmäterimyndigheten är den myndighet som har till uppgift att ansvara för att en effektiv och rättssäker fastighetsindelning genomförs. En stiftelse är en typ av juridisk person som bildas av en eller flera personer för att verka för ett bestämt ändamål. Stiftelsen ska förvalta en ekonomisk förmögenhet som har avsatts för ett bestämt ändamål, där förvaltningen ska ske över en längre tid. Förmögenheten kan bestå av fast egendom i form av fastigheter. Metoder som använts för att besvara studiens syften och forskningsfrågor var en litteraturstudie, en intervjustudie och en fallstudie. Litteraturstudien granskade tidigare forskning inom ämnes-området, lagstiftningen och facklitteratur för att ge en vetenskaplig grund. Intervjustudien genom-fördes för att få en grundlig förståelse för hur tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar går till vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Fallstudien granskade och jämförde tillsynsmyndigheternas och Kammarkollegiets prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter, men fallstudien jämförde även vilka dokument tillsynsmyndigheterna kräver in av en stiftelse när den ska registreras. Intervjuer gjordes i fallstudien med samtliga tillsynsmyndigheter för att samla information om hur deras prövningar går till när stiftelser ska registreras i stiftelseregistren. Resultatet av litteraturstudien bestod av beskrivningar av förrättningslantmätarens yrkesroll, fastighets-, ägande- och stiftelsebegreppet. Resultatet av intervjustudien visade att de intervjuade tillsynsmyndigheterna och Kammarkollegiet har olika grundliga prövningar vid ändring av stiftelsers föreskrifter. Detta visade även fallstudien samt att tillsynsmyndigheternas prövningar skiljer sig åt vid registrering av en stiftelse. Slutsatsen beskriver hur förrättningslantmätaren ska handla när en stiftelse blir sakägare i en lantmäteriförrättning och hur stiftelsen ska behandlas utifrån förrättningslantmätarens undersökningsplikt. Två mallar finns i slutsatsen som innehåller riktlinjer för hur en kontroll av stiftelsens föreskrifter kan göras för att vara säker på att fastighets-bildningen inte strider mot stiftelsens föreskrifter.

Den vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är genom direkt eller indirekt kontaktsmitta via personalens händer, kläder och tekniska utrustning. Röntgensjuksköterskor möter dagligen ett stort antal patienter och blir därför en potentiell smittväg för mikroorganismer, som skulle kunna spridas vidare på kort tid till patienter om den basala hygienen inte efterföljs. Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken omfattning röntgensjuksköterskor utför den basala hygienen vid patientkontakt enligt Socialstyrelsens föreskrifter. Kvantitativ metod med enkät valdes där urvalet bestod av röntgensjuksköterskor som arbetade vid två röntgenavdelningar från två sjukhus i södra Sverige. Resultatet visade att majoriteten av röntgensjuksköterskorna följer Socialstyrelsens föreskrifter inom basal hygien och att röntgensjuksköterskorna upplever att det fanns fler faktorer på arbetsplatserna som främjade men även faktorer som hindrade utförandet av den basala hygienen.

Syftet med studien var att undersöka hur professionella inom LARO tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelsassisterad rehabilitering vid opioidberoende, och hur de professionella anser att detta påverkar behandling. Studien gjordes utefter en hermeneutisk ansats med kvalitativ karaktär, där semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem sjuksköterskor på LARO-mottagningar i södra Sverige. Detta gjordes utifrån Michael Lipskys teori Street-Level Bureaucracy, gräsrotsbyråkrati. Resultatet visar att Socialstyrelsens föreskrifter lämnar ett stort tolkningsutrymme och i sin tur ger de professionella ett stort handlingsutrymme gällande tillämpning. Skillnaderna kunde vara stora i hur de professionella tolkar och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter på de enskilda verksamheterna. De professionella kunde se svårigheter med hur de skulle arbeta utifrån Socialstyrelsens föreskrifter i praktiken, då de ansåg att Socialstyrelsens föreskrifter inte tydliggör hur de professionella ska tillämpa föreskrifterna. Vidare har Socialstyrelsens föreskrifter lättats upp vilket gjort att fler klienter fått tillgång till behandling, vilket även möjliggjort klientens möjligheter till en individanpassad behandling där de profes

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen var bristfällig både vad gällde kvantitet och kvalitet. 13 av 38 journaler saknade helt anteckningar rörande smärta eller smärtbehandling. 16 journaler innehöll dokumentation av anamnes och eller status rörande smärta. Smärtbehandling fanns dokumenterad i 22 journaler, men bara en journal innehöll utvärdering av smärtbehandling. Slutsatsen var att 13 journaler av 38 helt saknade dokumentation rörande smärta eller smärtbehandling, trots att barnen hade en komplicerad fraktur. Övriga 25 journaler utom en hade bristfällig dokumentation enligt Socialstyrelsens föreskrifter.