Det har sedan länge funnits en problematik kring att säkerställa barn och ungas välmående och rättssäkerhet i den sociala barnavården. År 2005 gjordes en dokumentär som fick namnet Stulen barndom. Dokumentären belyste hur vanvården i svenska barnhem sett ut historiskt samt hur det fortfarande kan se ut i dagens samhälle. Denna dokumentär kombinerat med olika utredningar och rapporter resulterade i att Socialstyrelsen år 2012 tillsatte nya riktlinjer för den sociala barnavården, med förhoppning att uppnå högre säkerhet för barn och ungdomar som är placerade i HVB (hem för vård eller boende). Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning de nya riktlinjerna implementerats i tre HVB-verksamheter inom Västerbottens län. Studien belyser hur föreståndare och personal upplever att det är att arbeta i en verksamhet efter de nya riktlinjernas tillkomst. Detta kommer att undersökas utifrån implementeringsteori och driftperspektiv. Studien är uppbyggd av kvalitativ metod och är genomförd med hjälp av intervjuer där tre olika HVB undersöks. Vår sammanfattande slutsats är att det är avsevärt lite som förändrats i verksamheterna som resultat av riktlinjernas tillkomst. En slutsats är också att implementationen av riktlinjerna har gått tillväga på skilda sätt i varje verksamhet.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem, i synnerhet mäns våld mot kvinnor. Vad som inte får glömmas är att våld i nära relationer inte är begränsat till heterosexuella relationer, utan även förekommer i samkönade. Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ undersökning, öka kunskapen om och hur sjuksköterskor på en akutmottagning tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (SOSFS 2014:4). Av särskilt intresse är att undersöka om skillnader finns i bemötandet av heterosexuella och HBTQ-personer. Vår studie är således en fallstudie och bygger på en vinjett undersökning, kombinerat med semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med fyra informanter, vilka är anställda sjuksköterskor på en akutmottagningen. Resultatet av studien tyder på att sjuksköterskor på akutmottagningen inte korrekt följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, vad gäller våld i nära relationer. Resultatet tyder även på att sjuksköterskorna är präglade av den heteronorm som råder i samhället, vilket innebär att de inledningsvis eller helt misstar samkönade relationer för att vara vänskapsrelationer. / Intimate partner violence is a major societal problem, especially mens violence against women. What should not be forgotten is that intimate partner violence is not limited to heterosexual relationships, but also occurs in same-gender relationships. The purpose of this essay is to increase knowledge about and how nurses, in an emergency department, apply the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice on intimate partner violence through a qualitative study (SOSFS 2014: 4). Of particular interest is to investigate whether there are differences in the treatment of heterosexuals and LGBTQ people. Our essay is a case study and is based on a vignette survey, combined with semi-structured interviews. The study was conducted with four informants, who are employed nurses at an emergency department. The results of the study indicate that nurses at the emergency department do not correctly follow the National Board of Health and Welfare's regulations and general advice regarding intimate partner violence. The results also indicate that the nurses are characterized by the heteronormative that prevails in society, which means that they initially or completely mistake same-gender relationships to be friendships.