Introduktion: Tidigare forskning kring partnervåld har främst omfattat våld i heterosexuella relationer och begreppet partnervåld har använts i det närmaste synonymt med mäns våld mot kvinnor. Precis som våld i heterosexuella relationer är samkönat partnervåld inte ett nytt fenomen, dock relativt outforskat. Syfte: Att undersöka och beskriva uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer avseende skillnader mellan män och kvinnor. Metod: Studenter från Mittuniversitetet rekryterades (N = 227; 126 kvinnor och 101 män), vilka läste en vinjett och besvarade en enkät. I vinjetterna illustrerades våld i en samkönad relation med antingen två män, eller två kvinnor. Enkäten utgjordes till största del av instrumentet Opinions of Domestic Violence Scale och jämförelser gjordes mellan grupperna män och kvinnor. Resultat: Männen uppfattade våld som begås i samkönade relationer som mindre allvarligt än kvinnorna och effektstorleken var .15. Männen uppfattade även offret som mer delaktig i sin egen utsatthet än kvinnor, dock var effektstorlekarna små. Diskussion: Resultaten som framkom är i linje med tidigare forskning. Slutsatser som drogs var att män och kvinnors skilda uppfattningar om våld som begås i samkönade relationer kan bero på att män har en mer tolerant inställning till våld och våldsbrott, med mer tendenser till victim blaming än kvinnor. Uppfattningar om samkönat partnervåld kan få konsekvenser när det kommer till bemötande av dessa brottsoffer, om liknande uppfattningar återfinns i andra populationer än den undersökta. / <p>2014-06-03</p>

Våld i nära relation är ett erkänt utbrett problem och Socialstyrelsen beskriver att det har allvarliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för den som blir utsatt. I socialtjänstlagen framkommer att socialnämnden har ett särskilt ansvar gällande våld i nära relation. Socialstyrelsens författning gällande våld i nära relationer menar att alla som är utsatta för våld i nära relation, oavsett kön eller könsidentitet, har rätt till stöd och hjälp. Våld i nära relation drabbar såväl kvinnor som män och förekommer både i heterosexuella och samkönade relationer. Syftet med denna uppsats var att studera hur socialtjänsten arbetar med våldsutsatta personer i samkönade relationer. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex intervjuer med socialsekreterare. Det empiriska materialet analyserades utifrån innehållsanalys där meningsbärande enheter, koder och kategorier identifierades. Det som genomsyrade hela resultatet var en uppfattning om att vara färgad av det vanligaste vilket också blev uppsatsens övergripande tema. Resultatet påvisade bland annat att det finns bristande kunskaper kring våld i samkönade relationer i stort, men även att det övergripande temat påverkar möjligheten att upptäcka våldet och den problematik som kan uppstå när det kommer till insatser. Slutsatsen för studien visar att det finns en heteronormativ syn på våld i nära relation som påverkar bilden av våld i samkönade relationer, men även att kunskap om fenomenet krävs för att socialtjänsten ska kunna erbjuda stöd och hjälp till alla våldsutsatta individer. / Intimate partner violence (IPV) is a widespread problem and the The National Board of Health and Welfare in Sweden describes that IPV has serious physical, psychological and social consequences for those who are exposed to it. The Social Services Act reveals that the social welfare committee has a special responsibility regarding IPV. The National Board of Health and Welfare's constitution regarding IPV says that all who are exposed to IPV, regardless of gender or gender identity, are entitled to support and assistance. IPV affects women as well as men and occurs in both heterosexual and same-sex relationships. The purpose of this study was to investigate how the social services work with IPV in same-sex relationships. The study is qualitative and based on six interviews with social workers. The empirical material was analyzed based on content analysis where meaningful units, codes and categories were identified. What dominated the result was a perception of being colored by the common, which also became the overarching theme of the essay. The results showed, among other things, that there is a lack of knowledge about the violence in same-sex relationships in general, but also that the overall theme affects the ability to detect violence and the problems that can arise when it comes to providing services. The conclusion of the study show that there is a heteronormative view of IPV that affects the image of violence in same-sex relationships, but also that knowledge of the phenomenon is vital for the social services to be able to offer support and assistance to all victims of IPV.

Debatten om homosexualitet som synd fördes än en gång upp, i april 2015, i den samhälleliga debatten av flera samstämmiga pingstpastorer i tidningen Dagen. Svenska kyrkan är dessa pastorers motpol då de som organisation viger samkönade par. Denna åsiktsmångfald bland kristna samfund skapar en grund för denna uppsats. Paulus fortsätter att påverka världen med bland annat Romarbrevet och det gör att breven är fortsatt viktiga att studera. Att tolka Romarbrevet, eller andra bibliska texter, utan kontextuell förståelse är att ta en genväg. Att använda en bibeltext för att fördöma eller upphöja i nutid kan vara vanskligt om man saknar förförståelse för hur världen såg ut då texten skrevs. Syftet med denna uppsats är att undersöka Paulus användning av begreppet ἁμαρηία i Romarbrevet samt om Paulus, i Romarbrevet, ser samkönade relationer som synd. Uppsatsen syftar alltså till att skapa en ökad förståelse för vad Paulus menar när han talar om ἁμαρηία i relation till samkönade relationer. Uppsatsen kan beskrivas som en idéhistoriskt inriktad studie. Bland annat undersöks antikens syn på sexualitet och stoiska synsätt, som är av relevans för förståelsen av Paulus syn på kön och sexualitet. Studien identifierar vissa för tiden och kulturen typiska föreställningar som antingen finns uttryckligen utsagda i de texter jag studerat eller som ligger som en underförstådd premiss. Bland dessa föreställningar finns en förståelse av sexualitet där sexuella relationer alltid är maktrelationer, förståelsen av begreppsparet ”naturligt - onaturligt”, en skapelseteologi som återspeglar den maktrelation mellan könen som rådde i det dåvarande samhället men också en förståelse för synden som en dynamisk kraft som man inte kan undslippa samt att den hellenistiske diasporajuden Paulus influerats av stoiska tänkesätt. Allt detta har spelat roll för Paulus i dennes formulering kring inte enbart samkönade relationer, utan också om övriga moralhandlingar. Genom denna undersökning blir slutsatsen att Paulus formuleringar inte är enkelspåriga. Det är anledningen till att denna uppsats frågeställning är viktig. För att göra Paulus rättvisa behövs denna form av frågeställning. Denna uppsats mynnar ut i en ökad förståelse för vilka Paulus skrev och hur han valde sina ord och varför. Ett skäl är att han delade uppfattningen att hedningarnas avgudadyrkan ledde till omoraliska handlingar. Mer speciellt för just Paulus är uppfattningen att judarnas lag inte skyddade mot synden, utan snarare synliggjorde synden. Allt mynnar ut i den brådska Paulus kände gällande att kristna världen. Paulus kristologi är central i hela Romarbrevet och är nyckeln till att förstå dess kontext. Paulus ansåg också att det var brådskande att människorna kom till insikt om att den enda som kunde frälsa från synden var Kristus. Det är en stor bakomliggande orsak till varför Paulus valde att formulera sig i så brådskande stil som han gjorde.

Den kvalitativa studien med hermeneutisk ansats handlar om Norrköping kommuns bemötande av våld i samkönade relationer. Undersökningen gjordes genom att intervjua olika befattningar med syftet att förbättra homosexuellas behov i samhället. Dessutom användes tidigare forskningslitteratur för att kunna anknyta till empirin. Studiens utgångspunkt är heteronormativiteten och belyser hur kommunen agerar i våld av samkönade relationer, sett ur olika befattningars perspektiv. Resultatet av denna studie visar att heteronormen är förankrad i samhället, vilket också avspeglas i bemötandet av homosexuella personer med våldsproblematik.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur personer som lever i samkönade relationer relaterar till och reflekterar kring begreppen jämställdhet och makt. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem unga kvinnor om deras syn på jämställdhet samt vad de anser påverkar jämställdhet och makt i samkönade relationer. Informanterna associerar främst jämställdhetsbegreppet till förhållandet mellan kvinnor och män, men använder det också för att beskriva maktrelationer i samkönade parförhållanden. Jämställdhet kan utifrån kvinnornas utsagor delas upp i konkret och abstrakt jämställdhet. Det visar sig att några av informanterna har olika bedömningskriterier för vad som är jämställdhet i en samkönad respektive en olikkönad relation och samtliga informanter menar att det är lättare att leva jämställt tillsammans med en person av samma biologiska kön. Det blir genom studien tydligt att biologiskt kön anses vara den variabel som har störst inverkan på vår maktposition i samhället samt i parförhållanden och att maskulinitet och överordning främst kopplas till den biologiska manskroppen medan feminitet och underordning kopplas till den biologiska kvinnan. Konstruktion av maskulinitet samt feminitet ses inte som lika relevant för maktförhållanden i ett samkönat förhållande som i ett olikkönat. Informanterna lyfter också fram andra strukturella maktordningar som de menar påverkar jämställdhet i samkönade parförhållanden liksom parförhållandet som institution. / Equality and same sex relationships. Five young women’s thoughts about equality and power in lesbian relationships.

Våld i samkönade relationer är ett utbrett socialt problem men alltför ofta brister både bemötandet samt stödet till de våldsutsatta. Studier visar på att homo- och bisexuella i högre grad än heterosexuella är utsatta för våld i nära relationer. Trots det blir de våldsutsatta bemötta med likgiltighet, okunskap och heteronormativa föreställningar. Syftet med den här studien är att undersöka yrkesverksammas erfarenheter av arbetet med våld i samkönade relationer inom socialt arbete. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och utgår från en hermeneutisk ansats vilken syftar till att skapa förståelse och tolkning. Som datainsamlingsmetod har halvstrukturerade intervjuer valts som tillvägagångssätt. Studiens slutsatser är att yrkesverksamma upplever att det finns vissa brister i både stödet och bemötandet av personer som blivit utsatta för våld i samkönade relationer. Vår tolkning är att professionella som arbetar med våldsutsatta påverkas av heteronormativa samt stereotypa föreställningar kring rollerna som förövare och offer. Stödinsatserna och bemötandet av våldsutsatta i samkönade relationer är och förblir bristande om inte arbetet utvecklas framåt.

No description available.

I denna studie undersöks hur föreställningar om kön framställs i socialtjänstens handlingsplaner mot våld i nära relation. Syftet med studien är att ge en djupare uppfattning till vilka föreställningar kön kopplat till strukturella förutsättningar, föräldraskap och sexualitet som finns i olika kommuners handlingsplaner. Studien utgörs av kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på att identifiera latenta och manifesta innehåll ur analysenheter. I denna studie är handlingsplanerna våra analysenheter. Vidare talar man om textenheter, vilka är de textstycken som valts ut från analysenheterna. Fortsatt bygger studien på en socialkonstruktivistisk ansats. Som stöd i denna studie för att skapa en närmare förståelse nyttjas teorier och tidigare forskning inom ämnet. Tidigare studier bekräftas i denna studie som förklarar delar av det resultat som framkommit. Studien har klargjort flera latenta och manifesta innehåll i handlingsplanerna som å ena sidan överraskat men å andra sidan inte. Det som kunnat utläsas är vem som enligt normen blir utsatt för våld i nära relation av vem, att ålder ses som en avkönad text och den bristande jämställdheten könen emellan. Vidare har vi kunnat tolka vem som är förälder, hos vem ansvaret ligger när det kommer till föräldraskap, bristen av information till par i samkönade relationer samt det faktum att män inte bara utövar våld utan att de även kan vara våldsutsatta i nära relation.

<p>I den här uppsatsen redovisas en undersökning av hur präster i Gävleområdet ställer sig till den nya äktenskapslagen som har trätt i kraft från och med 1 november 2009, efter många års längtan och väntan från hbt-personer runt om i landet. Mitt syfte var att ta reda på vad prästerna tänker kring detta med hjälp av skriftliga intervjuer. Kunde de tänka sig att viga samkönade par och vilka konsekvenser kunde de eventuellt se för kyrkan nu efter lagändringen? Det är några av de frågor jag kommer att behandla i denna uppsats.</p><p>I många år har debatterna kring denna fråga pågått och därmed även andra frågor rörande homosexuellas rättigheter. Därför ansåg jag att det var viktigt att belysa den process som pågått i Svenska kyrkan inför detta beslut. I uppsatsen har jag skrivit om Svenska kyrkans syn på homosexualitet under de senaste hundra åren, för att kunna peka på de faktiska förändringarna som skett inom kyrkan och samhället i övrigt. Därtill ville jag även klarlägga vad riksdagspartierna hade för åsikter i frågan innan omröstningen i april 2009, där det röstades ja till att samkönade skulle få gifta sig på samma premisser som heterosexuella par alltid fått göra.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att den nya lagändringen tas emot positivt av de informanter jag intervjuat. När samhället utvecklas måste kyrkan följa efter. Några av de konsekvenser de kunde se för kyrkan var en förändring av antalet medlemmar, först en sänkning, sedan en höjning igen. Dessutom ansåg de att förändringar i relationer till andra kyrkliga samfund kunde påverkas negativt av beslutet att viga samkönade par.</p>