Studiens syfte är att ta del av barns syn på planerad fysisk aktivitet i förskolan samt synliggöra hur nära eller långt ifrån varandra barns- och förskollärares perspektiv ligger. Vidare avser studien belysa om förskolans verksamhet utgår från barns intressen och förväntningar så som styrdokumenten för förskolan förespråkar. Studien utgår från tidigare pilotstudie där förskollärarnas perspektiv på den planerade fysiska aktiviteten undersökts. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, vi har använt barnintervjuer samt barnobservationer för att låta barns perspektiv framträda. Teoretisk utgångspunkt för denna studie är barndomssociologi. Studiens resultat visar att barn- och vuxnas perspektiv kring planerad fysisk aktivitet till stor del är i samklang, men i fråga om barns delaktighet befinner sig de bådas perspektiv långt ifrån varandra. En slutsats vi redogör för är att förskollärarna i studien kan bli tydligare på att visa för barnen att de är delaktiga i utformandet av den verksamhet de själva ingår i.

No description available.

Syftet med studien var att granska hur smärta och smärtbehandling hos barn under 12 år med lårbensbrott dokumenterades enligt Socialstyrelsens föreskrifter i omvårdnadsjournalen på akutmottagningen på Mora lasarett. En retrospektiv journalstudie genomfördes på journaler tillhörande de barn med lårbensbrott som vårdats på akutmottagningen under en femårsperiod. Studien omfattade totalt 38 journaler. För att granska dokumentationens kvantitet och kvalitet användes en modifierad granskningsmall och granskningsnyckel CAT-CH-ING. Utifrån dessa kunde dokumentationen poängsättas och frekvensen av dokumentationen rörande smärta och smärtbehandling beräknas. Resultatet visade att omvårdnadsdokumentationen var bristfällig både vad gällde kvantitet och kvalitet. 13 av 38 journaler saknade helt anteckningar rörande smärta eller smärtbehandling. 16 journaler innehöll dokumentation av anamnes och eller status rörande smärta. Smärtbehandling fanns dokumenterad i 22 journaler, men bara en journal innehöll utvärdering av smärtbehandling. Slutsatsen var att 13 journaler av 38 helt saknade dokumentation rörande smärta eller smärtbehandling, trots att barnen hade en komplicerad fraktur. Övriga 25 journaler utom en hade bristfällig dokumentation enligt Socialstyrelsens föreskrifter.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattning om psykisk hälsa och ohälsa hos barn i förskolan samt få insyn om pedagogernas upplevelse om förebyggande arbete för att främja barns psykiska hälsa. Vidare syftar studien även på att undersöka vilka faktorer som förskollärarna kan uppleva ha inverkan på barns psykiska hälsotillstånd. Studien utgår ifrån ett socio- och interkulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet framhåller, i denna studie, hur sociala interaktioner är viktiga för individers utveckling och att barns tänkande och språk utvecklas i förhållande till den sociala kontexten. Medans i det interkulturella perspektivet betonas vikten av individens bakgrund och kultur variation som centralt för samspel och kommunikation mellan pedagoger, barn, miljöer och vårdnadshavare. De metodval som använts i studien, samt för att få svar på frågeställningar,  är baserad på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra olika förskollärare.   Baserat på tidigare forskning och studieresultat beskrivs begreppet psykisk ohälsa som otydligt och svårt att definiera. Studiens resultat visar på förskollärarens grundläggande uppfattning om barn som lider av psykiska ohälsa i förskolan. Enligt förskollärare kan barn psykiska besvär avvika från det normala psykiska hälsotillståndet. Dessutom kan barn visa både utagerande och inåtvända problem och även en mindre socialisation och integration med sin omgivning. Enligt studiens resultat behöver förskollärarna mer möjligheter till fortbildning samt kunskap kring förebyggande metoder för att kunna arbeta med barn som lider av psykiska ohälsa i förskolan. Studieresultatet visar även att förskolemiljön ses bland pedagogerna som viktigt för barnets lärande, utveckling och välbefinnande. Som pedagog är det väsentlig att vara uppmärksam på vad barnen gör i de olika miljöerna i förskolan, där man tidigt kan upptäcka tecken på barns psykiska ohälsa.

Studiens syfte är att belysa och undersöka hur förskolepersonal upplever att barns mående och beteende påverkas när de växer upp under missförhållanden i hemmet. Vi vill undersöka på vilket sätt personalen på förskolan uppmärksammar barnets mående och beteende. Studiens frågeställningar fokuserar på hur förskolepersonalen uppmärksammar barnets mående. De teorier som används i studien är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Anknytningsteorin som utvecklades av John Bowlby och Broberg som förklarar vilka anknytningsmönster barn utvecklar. Resultatet av studien har påvisat att barn som växer upp under missförhållanden i hemmet uttrycker särskilda beteenden och måenden på förskolan. För att besvara syftet och frågeställningen gjordes sex semistrukturerade intervjuer med sex informanter som arbetar på förskola i Malmö och två andra närliggande kommuner.  Det resultatet som belyses är att personal på förskolan uppmärksammar olika signaler hos barnet som kan vara tecken på att barnet far illa i hemmet samt hur barnet utvecklas. Förskollärare kan bidra till att ett barn får stöd och hjälp utifrån att personalen uppmärksammar barnets beteende och kan göra en orosanmälan som kan leda till att barnet får stöd och hjälp. Resultatet belyser även att personal på förskolan upplever att det är svårt när en ska göra en orosanmälan på grund av att det är svårt att avgöra om barnet far illa och vilka konsekvenser det får om de väljer att genomföra en orosanmälan eller inte. / The purpose of this study is to highlight and investigate how preschool staff experience how children's attitude and behavior are affected when they grow up under abusive conditions at home. We want to investigate how the teachers at the preschool pay attention to the child's attitude and behavior. The study's questions focus on how the preschool staff pay attention to the child's well-being. The theories used in the study are Bronfenbrenner's developmental ecology theory and the attachment theory developed by John Bowlby and Broberg which explains which attachment patterns children develop. The results of the study have shown that children who grow up under abusive conditions at home are shown through certain behaviors and attitudes at the preschool. To answer the purpose and the question, six semi-structured interviews were conducted with six informants who work at preschools in Malmö, Svedala and Trelleborg. The result that is highlighted is that staff at the preschool pay attention to various signals in the child that may be signs that the child live under abusive conditions at home and are at risk för adverse growth. Preschool teachers can contribute to a child receiving support and help based on the staff paying attention to the child's behavior. They can make a report of concern that can result in the child receiving support and help. The results also highlight that staff at the preschool experience that it is difficult to know when to make a report of concern because it is difficult to determine if the child is in danger.