Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna: Vilka olika lärstilar har mina elever? Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas? Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats? Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker. Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering. Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur en grupp elevers lärande påverkades genom användning av olika lärstilar som renodlats. Detta genomfördes som en fallstudie i vilken jag ställde mig frågorna:</p><p>Vilka olika lärstilar har mina elever?</p><p>Hur kan undervisningen utformas så att olika lärstilar renodlas?</p><p>Hur påverkas elevernas lärande av undervisning där olika lärstilar har renodlats?</p><p>Fallstudien bestod av flera olika kvalitativa metoder. Först lät jag eleverna utföra ett par lärstilstest för att få en uppfattning om vilka lärstilar som fanns representerade i gruppen. Jag utgick från teorier om sinnespreferenser och multipla intelligenser. Nästa del av fallstudien var att utveckla en lektionsplanering där jag renodlade vissa lärstilar. Här utgick jag från alla inspirationskällor jag hittade, litteratur, kollegor, eleverna osv. Jag utgick också från resultaten av lärstilstesten. Under lektionerna skrev eleverna och jag ner våra reflektioner i loggböcker.</p><p>Sista delen av studien var att ta reda på hur elevernas lärande påverkats av undervisningen där olika lärstilar hade renodlats. För detta gjordes en skriftlig utvärdering.</p><p>Vi fick reda på en hel del om vilka olika lärstilar eleverna har. Jag har lärt mig mycket mer om hur jag kan utforma min undervisning så att jag renodlar vissa lärstilar. Elevernas lärande påverkades synnerligen gynnsamt av undervisning där olika lärstilar renodlades. Jag har fått indikationer på att några av eleverna upplevde att de lärde sig mer djupinriktat. Deras motivation och lust ökade. De kreativa inslagen i undervisningen uppskattades mycket; musik, lek och skrivande, men framförallt variationen av undervisningssätt.</p>

Detta är en avhandling om hur elever i en årskurs sex får en större erfarenhet av alternativa prov i jämförelse med traditionella prov i avseende på deras lärande. De fick tre olika prov varav ett var ett traditionellt skriftligt prov, som främst testade deras minneskunskap. De andra två proven var alternativa prov. Eleverna fick sedan besvara en del frågor om hur de upplevde dessa två olika former av prov. Resultatet var blandat, en del elever föredrog det alternativa provet, en del inte. De flesta eleverna trodde dock att de lärde sig mer från de alternativa proven eftersom frågorna var mer öppna och att de då fick möjlighet att tänka ut svaren i ett större sammanhang. / This is an essay about how students in sixth class possess any experience about alternative test in comparison to a traditional assessment considering their learning. During this examination the students received three different examples; the first one was a traditional written test, which mainly tests their memory knowledge. The other two tests were alternative tests. The students had to answer some questions concerning their experience about these two different kinds of tests. The results we got from the study were divergent. Some of the students liked it and some didn’t. But most of the students thought that they learned more from the alternative tests, because the questions in this test were more open, and because of that they had some opportunity to think about the answers in a larger context.

Matematiklärare brukar ofta ha en förkärlek för katederundervisning. John Hattie (2009) har gjort en metastudie över 800 andra metastudier om vilka faktorer som påverkar elevers studieprestationer, och han menar att direktundervisning ger bättre resultat än exempelvis elevaktiva arbetssätt. Men är direktundervisning och katederundervisning samma sak? Enligt Hattie är det inte riktigt samma sak. Det framgår dock inte riktigt vilken typ av elevprestationer som egentligen mätts i de undersökningar som Hattie studerat. Men det man kan utläsa ur litteraturen är att direktundervisning framför allt är tidseffektiv. Den leder emellertid oftast till ytinlärning. Tidseffektiviteten kan förklara matematiklärarnas preferens av just katederundervisning.  Matematikkurserna är ofta innehållsmässigt omfattande och kognitivt svåra för elever att lära sig. Tidsaspekten har därför stor betydelse. För att se om katederundervisning, eller direktundervisning, är bättre för svenska elever på gymnasiet idag än vad elevaktiva arbetssätt är har sex grupper studerats. Tre av dessa har fått undervisning i form av katederundervisning (eller i en form av direktundervisning), och tre av dem har undervisats på ett elevaktivt sätt. Innehållet för lektionerna har varit ickelinjära funktioner i Matematik B. Därefter har resultaten av lektionerna analyserats utifrån vilken typ av kunskap som eleverna visat upp med avseende på yt- och djupkunskap. Ansatsen är fenomenografisk, men analysen är till stor del kvantitativ eftersom inga intervjuer gjorts med eleverna. Resultatet visar att elevaktiva arbetssätt är att föredra både när det gäller yt- och djupinlärning, Eleverna tyckte också bättre om den formen, vilket leder till ökad motivation för lärande. Direktundervisning, så som det definieras i Hattie, kan också ge bra resultat, särskilt vad gäller ytkunskaper, om alla stegen som Adams och Engelmann definierat följs.