Den här uppsatsen handlar om ordinlärningen i svenska som andraspråk hos vuxna studerande på Vård-och omsorgscollege. Undersökningens fokus ligger på inlärningen av fackord, ämnesrelaterade ord och förkortningar samt påverkan av inlärares ordinlärningsstrategier. Studiens syfte är att observera hur användningen av olika strategier påverkar elevernas inlärning av ord, fraser och förkortingar. Undersökningens informanter är 18 vuxna studerande på en undersköterskeutbildning.  Metoden för undersökningen består av dagliga observationer i klassrumssituation, ett läsförståelsetest och en enkätundersökning om vilka ordinlärningsstrategier informanterna använder sig. För både undersökningens metodval och analys av dess resultat används i studien teoretiska utgångspunkter från tidigare forskning inom ordkunskap och ordinlärningsstrategier. Studien visar att informanterna som använder sig av flera olika inlärningsstrategier är effektiva i sin inlärning. För bästa effekten är det nödvändigt att inläraren använder sig av flera olika kognitiva strategier, varav deduktion är en av de viktigaste. Undersökningen visar dessutom att det krävs mer direkt och medvetet arbete för att man ska kunna få grepp om ords betydelser och användningsområden.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem.   Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym. Analysen av det empiriska materialet har vi gjort utifrån en fenomenografisk metod som lett fram till ett utfallsrum bestående av tre kategorier. Dessa är kategori A) En ökad medvetenhet B) Som ett stöd i studietekniken, samt C) Som ett stöd för god hälsa.     Nyckelord: Hälsa, studievanor, inlärningsstrategier, neuropedagogik, fenomenografi.

Denna studie handlar om hur man arbetar med ordinlärning i ett främmande språk. Syftet med arbetet är att undersöka hur ordinlärningen går till när man börjar läsa ett nytt språk.  Studiens huvudsakliga frågor är: vilka strategier använder lärarna sig av för att utveckla elevernas ordinlärning samt hur uppfattar lärarna elevernas ordinlärning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats använts. De intervjuer som utförts kallas enligt Allan Bryman semistrukturerade och det är språklärare som undervisar i moderna språk som agerat informanter. Frågorna som användes i undersökningen har utformats enligt Allan Brymans råd om intervjufrågors utförande. Förutom intervjuer så har även litteraturstudier används för att kunna besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av denna undersökning visar på att lärarnas sätt att arbeta med ordinlärning i huvudsak sker genom helt individuella arbetssätt. Detta tyder på att undervisningen är anpassad efter lärarnas perspektiv om lärande. Lärarnas osäkerhet kring hur eleverna lär sig ord är ett tecken på att kommunikation mellan lärare och elever inte är så bra som den kunde vara. Mycket fokus läggs på hur klassrumsundervingen skall gå till och väldigt lite på hur eleverna själva kan bredda sina kunskaper i det tilltänka målspråket. Detta kan ju på sikt ha förödande konsekvenser i elevens förmåga att ta till sig ett nytt målspråk.

Scientists and educational psychologists research have seen on self-regulated learning as learningconstruction. Every scientists have developed their own terms and concepts in the events of explaining how self-regulation affects students learning-process. Keyprocesses in previous studies is the importance of the active choice, to be goal-oriented,and awareness is what students need to self-regulate their own learning. The purpose of this study is to examine how students use different educational learning strategies based on the principles for self-regulated learning (SRL). From the process of the previous research, different concepts and terms have been divided into three key concepts titled:Active choices and actions, Goal-orientation and goal setting, as well as consciousness and self-awareness. These three have been the theoretical ground for the study and has been supplemented with data from interviews. The interviewed are ten high-performing high school students. The implementation was based on reflective interview questions based on the measuring instrument MSLQ and the study's research questions. The result shows on one hand how grading and assessment is a major motivating factor for the choices and actions the students are doing to regulate their learning ability, but on the other hand how grades and assessment creates stress and anxiety for the students. The students indicates how aware they are of themselves when they are evaluating their own performance level and know which active choices they need to do to achieve the goals they strive for in their studies. This completed study indicates that the school isn't teaching students how to use different educational learning strategies sufficiently and that teachers do not work actively enough with students individual learning strategies.This means that traditional approaches to learning is based on repetition and how much time a student puts on their studies, and is the most common learning strategy that the students in this study choose to use as well.

"Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning" är en kvalitativ och kvantitativ studie som belyser tre elevers strategier vid språkinlärning. Studien bygger på tidigare forskning, semistrukturerad intervjuer och enkäter. Informanterna representerar olika språk, länder, och kulturer och kommer från Asien, Afrika och Europa. Informanterna är elever vid en gymnasieskola.     Uppsatsens syfte är att identifiera och belysa de olika inlärningsstrategier som elever använder sig av vid andrasrpåksinlärning. Inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning är olika strategier som inläraren medvetet eller omedvetet använder sig av vid språkinlärning. Strategierna delas i denna studie in i direkta och indirekta strategier. Vid intervjuerna och i enkäten beskriver informanterna olika inlärningsstrategier. Sammanfattningsvis visar resultaten att de strategier som beskrivs i tidigare forskning även används av eleverna i denna studie. De socila strategierna är de mest framsträdande strategierna i denna studie av inlärningsstrategier vid andraspråksinlärning.

Syftet med denna studie är att besvara hur strategierna Repair och External Information Retrieval (EIR) används av spelare av varierande erfarenhetsnivå för att tackla impasse-drivna inlärningsmoment i actionplattformspel. En artefakt i form av en spelprototyp inom actionplattform-genren har skapats för att besvara frågeställningen. Studiens testgrupp bestod av tre mycket erfarna spelare, tre mellan-erfarna spelare och två icke-erfarna spelare. Testdeltagarna ombads att spela igenom spelprototypen och förklara hur de tänkte enligt think-aloud metoden. Intervjuer utfördes både innan och efter spelsessionerna för att avgöra deltagarnas erfarenhetsnivåer och tydliggöra varje deltagares bakgrund inom spel. Varje enskild spelsession spelades in med deltagarnas tillåtelse för att möjliggöra analys vid senare tillfällen. Studiens resultat var att de mer erfarna spelarna använde Repair oftare än mindre erfarna spelare, och att de presterade bättre när de gjorde det. Icke-erfarna spelare föredrog EIR, men det visades också att mindre erfarna spelare behövde mer detaljerad information för att utföra effektiv EIR.

<p>Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder.</p><p>Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker. I en inlärningssituation representeras det metakognitiva tänkandet av tankar om hur man skall tänka för att lära sig. Denna studie har för avsikt att hitta en teknik för att understödja metakognition vid inlärning i hypermedia. Inlärningseffekten skall studeras hos två grupper, där den ena använder en metakognitionsmetod och den andra en repetitionsmetod.</p>

En kvalitativ studie om medarbetares erfarenheter i en arbetsuppgiftsförändring. Syftet med studien var att öka förståelsen för medarbetarnas egna uppfattningar om lärandet i en arbetsuppgiftsförändring, som har utvecklats i förhållande till en organisationsförändring till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Studien använde en fenomenografisk metodansats för att studera variation i människors olika beteenden i en lärandeprocess. Det empiriska underlaget samlades utifrån fyra semistrukturerade intervjuer från medarbetare på ett aktivitetsbaserat kontor. Resultatet visar variation i inlärningsstrategier, emotionell-, handlings-, kunskaps- och reflekterandebaserad inlärning. Förmågorna var intern rörlighet, professionell autonomi, ökat samarbete och strukturella förbättringar.

Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga vilka inlärnings-strategier en lärare arbetar med i klassrummet, hur strategierna medvetandegörs för eleverna samt vilka inlärningsstrategier eleverna använder i skolan. Detta undersöks genom klassrumsobservation, rastobservation, en lärarintervju samt tre elevintervjuer. Resultatet visar att läraren använder flest direkta strategier och i klassrummet kombinerar hon olika strategier samt att hon medvetandegör genom att visa konkret hur man t.ex. repeterar och grupperar. Eleverna kombinerar olika strategier och mest kombineras sociala strategier och kognitiva strategier. Resultatet visar också att kompensationsstrategier används men de nämns inte av eleverna.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka språkinlärningsstrategier som två vuxna andraspråksinlärare i ett flerspråkigt par tillämpar och vad som påverkar valet av sådana strategier. Undersökningen utgår från en kvalitativ ansats och har formen av en fallstudie med semistrukturerad intervju som datainsamlingsmetod, vari antalet deltagare utgörs av två vuxna inlärare av svenska som andraspråk som har kinesiska som förstaspråk och engelska som andraspråk. Resultaten pekar på att de två deltagarna uppvisar stor variation i fråga om tillämpningen av språkinlärningsstrategier, och att tillämpningen av dessa i viss mån skiljer sig mellan de två inlärarna. Det framgår även att valet av språkinlärningsstrategier görs på grundval av många olika faktorer, däribland tid, undervisning om språkinlärningsstrategier, kontextuella förutsättningar, digitala hjälpmedel som står till hands samt språklig och lingvistisk medvetenhet.