Detta examensarbete syftar till att undersöka hur eleverna hanterar sin ordinlärning i franska och hur och om undervisningens utformning kan förändra deras strategier. Jag har genom enkäter och intervjuer undersökt hur elever i en åttondeklass tänker kring inlärning av ord och fraser och låtit dem prova och utvärdera olika ordinlärningsmetoder. Projektet STRIMS och Tornbergs forskningsresultat har gett inspiration till arbetet, samt Dunns och Boströms idéer om olika inlärningsstilar. Jag kunde konstatera att eleverna tycker att det är roligt med franska och de var positiva, men till en början motsträviga till att prova nya metoder för ordinlärning. Att i klassrummet låta eleverna reflektera över sin språkinlärning och testa olika metoder kan troligtvis öka deras medvetenhet om effektiva strategier. De behöver dock ett aktivt stöd under en längre tidsperiod för att förändra sina arbetsmetoder bestående.

Att lära sig flera språk utöver sitt modersmål är viktigt idag för att det är främjar kommunikationen mellan människor från olika delar av världen. Idag i Sverige studerar många gymnasieelever ett eller flera moderna språk och på så vis får de chansen att utveckla sig språkmässigt. Men frågan i detta examensarbete är, vilka strategier använder sig gymnasieeleverna av för att lära sig ett modernt språk enligt gymnasieeleverna själva? Vad har de för minnesknep för att memorera glosorna och grammatikreglerna? Vilka delmoment av språkinlärningen tycker de är svåra respektive lätta när de lär sig ett språk? Det är svaren på de här frågorna som besvaras här via en enkätundersökning som gjorts med elever i franska steg 4 och 5, samt en referensenkätundersökning med elever i tyska steg 3. Vidare belyses tre språkforskares teorier om språkinlärning, en annan aspekt som tas upp är en aktuell forskning som har gjorts på gymnasieelevers inlärningsstrategier i moderna språk och vad det gav för resultat. Här diskuteras även Skolverkets information om de viktigaste strategierna i undervisningen i moderna språk. Avslutningsvis analyseras mina resultat i enkätundersökningen utifrån de teoretiska aspekterna och Skolverks information om språkstrategier.

Sammanfattning på tyska – Zusammenfassung "Selbstgesteuertes Lernen lernen" Mit Beispielen wie der Lehrplan in die Praxis umgesetzt wirdDer Aufsatz handelt vom selbstgesteuerten Lernen, und wie es in Stufe 4 durchgeführt wird, das heißt in der Gymnasialschule, 11. Klasse. Wie und wo die Grenzen dafür im Bezug auf den schwedischen Lehrplan für moderne Sprachen hier Deutsch, gesetzt werden soll. In meiner Arbeit beschränke ich mich darauf, wie man dabei im Unterricht mit Texten in sprachlicher Hinsicht umgehen kann. ZielsetzungDurch die Studien sollen die Schüler einen guten Grund für das weitere Lernen aufbauen wird in Lpf 94 auf Seite 5 angegeben.Ich habe darauf geachtet, wie wir auf verschiedene Weisen lernen, auch Lernstile genannt, wie der Lehrplan der modernen Sprachen in Stufe vier zu konkretisieren ist, in Bezug auf das selbstgesteuerte Lernen der Schüler und wie dies durch verschiedene Lernstrategien erzielt werden kann. Meine Studie bezieht sich auf die sprachliche Arbeit mit Texten, wenn Schüler das selbstgesteuerte Lernen üben. - Wie sollen die Lernziele in Stufe vier verstanden werden, in Bezug auf das selbstgesteuerte Lernen? - Wie beziehen sich die Lernziele in Stufe vier auf die sprachliche Arbeit mit Texten im selbstgesteuerten Lernen der Schüler? - Wie benutzt die Lehrerin Texte im Unterricht um den Schülern das selbstgesteuerte Lernen beizubringen?- Wie kann man bewusst als Lehrerin die verschiedenen Lernstile der Schüler benutzen, wenn man mit Texten im Unterricht arbeitet?- Haben die Schüler gewisse Lernstrategien während der Arbeit mit Texten entwickelt?- Wie lernen die Schüler die deutsche Sprache, wenn sie selbstgesteuert und bewusst den Lernprozess durchführen? Methode und Theorie Im Aufsatz kommt zuerst ein theoretischer Teil, wo ich Literatur aus den früheren Deutschkursen benutzt habe. Ich habe damit angefangen, theoretische Begriffe in Bezug auf selbstgesteuertes Lernen, Lernstile und Lernstrategien aufzustellen, und welche Rolle der Lehrplan spielt. Weiter habe ich eine Zusammenstellung gemacht, wie man im Unterricht mit Texten umgehen kann.Ich habe Kontakt aufgenommen mit einer Gymnasialschule, wo ich den letzten Teil meines Praktikums als Lehreranwärterin gemacht habe. Dort durfte ich Fragen über selbstgesteuertes Lernen an die Lehrerin stellen. Durch die Lehrerin habe ich Informationen über bewusstmachende Auswertungen, Aufgabenblätter und Stundenpläne erhalten. Ich habe danach eine Umfrage mit den Schülern gemacht, unter anderem über Lernstile, Lernstrategien und selbstgesteuertes Lernen. Alles wurde analysiert und ausgewertet. Durch die Theorie, die Fragen an die Lehrerin und die Umfrage erhielt ich sehr viele Informationen. Ergebnis Die Lehrerin informiert wie sie den Lehrplan benutzt um den Schülern klar zu machen, was sie lernen sollen. Das Ziel ist bei jeder Aufgabe wichtig und die Schüler müssen auch verschiedene Arbeitsweisen benutzen können. Die Bewusstmachung der Arbeitsweisen fängt schon in Stufe drei an. Die Schüler üben verschiedene Strategien wie sie mit Texten umgehen können. Wichtig ist, dass die Themen für die Schüler von Interesse sind und sich durch Arbeitweisen und Materialien variieren lassen. Durch Auswertungen, Äußerungen im Unterricht und durch individuelle Gespräche kriegen die Schüler Gelegenheit mittzuteilen, welche Materialien und Arbeitsweisen sie für wichtig halten. Dadurch werden die Lernstile der Schüler auch berücksichtigt.Die Schüler arbeiteten gerne mit Texten, aber sie haben hohe Ansprüche, der Inhalt soll interessant, unterschiedlich und lustig sein. Am liebsten lässt man den Text mit was anderem kombinieren, zum Beispiel Film und CD. Schön ist es, dass man Hilfe dabei kriegen kann, wenn man einen neuen Text braucht. Sie haben viele Lesestrategien geübt. Die Schüler sind sich sehr bewusst, dass man Materialien und Arbeitsweisen wechseln muss, um verschiedene Aspekte in der Sprache besser lernen zu können.DiskussionDer Sinn der Lernziele in Stufe vier, wenn es um das selbstgesteuerte Lernen geht Die Schüler reflektieren bewusst darüber, was sie lernen sollen, weiter mit Beratung der Lehrerin, wie sie es lernen können und zum Schluss durch eine Auswertung der Arbeit mit Beratung der Lehrerin. Die verschiedenen Schritte des selbstgesteuerten Lernens müssen auf mehrere Weisen geübt und bewusst gemacht werden, dazu braucht man Zeit. Von den Wünschen der Schüler, ihrer Verantwortung und ihren Sprachkenntnissen ist auch das selbstgesteuerte Lernen abhängig.Die Lernziele der Stufe vier in Hinsicht auf die sprachliche Arbeit mit Texten beim selbstgesteuerten Lernen der Schüler Im Aufsatz habe ich kaum Wert auf den Inhalt gelegt, sondern nur das Sprachliche berücksichtigt. Nur Themen kommen vor, die schon bekannt sind. Texte sind bequem im Unterricht, und sie können mehrmals gelesen werden, aber sie müssen dann auch sehr abwechslungsreich sein. Das sind Vorteile, wenn die Schüler selbstgesteuert arbeiten.Die Methode der Lehrerin, den Schülern das selbstgesteuerte Lernen mit Texten im Unterricht beizubringen Zuerst schafft sie ein gutes Arbeitsklima, alle in der Gruppe müssen sich kennenlernen. Das selbstgesteuerte Lernen muss durch mehrere Weisen im Unterricht eingeführt werden. Die Lehrerin benutzt den Lehrplan, um den Schülern klar zu machen, was sie lernen sollen. Das Ziel ist bei jeder Aufgabe sehr wichtig und die Schüler müssen auch verschiedene Arbeitsweisen benutzen können. Die Bewusstmachung der Arbeitsweisen fängt schon in Stufe drei an. Die Schüler üben verschiedene Strategien wie sie mit Texten umgehen können. Sie arbeiten oft in Gruppen und lernen dann auch voneinander selbstgesteuert zu arbeiten. Themen werden häufig benutzt und die Sprache der Schüler entwickelt sich dadurch in einem Bereich besonders; die Schüler können jetzt selbständiger und freier arbeiten. Die Lehrerin benutzt auch Auswertungen des Unterrichts für die Bewusstmachung der Schüler. Die Schüler schreiben auch auf, was sie entwickeln müssen, als Vorbereitung für die individuellen Gespräche mit der Lehrerin.Wie man bewusst als Lehrerin die verschiedenen Lernstile der Schüler im Unterricht benutzen kannWie oben schon erwähnt, wenn man Texte im Unterricht benutzt, kann man darauf achten, das alle Lernstile berücksichtigt werden (Reids 1987). Nicht nur durch Materialien, sondern auch durch Arbeitsweisen kann man auf Lernstile Rücksicht nehmen, z.B. wenn man dramatisiert, schreibt u.s.w. Die Schüler müssen auch ab und zu die Materialien und Arbeitsweisen selber wählen. Weiter sind sozioaffektive Strategien wichtig, und auch beim Lesen die Prinzipien Top-down und Bottom-up. Die Lehrerin muss immer aufpassen, damit sie den Unterricht unterschiedlich durchführt, nur dann sind alle Lernstile dabei.Haben die Schüler gewisse Lernstrategien während der Arbeit mit Texten entwickelt?Die Schüler kriegen normalerweise Aufgaben von der Lehrerin. Danach wird entschieden, wie gelernt werden soll. Im übrigen lernen die Schüler durch das Lesen mit verschiedenen Lesestrategien selber Deutsch. Wie die Lernprozesse der Schüler durchgeführt werden können, wenn sie selbstgesteuert und bewusst die Sprache lernen Die Schüler müssen das Schreiben und das Lesen üben. Sie wollen einen Text dramatisieren, die Lehrerin stimmt zu, aber nur wenn sie ganze Sätze als Dialoge schreiben.Nach inhaltlicher Diskussion auf das Thema bezogen kriegen sie einen Text und ein Drama.Das Drama erhalten sie für die Beschreibung der Szenen. Das Schreiben wird durch die Aufgabe vor allem geübt, aber zuerst bereiten die Schüler sich auf eine inhaltliche Diskussion mit der Lehrerin vor. Dann schreiben sie die Dialoge, die von der Lehrerin danach durchgelesen werden, sie markiert nur die Fehler. Die Fehler korrigieren die Schüler selber mit Wörterbuch und Grammatikbuch, danach wird geübt und gespielt. Zum Schluss kommt eine Auswertung der Arbeit zusammen mit der Lehrerin, das heißt bezogen auf Arbeitsweise und Ergebnis.SchlusswortMit meinem Aufsatz möchte ich zeigen, welche Gelegenheiten verschiedene Texte mit unterschiedlichen Arbeitsweisen geben, selbstgesteuert zu arbeiten. Wichtig ist auch, dass die Schüler Lesestrategien dabei üben und die Bewusstmachung der Arbeitsweisen, aber sie müssen auch noch sprachlich bewusster werden. Die Schüler müssen auch im Unterricht die Möglichkeit haben sich zu äußern, dadurch werden die unterschiedlichen Lernstile der Schüler berücksichtigt. So einfach lässt sich nicht alles auf einmal lernen.

I uppsatsen behandlas elevers medvetenhet om ordinlärning och användning av inlärningsstrategier vid inlärning i ett andraspråk. Även andra faktorer som kan påverka allt från elevernas syn på ordkunnande till minneskapacitet i hågkomst av ord behandlas. För att komma fram till detta valdes det ut två klasser som studerar spanska i årskurs 8 och 9. Undersökningen skedde under fem veckors tid där eleverna både fick genomgå förberedda och oförberedda läxförhör, fylla i enkäter om ordinlärning och inlärningsstrategier, bli undervisade och bli medvetna om sin ordinlärning såväl som att prova på olika strategier. Detta efterföljdes av ytterliggare en enkät för att utvärdera metoder och material. Enligt skolverket ska elever ha förmågan att kunna reflektera över sin inlärning såväl som att vara medvetna om inlärningsprocessen och arbetssätt som främjar den. Dock visar mycket forskning på att fallet inte är så. Min studie visar att eleverna i allmänhet uppvisade stor brist på medvetenhet om ordkunnande. De flesta studerade in nya ord på ett icke betydelsefullt sätt. I klasserna var det endast ett fåtal som använde sig av funktionella och medvetna inlärningsstrategier. De allra flesta utgick från gloslistor och studerade glosor på både ett massivt och ytligt sätt. Elevernas resultat på läxförhören visade stor skillnad i form av hågkomst av ord före och efter deras övande på stratergianvändning. Slutsatsen blev att inlärningsstrategier i allmänhet hjälpte de flesta elevernas inkodningsprocess av nya ord och därmed hågkommandet av de inlärda orden.Nyckelord:ordinlärning, inlärningsstilar, inlärningsstrategier, spanska, grundskolan / The paper includes students' awareness of vocabulary learning and use of learning strategies when they learn a second language and the various factors that could affect everything from students' views on knowing a word to actually memorizing words. To reach this result, two classes that study Spanish in secondary school were chosen to participate in the study that took place during five weeks in which students were asked to undergo both prepared and unprepared word tests, fill in questionnaires about vocabulary learning and learning strategies, to be taught, to be aware of their vocabulary as well as to try different strategies. This was followed by a further survey to assess methods and materials.According to the Education Administration, students should have the ability to reflect on their learning as well as to be aware of the learning process and working methods. However, much research indicates that the case is not so. My study also showed that students in general showed a great lack of awareness and most of the students in the class studied new words in a non-significant way. In the classes, only a few used the functional and conscious learning strategies. Most of them studies new words through word lists and studies words in both a solid and superficial way. The students' performance on the word tests showed great difference in the form of remembrance of words before and after practicing strategy use. Conclusions showed that learning strategies in general helped most students with the encoding process of new words and therefore they could remember the new words better.Keywords: Word acquisition, learning styles, learning strategies, Spanish, compulsory school

<p>Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. </p><p>Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. </p><p>Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.</p>

I den här studien lyfter författarna ett i dagens samhälle, aktuellt och viktigt ämne. För att kunna bemöta elevers olika behov använder sig matematiklärare av olika strategier och studien belyser några strategier som anses vara framgångsrika av en grupp med lärare. Syftet med studien är att få fördjupad kunskap om och ökad förståelse av lärares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som främjar lärande med särskilt fokus på feedback/ återkoppling. En kvalitativ ansats tillämpas för att lyfta fram mönster och variationer hos några lärare genom intervjuer och öppna frågor. Resultatet visar att det inom undervisningen finns många strategier att tillämpa och att arbete med återkoppling/feedback är ett komplext område. Studien visar också på att det finns anpassningar och annorlunda strategier när det kommer till elever i behov av särskilt stöd och ett behov av kunskaper om elevers svårigheter finns för att kunna bemöta dessa. Anpassningarna som framkommit i studien och bemötandet inom exempelvis återkoppling styrs först och främst efter varje elevs individuella behov.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters språkinlärning under ett utbytesår i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen från Sverige, USA och Tyskland, och franska är således ett främmande språk för alla tre. Uppsatsens syfte är främst att genom observationer och intervjuer kartlägga studenternas inlärningsstrategier, det vill säga hur de går tillväga för att lära sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gånger under deras vistelse i Frankrike. Dessutom undersöktes studenternas inlärningsstrategier med hjälp av ett frågeformulär, utarbetat av R. Oxford. (1989:290). Studien är även inriktad på om studenternas inlärningsstrategier förändras eller utvecklas under deras utbytesår i Frankrike. En inblick ges även i inlärarnas upplevelser av den egna språkinlärningen och deras resonemang kring den franska undervisningen. Studiens resultat visar att alla tre inlärare vid språkinlärning använder sig av inlärningsstrategier i stor utsträckning. Vidare använde de olika strategier både i och utanför klassrummet. En slutsats man kan dra är att dessa tre studenter främst använder de kognitiva och de sociala strategierna. Men man kan även urskilja en stark användning av de metakognitiva och de kompenserande strategierna. Studenternas användning av inlärningsstrategier har under detta läsår inte påvisat några större förändringar. I intervjuerna framgår det att studenterna anser att det tar lång tid att utveckla sin egen inlärningsmetod. Det framgår även att alla tre studenter har olika behov när det gäller deras inlärningsprocesser och lärarens undervisning.

Tendensen hos pedagogisk hypermedia är att man har tagit fasta på de eventuella effekter som interaktionen i sig anses ha. Med interaktion i det här avseendet åsyftas i mångt och mycket programmets "klickbarhet". Klickbarheten möjliggör för eleven att delta i undervisningen genom att styra avsnittens ordning, svara på frågor, m.m. Denna typ av delaktighet i undervisningen som tekniken erbjuder borde kunna utvecklas och även användas vid tillämpandet av traditionellt inlärningseffektiviserande metoder. Inom forskning kring traditionell lärarledd undervisning finns en mängd teorier som pekar på att metakognition är av stor betydelse vid inlärning generellt. Med metakognition avses tänkandet på hur man tänker. I en inlärningssituation representeras det metakognitiva tänkandet av tankar om hur man skall tänka för att lära sig. Denna studie har för avsikt att hitta en teknik för att understödja metakognition vid inlärning i hypermedia. Inlärningseffekten skall studeras hos två grupper, där den ena använder en metakognitionsmetod och den andra en repetitionsmetod.

Genom att undersöka elevers kännedom och kunskap om studieteknik samt svensklärares praktik och syn på studieteknik och ansvarsfördelningen för det mellan grundskolan, gymnasiet och elever är studiens syfte att belysa övergången från grundskolan till gymnasiet utifrån olika perspektiv och bredda förståelsen för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet. För att undersöka detta användes metodkombination i en explorerande sekventiell design. 4 grundskolelärare och 4 gymnasielärare deltog i semi-strukturerade intervjuer vilket utgjorde grunden för en elevenkät som besvarades av 51 förstaårselever på gymnasiet. Resultatet synliggör svenskämnets mångskiftande karaktär eftersom svensklärares olika syn på studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet påverkar vilken plats det får i praktiken. Dessutom påvisar det, i linje med tidigare forskning, att explicit undervisning om inlärningsstrategier stundvis uteblir. Resultatet indikerar därför att studieteknik bör påtalas mer explicit genom att, exempelvis planera för undervisning där elever får möjlighet att reflektera över sin studieteknik för att utvärdera, justera och utveckla den. Det framkommer även att studieteknik är förutsättningsbaserat, varvid slutsatsen är att ansvarsfördelningen, i enlighet med skolans likvärdighetsuppdrag och kompensatoriska funktion, bör föras till tals både på skol-, lärar- och elevnivå för att utforma en gemensam grund för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet.

Ordinlärning är ett viktigt område vid tillägnandet av ett språk. Den här studiens syfte är att undersöka fem SFI-lärares upplevelser av att arbeta med ordinlärning. Studien utgår från två frågeställningar: lärarnas didaktiska metoder och de utmaningar de upplever när det kommer till att undervisa om ord. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer med fem lärare genomförts. Det insamlade materialet har sedan analyserats med en innehållsanalys där ytterligare kategorier har utarbetats. Studiens resultat visar att lärarna ihög grad genomför explicit ordundervisning med hjälp av bland annat bilder, fysiska föremål, översättning och ordlistor. Utmaningar som beskrivs är bland annat vissa typer av ord som ligger nära varandra i betydelse, prepositioner och sammansättningar. Det som lärarna upplever som utmanande kan vara att göra ordinlärningen motiverande och att den inte får upplevas som barnslig då målgruppen är vuxna. En annan utmaning som beskrivs är att möta alla individers behov.