Studien beskriver lärarnas syn på arbetet med förmågor och det synliga lärandet iklassrummet. Vidare behandlar studien hur lärarna hanterar lärandet för att eleverna skautveckla förmågor och hur lärandet synliggörs för eleverna. Bakgrunden till denna studie äratt förmågorna blivit tydligare i och med att läroplanen, Lgr 11, kom och genom GöranSvanelids konceptet ”The Big Five” som innefattar fem förmågor som plockats ut från Lgr 11och som är de vanligast förekommande i läroplanen. De fem förmågorna är analysförmåga,kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmåga att hantera information ochbegreppslig förmåga. Studien grundar sig på kvalitativa intervjuer och observationer.Intervjuerna genomfördes med fem lärare från tre olika skolor i två kommuner. Lärarnaundervisade i grundskolans årskurs 1-6 och observationerna utfördes i tre av de intervjuadelärarnas undervisning. Utifrån det empiriska material jag analyserat kunde jag se femkategorier: möjligheter och svårigheter med arbetet kring förmågor, synligt lärande,återkoppling, medvetna elever och ändrat arbetssätt i och med Lgr 11. Resultatet visar attförmågorna var ett stöd för lärarna i undervisningen och att förmågorna har betydelse förelevers och lärares medvetenhet i lärandet eftersom arbetet med förmågorna lett till mersamspel och kommunikation i undervisningen, vilket gjort lärandet mer synligt. En slutsatssom resultatet visar är att återkoppling har stor betydelse i undervisningen kring förmågoreftersom eleverna blir medvetna om vad de lärt sig och hur de ska komma vidare i lärandet.En annan slutsats är att förmågorna ger undervisningen variation som leder till att eleverna fårmöjlighet att hitta olika strategier för lärande.

Syftet med detta självständiga arbete var att undersöka högstadieelevers uppfattningar om kunskap och lärprocesser inom skolämnet Idrott och hälsa, samt deras uppfattningar om idrottslärarens roll i kunskapsförmedligen. Detta valde vi att göra utifrån John Hattie’s teori om synligt lärande, som grundar sig i att synliggöra lärandemålet för eleverna och vilket medför bättre skolresultat. Enligt tidigare forskning inom området anses skolämnet Idrott och hälsa ha ett diffust lärandemål. Ämnet kritiseras för den ofta förekommande traditionella undervisningen som liknar föreningsidrotten och dess brist på karaktär sett som lärobjekt. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjumetod på en grupp högstadieelever i en liten stad i mellersta Sverige. Resultatet visade att kritiken till ämnet är adekvat då respondenterna inte upplevde Idrott och hälsa som ett kunskapsämne med ett lärande i fokus.

I denna kvalitativa intervjustudie med semistrukturerade frågor belyses högpresterande elevers situation i dagens skola i Sverige och vad som påverkar dessa elever till att prestera på en hög nivå. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida högpresterande elever i matematik blir utmanade och stimulerade i skolan, samt vilka faktorer som kan påverkar deras lärande så att de når sin fulla potential. Genom att intervjua en lärare och tre högpresterande elever i matematik, på en spetsutbildning i södra Sverige, har data insamlats. Resultat visar att högpresterande elever i matematik får acceleration som anpassning, vilket inte uppskattades av eleverna. Lärare på spetsutbildningen förordar problemlösning i par eller grupp med gemensam redovisning. Detta stödjs också av aktuell forskning.

Formativ bedömning är en metod som handlar om att synliggöra lärandet hos elever för att som lärare sedan kunna modifiera sin undervisning utifrån elevernas aktuella kunskapsläge och därmed hjälpa eleverna att föra sitt lärande framåt. I den här studien undersöks en kommunal satsning med att införa formativ bedömning i skolan genom fortbildning av lärare i grundskolans tidigare år. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse om lärares arbete med formativ bedömning i grundskolans tidigare år samt att ta reda på om den aktuella kommunens satsning lett till någon förändring av lärarnas tillvägagångssätt i undervisningen. Erfarenheter från sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år har belysts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Dessa har analyserats utifrån teoridriven tematisk innehållsanalys och det har bland annat visat att de tillfrågade lärarna upplever att tid är en utmaning i arbetet med formativ bedömning. Framtida forskning om lärares erfarenheter i grundskolans äldre år vore en intressant jämförelse för att se vad de har för upplevelser av att arbeta med formativ bedömning med ett äldre elevunderlag för att utveckla lärprocessen framåt. Det vore även intressant att undersöka om det är lärarnas kunskaper om formativ bedömning eller elevernas ålder och mognad som styr valet av nyckelstrategier.

AbstractAdolfsson, Camilla (2017) ”Jag tror vi behöver vara tusenkonstnärer” – en studie om synligt lärande på en gymnasiesärskola (”I think we have to be a jack of all trades” - A study in Visible Learning in a Upper Secondary Special School). Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskolaFörväntat kunskapsbidragFörhoppningen är att bidra med kunskap om olika sätt att systematisera och kvalitetssäkra samt följa upp både elevernas och den pedagogiska personalens lärande på den aktuella gymnasiesärskolans individuella program.Syfte och frågeställningarSyftet med föreliggande studie är att studera, tolka och förstå pågående processer inom utvecklingsområdet synlig lärande i en gymnasiesärskola utifrån frågeställningarna; Var i processen befinner sig skolenheten 2017? Vilka strategier använder den pedagogiska personalen för att följa upp sin egen och elevernas kunskapsutveckling? Vilka utvecklingsbehov uttrycker den pedagogiska personalen att de har? Hur kan skolenheten följa upp den pedagogiska personalens och elevers kunskaper?TeoriDen teoretiska ramen innefattar den tidigare forskningen med synligt lärande, kollegialt lärande, formativt förhållningssätt, skolutveckling samt en lärande organisation. Som teoretisk utgångspunkt har systemteorin använts.MetodFör insamling av empirin har ett kvalitativt angreppssätt använts med hjälp av fyra fokusgrupper som har spelats in, transkriberats och analyserats utifrån likheter, skillnader och mönster. ResultatResultatet visar att synligt lärande både är förankrat och implementerat hos den del av pedagogisk personal som ingår i ämnesområdeslagen på skolenheten. Studien visar att skolenheten befinner sig i den senare delen av implementeringsfasen. Vidare visar resultat att personalen använder sig av kollegialt lärande och innehar ett formativt förhållningssätt för att följa upp både sin egen och elevernas lärande. ImplikationerDenna studie kan användas för att sprida exempel på hur man kan synliggöra processer i en lärande organisation inom alla skolformer. Studien har även visat på vikten av att följa upp lärandeprocesser inom en verksamhet. Det har gett mig som blivande speciallärare med inriktning utvecklingsstörning vikten av att inte bara bedriva utvecklingsarbete utan även följa upp var verksamheten befinner sig i de olika lärandeprocesserna. Detta är en av de viktigaste lärdomarna till andra skolor som planerar att driva igenom ett förändringsarbete. Nyckelord: Fokusgrupp, gymnasiesärskola, synligt lärande, systemteori, skolutveckling

Eftersom dagens informationssamhälle ställer stora krav på språkliga färdigheter, framförallt läsning och skrivning, vill vi med denna studie bidra med kunskap om språkstörning, hur svårigheterna yttrar sig i språk-, skriv- och läsutvecklingen samt hur hinder kan undanröjas genom att som pedagog vara medveten om vilka främjande strategier som finns. Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av pedagogiskt arbete som används för att främja språk-, skriv- och läslärande hos elever med språkstörning. Vår kvalitativa ansats är inspirerad av etnografin då vi söker en djupare bild av deltagarnas gemensamma pedagogiska arbete för elever med språkstörning. Datainsamlingen utgår från triangulering med grund i vår förförståelse, litteraturstudie samt empiriska undersökningar, i form av observationer och intervjuer med sju deltagare utifrån olika pedagogiska yrkesroller i åk 1-7. Resultatet visar på att eleverna gynnas i sin inlärning när denna sker i samspel och kommunikation med andra men det framkommer även utmaningar i arbetet med elever med språkstörning som bl. a handlar om att utforma det individuella stödet på ett inkluderande och motiverande sätt.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

Detta arbete behandlar upplevelsen av vad den fria respektive styrda leken lär elever på fritidshemmet utifrån elevernas eget perspektiv. Syftet med denna studie var att synliggöra elevers upplevelser av synligt och osynligt lärande i den fria och styrda leken på fritidshemmet. Frågeställningarna för studien var: ”Vad upplever elever att de lär sig under fri lek och vad upplever elever att de lär sig under styrd lek”. Vi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bygger på intervjuer med nio barn i åk tre som är inskrivna på samma fritidshem. Vår teoretiska utgångspunkt har varit pragmatisk lärandeteori samt begreppen explicit och implicit lärande. Resultatet visar att eleverna inte alltid uppfattar sitt lärande i leken oavsett om leken är fri eller styrd. Lärandet är i stora delar osynligt för flera elever i vår studie. Det synliga lärandet handlar främst om praktiskt och socialt lärande. En slutsats av vår studie är att fritidslärare behöver bli bättre på att sätta ord på och synliggöra för eleven vad denne lär i leken.

Genom att undersöka elevers kännedom och kunskap om studieteknik samt svensklärares praktik och syn på studieteknik och ansvarsfördelningen för det mellan grundskolan, gymnasiet och elever är studiens syfte att belysa övergången från grundskolan till gymnasiet utifrån olika perspektiv och bredda förståelsen för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet. För att undersöka detta användes metodkombination i en explorerande sekventiell design. 4 grundskolelärare och 4 gymnasielärare deltog i semi-strukturerade intervjuer vilket utgjorde grunden för en elevenkät som besvarades av 51 förstaårselever på gymnasiet. Resultatet synliggör svenskämnets mångskiftande karaktär eftersom svensklärares olika syn på studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet påverkar vilken plats det får i praktiken. Dessutom påvisar det, i linje med tidigare forskning, att explicit undervisning om inlärningsstrategier stundvis uteblir. Resultatet indikerar därför att studieteknik bör påtalas mer explicit genom att, exempelvis planera för undervisning där elever får möjlighet att reflektera över sin studieteknik för att utvärdera, justera och utveckla den. Det framkommer även att studieteknik är förutsättningsbaserat, varvid slutsatsen är att ansvarsfördelningen, i enlighet med skolans likvärdighetsuppdrag och kompensatoriska funktion, bör föras till tals både på skol-, lärar- och elevnivå för att utforma en gemensam grund för studieteknikens plats och betydelse i svenskämnet.

Detta examensarbete utgörs av två delar. Huvuddelen är en kurspresentation av Spanska steg 4 på gymnasiet som jag har utformat med utgångspunkt i aktuella styrdokument och med anpassningar till mina elevgrupper. Hänsyn har tagits till forskning om synligt lärande (John Hattie) och constructive alignment (John B. Biggs), varav den sistnämndes SOLO-taxonomi har används som modell för att visa hur långsiktiga mål kan brytas ned i delmål och hur förståelse kan ske i flera steg. Syftet med kurspresentationen är att förenkla och förtydliga ämnesplanen för moderna språk i allmänhet och kursplanen för spanska 4 i synnerhet, så att eleverna ska kunna ta till sig dess innehåll. Förhoppningen är att om de förstår kravbilden kommer de prestera jämnare över läsåret och bli mer delaktiga i kursen. Ytterligare en förhoppning är att en god förståelse för ämnesplanen kommer främja elevinflytandet. Examensarbetets andra del är föreliggande text som förklarar min tankegång och motiverar mina val vid utformandet av kurspresentationen. Här diskuterar jag bland annat vikten av att eleverna förstår ämnesplanerna på samma vis som de lärare som undervisar dem, och detta ställer jag i relation till en färsk svensk studie om skolungdomars syn på läroplanen. Jag redogör också för mina överväganden när jag i kurspresentationen försökt förtydliga kursens progression, relationen mellan kursplanens olika delar, samt hur lektionerna alltid planeras med ämnets syfte i åtanke.