Formativ bedömning eller bedömning för lärande introducerades i en kommun i södra Sverige 2013. Målsättningen har sedan dess varit att få med alla yrkesverksamma pedagoger i kommunen till att arbeta formativt i sina klassrum. Bedömning för lärande består av sex nyckelstrategier där feedback, som för lärandet framåt, är en av dessa. Feedback kan ges på olika sätt men de mest vanliga är skriftlig feedback och muntlig feedback. Få studier har gjorts där man har varit intresserad av elevers upplevelser av det formativa arbetssättet. Syftet med denna studie har varit att komma åt elevernas upplevelser av feedback. Vilken sorts feedback föredrar eleverna? När upplever eleverna feedback som betydelsefull? Och finns det faktorer som påverkar mottagandet av feedback? För att svara på dessa frågor har sex elever i årskurs nio intervjuats. Dessa elever har alla gått i en kommunal skola och under många år fått feedback, både muntligt och i skrift. Det insamlade materialet från intervjuerna har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av den sociokulturella teorin och det formativa förhållningssättet. Både dessa utgår ifrån att, samarbetsinriktade aktiviteter mellan lärare och elever, är viktiga förutsättningar för elevens lärande. Resultatet visar att det, enligt eleverna, finns för- och nackdelar med både muntlig och skriftlig feedback. Det eleverna värdesätter mest är feedbackens utformning, även om relationen med läraren också kan vara av betydelse. Eleverna anser att feedback bör bekräfta prestationen för att därefter föreslå förändringar som behöver göras. Detta för att eleverna ska känna sig motiverade till att fortsätta arbeta med uppgiften och ämnet. / Formative assessment was introduced in a municipality in the south of Sweden year 2013.Since then the aim of the initiative has been to inspire all teachers to apply a formativeassessment in the classrooms. Formative assessment includes five key strategies wherefeedback is one of them. Feedback could be presented in various ways but the mostcommon one is written and spoken feedback received on a task. Not many studies aremade on the students’ experiences of formative assessment. Therefore, the purpose ofthis study is to widen the understanding of the students’ experiences, what kind offeedback they prefer, when they appreciate the feedback as an important scaffolding andif there are contributing factors to their overall experience of feedback. To answer thesequestions, interviews were made with six students in the Swedish secondary school.They have all attended a public school in a municipality during many years and receivedfeedback both written and spoken. The information from the interviews has beencategorized and analyzed through a sociocultural theory. This theory argues thatcooperation between student and teacher is necessary for the development of thestudent. According to the students, there are pros and cons to both written and spokenfeedback. Students mostly value the shape of the feedback, but the relationship betweenstudent and teacher can also matter when feedback is given. The students believe thatfeedback should acknowledge the effort as well as suggest further development for thestudents to feel motivated to continue the work, both with the assignment and thesubject in general.

Eftersom dagens informationssamhälle ställer stora krav på språkliga färdigheter, framförallt läsning och skrivning, vill vi med denna studie bidra med kunskap om språkstörning, hur svårigheterna yttrar sig i språk-, skriv- och läsutvecklingen samt hur hinder kan undanröjas genom att som pedagog vara medveten om vilka främjande strategier som finns. Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av pedagogiskt arbete som används för att främja språk-, skriv- och läslärande hos elever med språkstörning. Vår kvalitativa ansats är inspirerad av etnografin då vi söker en djupare bild av deltagarnas gemensamma pedagogiska arbete för elever med språkstörning. Datainsamlingen utgår från triangulering med grund i vår förförståelse, litteraturstudie samt empiriska undersökningar, i form av observationer och intervjuer med sju deltagare utifrån olika pedagogiska yrkesroller i åk 1-7. Resultatet visar på att eleverna gynnas i sin inlärning när denna sker i samspel och kommunikation med andra men det framkommer även utmaningar i arbetet med elever med språkstörning som bl. a handlar om att utforma det individuella stödet på ett inkluderande och motiverande sätt.

In this thesis, the relationship between technological innovation and the development of language and thought is analysed. For this purpose, three different fields of technology are investigated: 1) the steam engine, 2) electricity, and 3) motor vehicles, roads and ways. They have all either played an extremely important part in people’s lives, or they are still essential to us. The overall aim is to find out in what ways these inventions and discoveries have helped people to develop abstract thinking and given speakers of English new possibilities to express themselves. Questions being asked are a) if the correlations in experience between the inventions and other domains have motivated new conceptual mappings? b) if the experiences that they provide people with may be used to re-experience certain conceptual mappings, and hence make them more deeply entrenched in people’s minds? and c) if the uses of them as cognitive tools have resulted in meaning extension in the English lexicon? The study is based on metaphoric and metonymic phrases collected from a number of different dictionaries. In the material a large number of metaphorical and metonymic expressions including terms connected to the inventions and discoveries that are part of this thesis are found. As is clear from the expressions, the steam engine, electricity, motor vehicles, roads and ways have all provided us with ample tools for structuring our thoughts, and for conveying our thoughts to others. Primarily, it seems to be the different functions of the discoveries and inventions, or the effects that they have on other objects that have motivated the mappings. In addition to analysing the cognitive role of the inventions that are part of this thesis, some general conclusions concerning the relationship between language, thought and world are suggested.

Making of an analysis of the assembly process. Presentation of safe and efficient assembly with the help of platforms or scaffolding for all types of machines according to the working width. Choosing the most suitable alternative of machine assembly. Suggestion about the assembly workstation's placement in a hall. Storage and logistics. Advantages of the chosen solution. Summary of the conclusions.