<p>Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9. Det är den empiri samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Resultatet visade att formativ undervisning förekom i väldigt liten utsträckning. Det visade också att de specialpedagoger som ingick i vår studie inte var förtrogna med begreppet formativ undervisning. Den pedagogiska forskning som finns i ämnet är utförd i olika klassrumssituationer. Vår undersökning visar på svårigheter att överföra den till den typ av undervisningssituation som specialpedagogerna i vår studie arbetar i.</p>

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9. Det är den empiri samt relevant litteratur som examensarbetet bygger på. Resultatet visade att formativ undervisning förekom i väldigt liten utsträckning. Det visade också att de specialpedagoger som ingick i vår studie inte var förtrogna med begreppet formativ undervisning. Den pedagogiska forskning som finns i ämnet är utförd i olika klassrumssituationer. Vår undersökning visar på svårigheter att överföra den till den typ av undervisningssituation som specialpedagogerna i vår studie arbetar i.

Syftet med denna studie är att undersöka matematikbokens funktion i formativa bedömningsprocesser. Hur lärarna bedömer elevers prestationer i matematikboken formativt, samt vilka lärarnas uppfattningar är om att använda matematikboken i ett formativt syfte. För att undersöka detta genomfördes klassrums-observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att formativa bedömningssekvenser är sällsynta när elever arbetar i matematikboken under lektionerna. Lärare ser matematikboken som ett material där eleverna övar sina färdigheter snarare än att den tjänar ett formativt syfte.

Min studie kan bidra med att belysa vikten av att använda screening och diagnoser i matematik för att skapa en undervisning som möter alla elever. Att arbeta med att utveckla matematikundervisningen i skolan är högaktuellt då vi behöver vända den negativa trend som varit under de senaste åren. Syftet med mitt examensarbete är att skapa en bild av hur lärare arbetar med matematikscreening som en del i sin undervisning samt hur de arbetar vidare med resultaten som en del i en formativ matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur vad lärare ser för syfte med matematikscreening och hur det kan användas för att utveckla undervisningen. Den teori som används i min analys är systemteori, att utifrån denna se helheter i det material jag samlat in i gruppsamtal med lärare. Jag har använt mig av halvstrukturerade intervjuer i grupp, dessa gruppsamtal har filmats och därefter transkriberats och analyserats. I min studie har det framkommit att screening och diagnoser ofta blir bedömda i de årskurser där eleverna får betyg. Det framkommer att screening och diagnoser anses viktiga för lärarna som ett utvärderingsverktyg, men också för att ta del av elevernas förkunskaper. Screening och diagnoser används också för att upptäcka elever i svårigheter, som ett verktyg för elevhälsans arbete. Elevhälsan använder också resultat och analys som utgångspunkt för sitt arbete med handledning av lärarna. Det framkommer också i studien att samtal mellan lärare är viktigt och att användandet av läromedel kan vara problematiskt. Användandet av läromedel kan försvåra arbetet med att individualisera samt att arbeta formativt i matematik. Studien visar vikten av att använda screening och diagnoser i matematik för att upptäcka samt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd och extra anpassningar. Vikten av att skapa en struktur kring arbetet med screening i matematik kan gynna framtida resultat i matematik och detta är en önskvärd utveckling inom svenskt skolväsen. Att använda screening i matematik hjälper elevhälsans strukturerade arbete för att arbeta proaktivt på både individ-, grupp- och organisationsnivå.

Denna studie har undersökt gymnasielärares undervisning, i syfte att se om och hur lärare använder sig av formativ bedömning och formativ undervisning. Två gymnasielärare vid två olika skolor har observerats under nio pågående lektioner, samt intervjuats gällande sitt formativa arbetssätt. Studiens resultat visar på att lärarna tillämpar formativ bedömning men på lite olika sätt och i olika utsträckning. Även lärarnas sätt att utveckla eller förbättra undervisningen under pågående lektion skiljer, och i viss mån förefaller undervisningsämnena påverka om och hur lärarna tillämpar formativ undervisning. Lärarna arbetar däremot på liknande vis gällande relationen till eleverna och menar att en tillitsfull relation, både mellan lärare och elev samt elever emellan, är en grundförutsättning för att kunna arbeta formativt.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med högstadieelever som läser modersmål samt modersmålslärare. Syftet är att beskriva och analysera vilka uppfattningar högstadieelever som läser modersmål och deras modersmålslärare bär gällande elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studiens frågeställningar omfattar elevernas och lärarnas beskrivningar av elevinflytande inom modersmålsundervisning; elevernas och lärarnas motivering av sin syn på elevinflytande samt ansvarsfördelning mellan eleverna och lärarna och dess samband med elevinflytande inom modersmålsundervisning. Studien har visat att elevinflytande beskrivs som elevernas direkta påverkan på undervisningen i olika pedagogiska situationer samt sker i form av informella individuella processer ur elevperspektiv och informella individuella och informella kollektiva processer ur lärarperspektiv. Både eleverna och modersmålslärarna tolkar elevinflytande som ett sätt att anpassa och individualisera undervisningen efter varje elevs intresse och behov. Ur lärar- och elevperspektiv finns det ett starkt samband mellan elevinflytande och skolans kunskapsuppdrag. Detta samband analyseras utifrån den pragmatiska teorin och teorin om formativ undervisning. Endast några utav de intervjuade lärarna kopplar elevinflytande med skolans demokratiska uppdrag, medan eleverna inte alls ser detta samband. Studiens resultat visar att elevernas möjlighet att utöva elevinflytande planeras och regleras av lärarna. Eleverna har en dubbel roll vid elevinflytande: de betraktas både som experter och som det objekt vilket undervisningen riktar sig mot.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

Denna uppsats redovisar resultatet av fem djupintervjuer med verksamma SFI-lärare. Det är en kvalitativ studie med syfte att fånga lärarnas tankar om formativ bedömning och deras upplevelse av det praktiska arbetet med formativ bedömning. En tematisk analys har genomförts med ett hermeneutiskt angreppssätt. Resultatet visar att lärarna ser formativ bedömning som ett förhållningssätt och ett tankemönster, som blir ett stöd i den framåtsyftande processen på väg mot målet. Elever på SFI behöver särskilt stöd i att konkretisera målen och se sin egen del i lärandeprocessen. Lärarna utgår från kärnan i formativ bedömning; att efter bedömningspunkten sker någonting som hjälper eleven framåt i nästa steg i lärandeprocessen, och vill hellre tala om formativ undervisning än om bedömning. Feedback har en framträdande roll i formativ bedömning. Hur feedbacken ges behöver anpassas utifrån hur långt eleven kommit i språkutvecklingen och det skiljer sig åt mellan kurser och studievägar. De språkliga förutsättningarna påverkar hur lärarna arbetar praktiskt med formativ bedömning på SFI, särskilt eftersom ett metaspråk sällan kan användas.

Detta utvecklingsarbete betraktar formativ undervisning för GIS-projektarbeten från insamlingav data till användbar karta inom geografiundervisning på gymnasieskolan. Studien utgår från ett sociokulturellt lärandeperspektiv där kommunikation mellan lärare och elever har en nyckelroll. Problem och frågor blir därmed utgångspunkt för lärandet och kan initiera formativ agerande av läraren. Under lektionsseriens gång har läraren försökt att hela tiden reflektera över vad den ser och vad som kan göras annorlunda i undervisningssyfte. Utifrån det har läraren bestämt sig för metoder och vägar för att sprida geografins kunskap till elever och samtidigt granska sitt agerande. En kategorisering av lärarens agerande visar att diskussioner med eleverna har en central roll inom formativ undervisning. Att diskutera med eleverna är det främsta undervisningssätt som används tillsammans med att ge instruktioner, motivera elever eller erbjuda eleverna material att arbeta vidare med. Motiv till att läraren väljer agera formativt kan uppstå i en samtalssituation med elever, i läsning av elevers skrivna material eller genom att iaktta elevernas ageranden respektive lyssnandet till deras egna diskussioner. Det visar sig att inom en lektionsserie om och med GIS ges stor möjlighet att elevers utvecklingsprocess gynnas när de gemensam utför praktiska uppgifter där de är tvungna att kommunicera och på olika sätt delar erfarenheter med varandra. Samtidigt ger det läraren chansen till att observera och reflektera med möjlighet att agera formativt. Att mäta själva effekten genom formativt agerande har förblivit svårbedömt men utifrån de gjorda erfarenheterna uppmuntras till att använda sig och pröva formativ undervisning särskilt i ramar av projektarbeten.