Detta är en explorativ studie som undersöker användares attityder gentemot AI-drivna chatbotar. Genom metoden fokusgrupper införskaffade vi empiriskt material som vi kategoriserade och analyserade med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att användares inställning till chatbotar som kommunikationsverktyg är positiv, men de hade en bestämd uppfattning om vilka typer av uppgifter som lämpar sig för en chatbot och inte.

Till följd av den snabbt växande AI-tekonologin syftar denna studie till att fylla det forskningsgap som finns kring hur AI används inom undervisning. Detta har gjorts genom en kvalitativ studie, baserad på intervjuer och kartläggning, som undersökt hur studenter använder sig av chatboten ChatGPT. ChatGPT är en AI-robot som fungerar på ett konversationsliknande sätt för att härma mänsklig interaktion. Detta möjliggör för ChatGPT att vara ett hjälpmedel och komplement för studenter och kan både skriva och bearbeta texter, svara på frågor och generera sammanfattningar. Problemet kring ChatGPT är att det är ett nytt, obeforskat fenomen som på kort tid tagit stor plats inom utbildning, det finns här ett stort forskningsgap som bör fyllas. Studien ger en bra grund för hur AI inom undervisning bör hanteras genom att svara på forskningsfrågan; Vilka är de huvudsakliga användningsområdena med ChatGPT? samt tillhörande underfrågor; Vilka värden och utmaningar som upplevs i samband med ChatGPT? Vilka AI-baserade verktyg i funktionaliteter studenter önskar ha i lärplattformar baserat på ChatGPT teknologi? Studiens resultat visar att studenter i stor utsträckning använder ChatGPT som ett hjälpmedel som skapar tidsbesparing, underlättar studierna och fungerar som en extra lärare. Studien visar också på upplevda utmaningar som den lathet som användandet leder till samt den begränsade pålitlighet som finns kring ChatGPTs svar. De främsta önskemål om funktionaliteter i lärplattformar som studien resulterat i är att de ska inkludera en sökfunktion, samt en integrerad plattform för informationsåtkomst. Hur studenter i denna studie använder sig av ChatGPT står till viss del till kontrast till vad den begränsade, befintliga forskningen inom området uppmärksammar. Således bidrar studien med en nyanserad bild av användningen av ChatGPT som kan användas som grund för vidare forskning inom området / Due to the rapidly growing AI technology, this study aims to fill the research gap in the field of AI in education. This has been done by examining how students use the chatbot ChatGPT through a qualitative study based on mapping and interviews. ChatGPT is an AI robot that mimics human interaction, enabling it to be a tool and complement for students. It can write and process texts, answer questions, and generate summaries. The problem with ChatGPT is that it is a new, unresearched phenomenon that has in a short time taken a huge part in education, this research gap needs to be filled. By illustrating how students use ChatGPT in terms of; What its main area of use is? What values and challenges are experienced? and what AI-based tools and functionalities students wish to have in learning platforms based on ChatGPT technology, the study provides a good foundation for how AI in education should be handled. The study's results show that students primarily use ChatGPT as a tool that saves time, facilitates studies, and serves as an extra teacher. The study also indicates challenges, such as the laziness that the use leads to and the limited reliability of ChatGPT's answers. The main requests for functionalities in learning platforms resulting from the study are a search function and an integrated platform for information access. How students use ChatGPT in this study stands in contrast to what the limited existing research in the field emphasizes. Thus, the study contributes to a nuanced picture of the use of ChatGPT that can be used as a basis for further research in the area.

Frågeställning: Hur kundernas förtroende och engagemang påverkas av företag som använder sig av chatbotar? Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och få en djupare förståelse i hur användningen av chatbotar inom kundservice påverkar kundförtroende och kundengagemang inom företag som tillämpar denna teknologi. Genom att undersöka dessa aspekter strävar studien efter att identifiera hur chatbotar kan forma och förändra kundernas upplevelser och relationer med företagen. Genom att analysera och förstå detta samband kan företag bättre förutse och hantera de effekter och utmaningar som följer med implementeringen av virtuella chatbotarinom kundservice. Metod: Studien använder en kvalitativ metod med en abduktiv forskningansats. Primärdatan kommer ifrån nio semistrukturerade intervjuer och analyseras genom en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen är att en integrerad strategi med både mänsklig kundservice och chatbotar kan öka kundförtroendet och engagemanget, trots vissa brister, så som anpassningsförmåga och empati, visar studien att chatbotar har potential att förbättra kundupplevelsen och stärka förtroendet för företaget genom sina fördelar såsom snabb svarstid och tillgänglighet

Bakgrund: Artificiell intelligens (AI) och chatbotars växande roll inom utbildningssektorn har lett till nya pedagogiska utmaningar och möjligheter. Kunskaper om tidigare innovationers inverkan på utbildningssystemet introducerar Skolverkets roll i att navigera dessa förändringar. Tidigare forskning om AI inom utbildning visar på positiva effekter, som förbättrad individualisering i lärandet och ökat engagemang. Den visar samtidigt på negativa aspekter, som risker för ytlig kunskap, fusk och ökade digitala klyftor. Denna bredd av perspektiv lägger grunden för studiens syfte att djupare utforska Skolverkets rekommendationer och riktlinjer för användningen av AI och chatbotar i svenskundervisningen. Syfte: Studien syftar till att undersöka i vilken utsträckning Skolverkets texter om AI inom utbildningssektorn ger stöd för, och riktlinjer om användningen av chatbotar i svenskämnet på gymnasienivå.Metod: Studien utgår från kvalitativ innehållsanalys för att systematiskt granska, tematisera och kategorisera innehållet i Skolverkets texter. Metoden möjliggör en djupgående analys av hur AI och chatbotar presenteras och vilken påverkan framställningarna kan få för användningen av AI i svenskundervisningen på gymnasiet. Resultat: Resultatet visar att Skolverkets texter om AI och chatbotar i utbildning kännetecknas av en genomgående riskbedömningsdiskurs, samtidigt som de menar att teknologin har potential. Texterna är ibland vaga och ibland motsägelsefulla, vilket kan skapa osäkerhet kring hur AI- verktyg bör integreras i undervisningen. Generellt finns det en riskmedvetenhet i texterna som lyfter etiska överväganden, akademisk integritet, fusk, oreflekterad avlastning och behovet av att anpassa pedagogiska strategier. Skolverket betonar vikten av ansvarsfull användning av AI och en medveten och reflekterad implementering. Huvudmän och lärares roll i att integrera tekniken på ett pedagogiskt fördelaktigt sätt framhålls, samt behovet av att upprätthålla en kritisk dialog kring teknologins inverkan på lärandet. Bristen på tydliga riktlinjer från Skolverket kan leda till ojämn implementering och användning av teknologin bland lärare, vilket riskerar att skapa betydande skillnader i hur elever exponeras för och lär sig använda AI i svenskämnet.

AI-implementeringar inom organisationer har på den senare tiden växt explosionsartat där chatbotar baserade på generativ AI beräknas bli allt mer populärt. Tidigare forskning har framförallt bedrivit kvantitativa studier som dessutom fokuserat på externa chatbotar, där syftet varit att kommunicera med intressenter utanför organisationen. Den här studien fokuserar därför på interna chatbotar som ämnar stötta de anställda i deras vardagliga arbetsuppgifter, med fokus på hur samspelet ser ut mellan medarbetarna och AI på arbetsplatsen. Med hjälp av att använda en kvalitativ forskningsmetod, i form av tio semistrukturerade intervjuer på managementkonsultföretaget Centigo, var studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur medarbetare på den utvalda organisationen upplever och skapar mening i förhållande till den AI-baserade chatboten på arbetsplatsen, samt vilken påverkan det har på deras självbild och den kommunikation som de för inom verksamheten. Genom att analysera empirin med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och meningsskapande som huvudsakligt analysverktyg, visade resultatet att chatboten både påverkar medarbetarnas självbild och de kommunikationsprocesser som medarbetarna för inom organisationen. Framförallt i form av att den digitala identiteten riskerar att bli alltmer generisk, vilket gör att de anställdas personlighet och karisma får en större betydelse i det fysiska rummet. Enklare problem tas dessutom numera med chatboten istället för med en kollega, vilket öppnar upp för ett nytt sätt att kommunicera på arbetsplatsen. Sammantaget var det tydligt att de mänskliga relationerna fyller en viktig funktion på arbetsplatsen, där det fanns skepticism mot att AI någonsin kommer kunna ersätta det. / AI implementations within organizations have recently grown exponentially, with chatbots based on generative AI expected to become increasingly popular. Previous research has primarily conducted quantitative studies, focusing on external chatbots aimed at communicating with external stakeholders. This study therefore focuses on internal chatbots intended to support employees in their daily work tasks, with a focus on the interaction between employees and AI in the workplace. By employing a qualitative research method through ten semi-structured interviews at the management consulting firm Centigo, the aim of the study was to contribute to a deeper understanding of how employees in the selected organization perceive and create meaning in relation to the AI-based chatbot in the workplace, and its impact on their self-image and the communication they engage in within the organization. By analyzing the empirical data from a social constructivist perspective and using sensemaking as the main analytical tool, the results showed that the chatbot affects both employees' self-image and the communication processes within the organization. Particularly, the digital identity risks becoming more generic, emphasizing the importance of employees' personality and charisma in physical interactions. Also, simpler issues are now handled with the chatbot rather than with a colleague, which introduces a new way of communicating in the workplace. Overall, it was evident that human relationships serve a vital function in the workplace, with skepticism towards AI ever being able to replace them.

Användning av AI har ökat i skolans värld, och med ökningen av användandet följer viss osäkerhet och kritik kring ämnet. En del av problematiken ligger i korrektheten och pålitligheten hos AI:n, medan annan problematik ligger i hur tillgången till AI ser ut mellan olika skolor, då detta kan skapa orättvisor. Ytterligare en aspekt där problematik kan uppstå är kring elevers integritet och säkerhet.  För att belysa ämnet AI i skolor har denna studie genomförts i syfte att identifiera och beskriva de för- och nackdelar som AI användningen kan ha på skolväsendet utifrån ett gymnasienivå perspektiv. Samt besvara frågan om användningen av ChatGPT kan vara ett stöd eller ett hinder för undervisningen, utifrån gymnasielärares perspektiv. Datainsamling har skett genom teoretisk litteraturstudie samt semistrukturerade intervjuer av fem gymnasielärare. Analysmetoden som har använts är en tematisk innehållsanalys.    Resultatet av insamlat material klargör för- och nackdelar gällande användandet av AI på gymnasiet. Några av fördelarna som synliggjordes var att AI skapar möjligheten till individanpassad utbildning, kan komplettera befintligt studiematerial och ge en sammanfattande beskrivning av utvalt material. Några av nackdelarna som uppmärksammades var att materialet som genereras av ChatGPT eller andra AI-verktyg saknar ansvarig utgivare och kan skapa möjligheten för eleverna att fuska.   Studiens slutsatser är att ChatGPT är ett bra utbildningsstöd om verktyget används på ett etiskt sätt. Skolverket med andra akademiska intuitioner måste ta fram riktlinjer och policyer som både elever och lärare kan ta del av och följa. Slutligen bör utbildning erbjudas till såväl lärare som elever på hur ChatGPT kan användas som ett studiestöd i stället för ett hinder.

Andelen av produkter med integrerad artificiell intelligens och tjänster som bygger på AI har ökat de senaste åren. Implementering och användning av tekniken är en snabbt växande marknad där tillväxten sker inom privata bolag och offentlig sektor. AI-verktyg lockar verksamheter för att kunna effektivisera processer, förbättra produkter och tjänster med hjälp av chatbotar som integreras i applikationer och webbplatser. En chatbot är en programvara som använder olika tekniker och modeller för att förstå och svara på frågor, simulera mänsklig konversation och hantera olika uppgifter. Trots alla fördelar som AI-drivna chatbotar medför, har vissa utmaningar framkommit. Användare har blivit mer tveksamma till de synliga och osynliga tillämpningarna av AI och hur de påverkar ens interaktioner och beslutsfattande. Det är viktigt för utvecklare och designers av AI-drivna chatbotar att ta hänsyn till användarnas upplevelser och reflektera över användarvänligheten under hela processen. Därför syftar denna studie till att undersöka användandet av gränssnitt i applikationer som är baserade på AI-drivna chatbotar för att identifiera faktorer som optimerar upplevelser ur ett människocentrerat perspektiv. Studiens fokus ligger på chatbotar som används i mobilapplikationer och webbplatser, och som integrerar med användare genom text i ett digitalt gränssnitt. Genom kvalitativa forskningsmetoder, intervjuer och observation, med teoretisk bakgrund från litteraturen, samlades information in om användares erfarenheter och preferenser. Undersökningen genomfördes med totalt sju deltagare, där fem slutanvändare utvärderade två gränssnitt i applikationer som bygger på AI-drivna chatbotar och två apputvecklare delade med sig av sina erfarenheter. Det resulterade i att datainsamlingen identifierade tolv kvalitativa faktorer inom fyra problemområden: kommunikation, mänsklig kontroll, transparens i systemfunktioner och visuell presentation, som har en påverkan på användarupplevelsen. Utifrån undersökningen har rekommendationer formulerats som beskriver vad som bör beaktas vid design av AI-baserade applikationer. Detta arbete bidrar till framtida arbete med utveckling av användbara applikationer baserade på artificiell intelligens. / Implementing artificial intelligence in products and services has increased significantly in recent years. AI tools, such as chatbots integrated into applications and websites, have become popular among companies to simplify work-related tasks and improve user satisfaction. “Chatbot” is software that uses different techniques and models to understand and answer users' questions, simulate human conversation and handle various tasks. However, users have become more doubtful about AI using implicit and explicit in products and services and how it affects interaction and decision-making. It is important that developers and designers of AI-powered chatbots consider user experiences and reflect on the usability and user experience of the chatbots. Therefore, this work aims to investigate the use of interfaces in applications based on AI-powered chatbots to identify factors that optimise the user experience. To reach this purpose, the researcher of this bachelor thesis collected information about users' experiences and preferences through qualitative research methods, interviews and observation. The research involved seven participants, two developers sharing their expertise, and five users evaluating two chatbots where users interacted with chatbots through text in a digital interface. As a result, the collected data identified twelve qualitative factors within four problem areas: communication, human control, transparency in system functions and visual presentation, which impact the user experience. This study suggests recommendations considering these factors that can increase user satisfaction and contribute to future work in developing applications based on artificial intelligence.

Titel: Redovisningsstudenter & generativ AI  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Jennifer Roos och Josefine Olsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2024 – maj Syfte: Undersöka hur redovisningsstudenter med olika inlärningsstrategier (ytinlärning och djupinlärning) använder generativ AI i sina studier samt att analysera hur generativ AI bidrar till studenternas lärande.    Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv forskningsansats. Metoden består av en kvantitativ forskningsdesign med en tvärsnittsdesign i form av en enkätundersökning som utformar studiens primärdata bestående av 62 respondenter, varav 10 respondenter uteslöts och räknas som bortfall. Datamaterialet har kodats och analyserats i statistikprogrammet SPSS.   Resultat och slutsats: Studiens resultat indikerar att det finns en jämn spridning mellan inlärningsstrategierna yt- och djupinlärning hos redovisningsstudenter samt att fåtalet redovisningsstudenter tillhör båda inlärningsstrategierna. Resultatet visar att generativ AI kan användas i både ytinlärning och djupinlärning och tenderar att accentuera den aktuella inlärningsstrategin.    Examensarbetes bidrag: Studien bidrar med ny, högaktuell och viktig forskning till forskningsgapet gällande hur generativ AI påverkar redovisningsstudenters inlärningsstrategi. Insikterna från studien bidrar till en ökad förståelse kring utformningen av redovisningsutbildningen för att förbereda redovisningsstudenter inför yrket.   Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning kan utöka urvalet för att bättre representera populationen, redovisningsstudenter. Dessutom bör framtida forskning utforska hur andra inlärningsstrategier kan påverka användningen av generativ AI samt undersöka samband mellan variabler som kön, ålder, geografisk plats och kursämne för att identifiera likheter, skillnader och mönster.    Nyckelord: Chatbotar, Djupinlärning, Generativ AI, Inlärningsstrategier, Redovisningsstudenter & Ytinlärning. / Title: Accounting Students & generative AI  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Jennifer Roos and Josefine Olsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2024 – May                                                     Aim: To investigate how accounting students with different learning strategies (surface learning and deep learning) use generative AI in their studies and to analyze how generative AI contributes to students’ learning.    Method: The study is based on a positivist research philosophy and a deductive research approach. The method is a quantitative research design with a cross-sectional design in the form of a questionnaire that forms the study's primary data consisting of 62 respondents, of which 10 respondents were excluded and counted as non-valid. The data has been coded and analyzed in the statistical program SPSS.   Results and conclusions: The results of the study indicate that there is an even spread between the learning strategies, surface- and deep learning, in accounting students and that the few accounting students belong to both learning strategies. The result shows that generative AI can be used for both surface learning and deep learning and tends to accentuate the current learning strategy.   Contribution of the thesis: The study contributes to new, highly current and important research to the research gap regarding how generative AI affects the learning strategy of accounting students. The insights from the study contribute to an increased understanding of the design of accounting education to prepare accounting students for the profession.   Suggestions for future research: Future research could expand the sample to better represent the population, accounting students. Additionally, future research should explore how other learning strategies may influence the use of generative AI as well as examine relationships between variables such as gender, age, geographic location, and course subject to identify similarities, differences, and patterns. Key words: Accounting Students, Chatbots, Deep learning, Generative AI, Learning strategies & Surface learning.