<p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem. Med hjälp av dessa kategoriseringar kunde enkäterna sedan grupperas efter svaren, där en grupp stod för de avdelningarna som planerar matematiska aktiviteter och prioriterar synliggörandet av matematiska begrepp, en annan grupp för de som prioriterar annat än matematiken och som, som mest är medvetna om vardagsmatematiken. Den tredje gruppen är de som inte alltid planerar så mycket matematikaktiviteter men får in matematiken främst genom att synliggöra den i vardagssituationer. De tre enkäter som tydligast motsvarade en av varje grupp valdes ut till intervjuerna. Hela intervjuerna spelades in på band och sedan skrevs det väsentliga ner på papper för en kategorisering. Eftersom frågorna i intervjuerna var tagna från enkäterna så passade denna kategorisering in i sammanställningen av enkäterna och vävdes in där. Undersökningens resultat visar att personal i förskolan ser stora möjligheter med att synliggöra matematiken, framförallt i vardagssituationer som måltider, lek och samlingar men ett flertal nämner också planerad verksamhet som möjlig. De flesta avdelningarna förklarade att de inte såg några svårigheter med att synliggöra matematik i vardagen, och främsta anledningen till det förklarade de med att matematik finns överallt. De som såg någon svårighet nämnde tiden, både planeringstid och annan tid samt stora barngrupper och personalbrist. Kompetensutveckling påverkar användningen av matematik på många avdelningar mycket genom att ge tips och idéer, kunskap och även inspiration att ta fram eget material.</p>

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om en matematiklåda kan skapa intresse för matematik hos de små barnen på förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhållningssätt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgå från barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklåda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan där barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som är mellan två och tre år för att se hur de mottog min matematiklåda. I mitt resultat kan man se att barnen tyckte att det var spännande och intressant att följa med mig och arbeta med matematiklådan dessvärre var tiden för kort för att kunna få ett tydligare resultat på om de blev intresserade av matematiken eller om det bara var spännande och intressant att vara med mig och arbeta.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka möjligheter och svårigheter personalen på förskolor ser med att synliggöra matematiken i den dagliga verksamheten. Frågeställningar utgår från detta och även en frågeställning om hur kompetensutveckling påverkar personalens sätt att se dessa möjligheter och svårigheter. En sammanfattning gjordes av de ifyllda enkäterna med tabeller och diagram. Dessa sammanställdes sedan till resultatet. På frågorna med längre svarsalternativ kategoriserades svaren för att kunna göra tabeller av dem. Med hjälp av dessa kategoriseringar kunde enkäterna sedan grupperas efter svaren, där en grupp stod för de avdelningarna som planerar matematiska aktiviteter och prioriterar synliggörandet av matematiska begrepp, en annan grupp för de som prioriterar annat än matematiken och som, som mest är medvetna om vardagsmatematiken. Den tredje gruppen är de som inte alltid planerar så mycket matematikaktiviteter men får in matematiken främst genom att synliggöra den i vardagssituationer. De tre enkäter som tydligast motsvarade en av varje grupp valdes ut till intervjuerna. Hela intervjuerna spelades in på band och sedan skrevs det väsentliga ner på papper för en kategorisering. Eftersom frågorna i intervjuerna var tagna från enkäterna så passade denna kategorisering in i sammanställningen av enkäterna och vävdes in där. Undersökningens resultat visar att personal i förskolan ser stora möjligheter med att synliggöra matematiken, framförallt i vardagssituationer som måltider, lek och samlingar men ett flertal nämner också planerad verksamhet som möjlig. De flesta avdelningarna förklarade att de inte såg några svårigheter med att synliggöra matematik i vardagen, och främsta anledningen till det förklarade de med att matematik finns överallt. De som såg någon svårighet nämnde tiden, både planeringstid och annan tid samt stora barngrupper och personalbrist. Kompetensutveckling påverkar användningen av matematik på många avdelningar mycket genom att ge tips och idéer, kunskap och även inspiration att ta fram eget material.

Syftet med studien var att producera ett eget matematikmaterial att använda ute i naturen för att sedan utvärdera det. I utvärderingen tog vi hjälp av fem förskolor som innefattade 13 pedagoger och dessa fick testa vårt material och sedan fick de fylla i en utvärderingsenkät. Genom utvärderingen har vi kommit fram till att ett färdigt material som är lätt att ta med sig utan förplanering uppskattas av pedagogerna i förskolan. Detta är ett av många bra arbetssätt har både vi och pedagogerna i vår undersökning konstaterat.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete är en studie om barns matematiska begreppsbildning vid måltiden i förskolan. Syftet med vår studie var att ta reda på hur förskollärare uppmärksammar matematiken vid dessa tillfällen för att utmana barnens intresse för och lärande i matematik. Vilka matematiska begrepp som förekommer i dessa situationer och hur de lyfts fram av förskollärarna. Fokus låg även på vilka hinder förskollärarna anser att de kan förekomma i mötet med matematiken i vardagen och vilka möjligheter det finns att se måltiden som ett tillfälle att använda matematik för att stödja barns begreppsbildning. I urvalet deltog fyra förskollärare från två förskolor med olika arbetslivserfarenheter som medvetet har arbetat med att lyfta upp matematiken i vardagen. I studien använde vi oss av ostrukturerade intervjuer och observationer som har spelats in med en I-pad. Studiens resultat visade att en del matematiska begrepp, dock inte alla, förekom under samtliga observationer vid dukning och lunch. I dialog med barnen visade en del förskollärare att de använde dukningen och måltiden som ett stöd för att vidga barnens matematiska begreppsbildning och intresse för matematik. I dessa situationer framkom det att samtliga förskollärare medvetet använder adekvata matematiska begrepp, ger uttryck och förklarar för barnen de begrepp och ord som uppkommer i vardagen.

<p>Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad pedagoger på fyra förskolor i en mellansvensk stad har för uppfattningar om matematik i förskolan och hur de själva anser att de arbetar med ämnet i verksamheten. Undersökningen bygger på en enkät där pedagogerna fått beskriva vad de anser att matematik i förskolan är samt hur de arbetar med ämnet i verksamheten.</p><p>I resultatet kan man bland annat urskilja att pedagogerna anser att matematik i förskolan till stor del handlar om att lära barnen vissa grundläggande matematiska färdigheter såsom jämförelse och mätning, sortering, former och antal. Pedagogerna beskriver att de har ett ansvar att göra matematiken lustfylld och intressant samt att den till största del sker i den dagliga verksamheten och inte vid planerade tillfällen. I verksamheten använder man sig av exempelvis sagor, pussel och spel. Man arbetar dessutom med sorteringsövningar och sånger och ramsor för att öka barnens matematiska förmåga.</p>

Syftet med denna studie är att synliggöra om förskollärarna upplever upplever några skillnader i sitt metodval inom matematik i och med implementeringen av läroplanen för förskolan reviderad 2010 samt om den geografiska placeringen av förskolan har någon inverkan på dessa val. Studien behandlar även om yrkesidentiteten har förändrats i och med reviderigen, samt om den geografiska placeringen av förskolan har betydelse för den metodik förskolläraren använder sig av inom ämnet matematik. Genom att först göra en textanalys av läroplanen för förskola (Lpfö98) och läroplanen reviderad förskola reviderad 2010 (lpfö98/10) har vi belyst de skillnader som finns i förskolans läroplaner. Detta resulterade i att vi kunde utforma en intervjuguide som vi sedan har kunnat använda i de intervjuer som gjordes med respondenter som totalt är nio stycken, fyra som är verksamma i en stor stad och fem som är verksamma i glesbygden. Under studiens gång har vi ständigt använt oss av relevant litteratur som bland annat behandlar matematik i förskolan. Resultatet för denna studie visar att förskollärarna inte upplever förändringar inom sina metodval inom ämnet matematik dock anser de att sin yrkesidentitet har förändrats med det förtydligade ansvaret som förskollärarna fått i och med den reviderade läroplanen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare arbetar med matematik i förskolan utifrån Lpfö98 reviderad 2010. Detta ville vi undersöka eftersom den reviderade läroplanen fokuserar mer på matematikinnehållet än tidigare. För att kunna genomföra denna undersökning, hur förskollärare arbetar med matematik utifrån den reviderade läroplanen och vilken syn de har kring matematik i förskolan, intervjuades fem förskollärare.Resultatet i denna undersökning visar att förskollärarna utgår från den reviderade läroplanen och att de numera upplever att de synliggör och fokuserar mer på matematik. Därutöver visar resultatet att förskollärarna utvecklat större medvetenhet kring matematikens betydelse samt deras arbetsätt kring matematikområdet. De förskollärare i undersökningen som hade negativa erfarenheter och inställning till matematik är de som mest belyser och poängterar vikten av att barn får tidiga och lustfyllda erfarenheter av matematik i förskolan. Undersökningen visar vikten av att förskollärare är medvetna och har en positiv inställning till matematik för att alla gemensamt i arbetslaget ska kunna sträva mot samma mål och därigenom skapa goda förutsättningar för barnens matematiska förståelse.