No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilka svårigheter matematiska problemlösningsuppgifter kan vålla elever, samt hur dessa istället kan omarbetas för eleverna ska få en bättre förståelse och kunna lösa dem lättare. Datainsamlingen i denna studie har skett genom en observation vid ett lektionstillfälle där eleverna arbetade med problemlösningsuppgifter. Utifrån observationerna samt elevernas resultat valdes ett antal elever ut för en intervju. Efter intervjuerna fick eleverna lösa några omarbetade problemlösningsuppgifter som författarna till denna studie har framtagit med hjälp av de åsikter eleverna haft om uppgifterna vid intervjuerna. Resultatet har visat att eleverna fått större förståelse för uppgifternas syfte, samt fått lättare att lösa problemlösningsuppgifterna efter att de konkretiserats med hjälp av språket och att eleverna fick möjlighet att använda laborativt material.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ”lokal teori”, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen. Vissa begrepp har barnen till synes en lägre grad av förståelse för och vissa begrepp är de väl bekanta med men har inget specifikt ord för. Det finns också olika sätt att förklara naturvetenskapliga fakta, vilka inte alltid motsvarar frågeställarens, barnets och/eller pedagogens, förväntningar. De huvud­sakliga slutsatser som har dragits är följande: även om ett barns ordförråd för att beskriva naturvetenskapliga fenomen är rikt ger det inte automatiskt en god begreppsbildning, det informella samtalet är en viktig resurs i barnens lärande samt att det är viktigt att använda rätt förklaringsmodell vid varje tillfälle.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning. Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar.

One of the purposes of this work was to find out what it means to have a conceptual understanding of geometry. It describes how the geometry evolved from history and the geometry that is taught in grade one to nine and collage. The area examined was based on fundamental geometric objects for example two- and three- dimensional objects and its characteristics and especially focusing on the areas of perimeter, area and volume. The literature- review showed that the conceptual understanding was primary to developing a good knowledge of geometry. The second purpose of his study examined whether pupils achieved the goals in geometry by working with a Mathematics Book. It was the newest Mathematics-book that gave the best conditions for this, while the oldest was missing key parts.

<h1>Sammandrag</h1><p>I undersökningen studerade jag om användning av lärobok eller inte påverkar språk och kommunikation i matematikundervisning. Två klasser, år 1-2, och respektive klasslärare deltog i undersökningen, varav en av klasserna använde lärobok medan den andra klassen arbetade utan lärobok. Undersökningen genomfördes genom observationer av klasserna samt intervjuer av deras lärare.</p><p> </p><p>Användning av lärobok är endast en faktor som påverkar språket. Lärarens förhållningssätt, arbetsmetoder och arbetsklimat i klassrummet är andra faktorer som inverkar på språket.</p><p>Undervisning utan lärobok, med genomtänkt planering med utgångspunkt i läroplan och kursplan, leder till ökad språkanvändning och kommunikation. Vid arbete med lärobok ska boken vara ett arbetssätt av många i undervisningen, eftersom många elever har svårt att förstå och ta till sig skrivna begrepp och förklaringar av ord.</p><p> </p><p>Matematik bör inte vara ett tyst ämne eftersom utveckling av begrepp, som är en viktig del i matematiken, sker bäst vid tillfällen där kommunikation och språk används.</p><p> </p>

Sammandrag I undersökningen studerade jag om användning av lärobok eller inte påverkar språk och kommunikation i matematikundervisning. Två klasser, år 1-2, och respektive klasslärare deltog i undersökningen, varav en av klasserna använde lärobok medan den andra klassen arbetade utan lärobok. Undersökningen genomfördes genom observationer av klasserna samt intervjuer av deras lärare.   Användning av lärobok är endast en faktor som påverkar språket. Lärarens förhållningssätt, arbetsmetoder och arbetsklimat i klassrummet är andra faktorer som inverkar på språket. Undervisning utan lärobok, med genomtänkt planering med utgångspunkt i läroplan och kursplan, leder till ökad språkanvändning och kommunikation. Vid arbete med lärobok ska boken vara ett arbetssätt av många i undervisningen, eftersom många elever har svårt att förstå och ta till sig skrivna begrepp och förklaringar av ord.   Matematik bör inte vara ett tyst ämne eftersom utveckling av begrepp, som är en viktig del i matematiken, sker bäst vid tillfällen där kommunikation och språk används.

No description available.