<h1>Sammandrag</h1><p>I undersökningen studerade jag om användning av lärobok eller inte påverkar språk och kommunikation i matematikundervisning. Två klasser, år 1-2, och respektive klasslärare deltog i undersökningen, varav en av klasserna använde lärobok medan den andra klassen arbetade utan lärobok. Undersökningen genomfördes genom observationer av klasserna samt intervjuer av deras lärare.</p><p> </p><p>Användning av lärobok är endast en faktor som påverkar språket. Lärarens förhållningssätt, arbetsmetoder och arbetsklimat i klassrummet är andra faktorer som inverkar på språket.</p><p>Undervisning utan lärobok, med genomtänkt planering med utgångspunkt i läroplan och kursplan, leder till ökad språkanvändning och kommunikation. Vid arbete med lärobok ska boken vara ett arbetssätt av många i undervisningen, eftersom många elever har svårt att förstå och ta till sig skrivna begrepp och förklaringar av ord.</p><p> </p><p>Matematik bör inte vara ett tyst ämne eftersom utveckling av begrepp, som är en viktig del i matematiken, sker bäst vid tillfällen där kommunikation och språk används.</p><p> </p>

Sammandrag I undersökningen studerade jag om användning av lärobok eller inte påverkar språk och kommunikation i matematikundervisning. Två klasser, år 1-2, och respektive klasslärare deltog i undersökningen, varav en av klasserna använde lärobok medan den andra klassen arbetade utan lärobok. Undersökningen genomfördes genom observationer av klasserna samt intervjuer av deras lärare.   Användning av lärobok är endast en faktor som påverkar språket. Lärarens förhållningssätt, arbetsmetoder och arbetsklimat i klassrummet är andra faktorer som inverkar på språket. Undervisning utan lärobok, med genomtänkt planering med utgångspunkt i läroplan och kursplan, leder till ökad språkanvändning och kommunikation. Vid arbete med lärobok ska boken vara ett arbetssätt av många i undervisningen, eftersom många elever har svårt att förstå och ta till sig skrivna begrepp och förklaringar av ord.   Matematik bör inte vara ett tyst ämne eftersom utveckling av begrepp, som är en viktig del i matematiken, sker bäst vid tillfällen där kommunikation och språk används.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen.</p><p>För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen.</p><p>Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna.</p><p>Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik</p> / <p>Abstract</p><p>The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education.</p><p>To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education.</p><p>Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks.</p><p>Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,</p>

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att få fram vad några lärare idag har för förhållningssätt till praktisk matematik, vilka förutsättningar de har samt hur de i så fall tillämpar det i undervisningen. För att försöka komma fram till detta har jag förutom att bearbeta litteratur kring ämnet, genomfört fem intervjuer samt gjort en textanalys av åtta läroböcker i matematik. Tre av lärarna arbetar i en åldersintegrerad 1-3:a, en lärare arbetar i en etta och en trea och en lärare jobbar i mellanstadiet alltså från fjärde till sjätte klass. Läroböckerna som jag analyserat är de böcker som de fem lärarna på något vis använder sig av i undervisningen. Vad jag genom mina undersökningar kommit fram till är att lärarna i stort sett har ett mycket positivt förhållningssätt till praktisk matematik. Nästan alla skyller på tiden som en orsak till att den praktiska matematiken får så lite tid i undervisningen. För stora klasser och för små utrymmen var även det en bidragande orsak till bristen på praktisk matematik. Av de lärare som jag intervjuade var det endast en som sade sig ha praktisk matematik kontinuerligt en gång i veckan. Läroböckerna gav en ganska pessimistisk syn på hur den praktiska matematiken tillämpas i läroböckerna. Nyckelord: kreativitet, lärobokslös undervisning, praktisk tillämpning och vardagsmatematik / Abstract The purpose of my examination paper is to obtain more knowledge of attitudes and prerequisite to practical mathematics and get information about how some teachers use it in their education. To get answers to my questions I have studied literature for useful facts and interviewed five teachers, I have also done a textbook analysis of eight books. Three of the teachers work in age integrated classes (first to third grade), one teacher has a class with first and third graders and the last one works in junior high. The textbooks that I have analysed are books that the five teachers use in there education. Through my studies I found that teachers have a very good attitude to practical mathematics. Almost all of the teachers give time as a reason why practical mathematics has so little place in the education. Too many children or not enough room are other contributing facts to the lack of practical mathematics. Only one of the teachers who I interviewed had practical mathematics continuously once a week. The textbooks gave me a fairly pessimistic view of how much practical mathematics can be applied in the textbooks. Key words: creativity, education without textbook, everyday mathematics and practical applications,