Sammanfattning/Abstract Lindqvist,Simon, Weeks,Lisa (2022). Ordination: 150milligram bildstöd. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vi hoppas att vår studie kan bidra till en ömsesidig förståelse för den andra parten mellan handledare och handledd. Genom denna förståelse hoppas vi kunna bidra till att öka inblicken, tydliggöra möjligheter och att belysa fallgropar för specialpedagogen utifrån det handledande uppdraget.   Syfte och frågeställningar Vi vill utifrån lärares perspektiv ta reda på hur och bidra med kunskap om hur specialpedagogens handledning kan utvecklas och förbättras. Hur önskar lärare att handledning ska gå till av specialpedagog? Vad vill lärare få ut av handledning av specialpedagog?  Hur kan man utifrån systemteori och maktbegreppet förstå intervjupersonernas erfarenheter av handledning av specialpedagog?   Teori De teoretiska utgångspunkterna är det systemteoretiska perspektivet samt maktbegreppet.    Metod Vi har använt oss av mixade metoder, enkätundersökning av kvantitativ ansats, intervjuer av kvalitativ ansats. Studien har gjorts utifrån ett fenomenologiskt förhållningssätt med tyngdpunkt på intervjuns förberedelser och genomförande.  Vi valde denna metod för att få en bred och djup bild över lärares erfarenheter och önskemål om handledning.    Resultat Resultatet av studien visar att erfarenheterna för handledning skiljer sig markant. Även kunskapen kring begreppet handledning skiljer sig åt. Genomgående önskar lärare att handledning ska vara rådgivande och agera stödjande för pedagoger. Detta främst utifrån ett individuellt elevperspektiv. Resultatet pekar på att pedagoger önskar ett systematiskt strukturerat arbetsverktyg som grundar sig på ett verklighetsnära förhållningssätt. Det som utmärker sig mest till skillnad från tidigare forskning är att studien utgår från lärarnas perspektiv, vilket är sällsynt i tidigare forskning. Vår undersöknings enkät kompletterar Sundqvists (2012) forskning där hon intervjuat fåtalet lärare. Genom enkäten får vi en bredare bild över lärares erfarenheter och önskemål. Resultaten har även, utifrån våra teoretiska utgångspunkter bidragit till att synliggöra komplexiteten utifrån yrkesrollen specialpedagog och det handledande uppdraget.    Specialpedagogiska implikationer Grundförutsättningar för det handledande uppdraget är att en fruktbar relation till specialpedagog upplevs av pedagogerna. Arbetar specialpedagogen för långt ifrån lärarna upplevs avsaknad av verklighetsförankring, vilket leder till att handledningen blir lidande.   Om pedagoger känner att specialpedagog visar ödmjukhet, kunskap och intresse för pedagogernas arbetssituation och utmaningar ökar möjligheterna för att handledningen upplevs positiv. Ett långsiktigt tänkande är av vikt för att kunna implementera handledningens samtliga delar, att visa trygghet och stabilitet som handledare. Att tydliggöra handledningens funktion, ramar och konfidentialitet så lärarna kan lita på att det som sägs under handledningen stannar där.   Nyckelord   Handledning, handleda, rådgivning, specialpedagog

Syftet med studien var att undersöka och beskriva förskolepedagogernas uppfattningar om genusarbete i förskolan. Ett ytterligare syfte var att genom studien undersöka vilken betydelse specialpedagogikens handledarskap har för utvecklingen. Mina frågeställningar var: Har förskolan genusperspektiv på sin verksamhet? Hur yttrar sig genusmedvetenheten? Vilka sätt använder man för att observera ur ett genusperspektiv? Kan specialpedagogikens handledarskap användas för att höja genusmedvetenheten? För att göra detta, valde jag en kvalitativ forskningsmetod genom halvstrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Sammanfattningsvis visade mina data att det inte fanns så mycket riktat genusarbete, men att pedagogerna menade att lärmiljön var betydelsefull. I arbetet diskuterades även vilka fördelar könssegregerade grupper i förskolan kan ha. De hinder som jag såg i jämställdhetsarbetet, var att det fanns många fördomar och missuppfattningar men att det fanns förutsättningar och möjligheter att lyckas genom en praktisk och teoretisk kunskapsbakgrund. Genom specialpedagogikens handledarskap och ledningens engagemang kan genusmedvetenheten ökas på bred front. Specialpedagogiken arbetar redan idag med gruppuppdrag och vägledning för pedagoger i arbete med delar av värdegrunden. / We already work with equality, or? Interviews with preschool teachers about the gender perspective

Bakgrund: En student ska visa förmåga att undervisa och informera olika grupper samt att utföra handledande uppgifter för att erhålla sjuksköterskeexamen. Handledning av studenter ses som en central funktion och enligt kompetensbeskrivningen ska sjuksköterskan ha förmåga att undervisa, handleda och bedöma studenter. Syfte: Syftet var att kartlägga hur sistaterminsstudenter som färdigutbildade sjuksköterskor ansåg sig vara förberedda inför uppgiften att undervisa, handleda och bedöma studenter. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes från sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola. Materialet analyserades med en modifierad version av Burnards innehållsanalys. Resultat: Resultatet grundade sig på sju intervjuer och visade sig i totalt fem huvudkategorier, den samlade teoretiska yrkeskunskapens inverkan, sjuksköterskeprogrammets pedagogiska inverkan, VFU:s inverkan, tidigare pedagogiska erfarenheters inverkan och vad studenterna behöver mer av. Konklusion: Samtliga informanter kunde identifiera faktorer som kunde ha hjälpt dem att känna sig förberedda, men även faktorer som de kände att de hade behövt mer av. Det visade sig att teorin från skolan upplevdes som bristfällig när det gällde förberedelser inför att handleda, undervisa och bedöma studenter. Däremot upplevde informanterna att verksamhetsförlagda utbildningen var det som gav mest förberedelse. Nyckelord: bedöma, beredskap, handleda, sjuksköterskestudenter, undervisa / Background: A student should show the ability to educate and inform different groups and to carry out supervising data to obtain a degree in nursing. Supervision of students is seen as a central function and according to competence description the nurse should have the ability to instruct, supervise and assess students.Aim: The aim of the study was to identify how the final semester students as fully trained nurses considered themselves prepared for the task of teaching, supervising and assessing students. Method: Semi-structured interviews were conducted from the nursing program at Malmö University. The material was analyzed by a modified version of Burnard content analysis. Results: The results are based on seven interviews and appeared in a total of five major categories: The impact of overall theoretical professional knowledge, the educational nursing program impact, the impact of clinical education, the impact of previous educational experience unit and what the students need more of. Conclusion: All of the informants were able to identify factors that may have helped them to feel prepared but also the factors that they feel they would have needed more of. It turned out that the theoretical from the school experiences deficient in prior to mentor, teach and assess students. However the informants experienced that the clinical education was what gave them the best preparation. Keywords: assessment, nursing students, preparedness, supervising, teaching