Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan organiserar, undervisar och inkluderar särbegåvade elever i sin undervisning. För att uppnå syftet utformades en enkät som besvarades av grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan som ansåg sig ha erfarenhet och kunskap i att arbeta med särbegåvade elever. Svaren som kom in från enkäten analyserades med hjälp av en univariat analys och en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat diskuteras i relation till studiens bakgrund, det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultaten i studien visar att grundskollärare och andra yrkesgrupper inom skolan arbetar och inkluderar särbegåvade elever på många olika sätt och med flera olika metoder. Den mest förekommande metoden är enligt respondenterna att eleven får en individanpassad undervisning med egna uppgifter samtidigt som eleven inkluderas i klassrummet genom gemenskap och delaktighet i den ordinarie klassen.

Skolan befinner sig i en kontext där diskussioner om inkludering, exkludering, normalitet och avvikelse ständigt aktualiseras. Frågor som på ett eller annat sätt försätter eleverna ofrivilligt i ett inom eller utanförskap. Uppsatsen syftar därför till att undersöka hur normalitet och avvikelse skapas och förstås av olika skolaktörer på en skola, och då genom empiriska undersökningar av olika skolaktörers förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Undersökningens metod är kvalitativ och bygger på det material som framställts genom intervjuer av fyra olika skolaktörer inom samma skola. Materialet har sedan analyserats tematiskt och utifrån teoretiska perspektiv som normkritik och makt skapat en vidare förståelse för fenomenet inlärningssvårigheter hos elev. Resultatet visar att förståelsen av skolans idag strävan att inkludera kan genom uttrycket ”en skola för alla” tolkas som en prioriterad målsättning men i realiteten något som kanske inte fungerar. Skolaktörernas förståelse av fenomenet inlärningssvårigheter hos elev visar att man individualiserar problemen och förlägger dem hos den enskilde eleven. Normalitet och avvikelser skapas genom diskussioner om elevernas beteenden och prestationer vilket i mångt och mycket sker i relationer mellan de olika skolaktörerna inom den egna kontexten.

Ringsberg-Kristineberg is an area that contains a great cultural history dating back to the 18th century. In this area the city of Växjö is hoping to develop a “cultural and creative centre”. To achieve this they have used a planning method called cultural planning, this method uses for example a place’s culture and heritage as a guide in the search for what makes a certain place unique. The project in Ringsberg-Kristineberg made me interested in finding out which cultural heritages that were included and excluded in the future “cultural and creative centre”. I found three documents that contained the planning process of the project in Ringsberg-Kristineberg which I used as a material for a quantitative content analysis and qualitative textual analysis. The aim in this study is to examine which cultural heritage has been included and excluded in the accompanying documentation of the cultural planning-process in Ringsberg-Kristineberg. This was done by answering the following questions: (1) What does the inclusion / exclusion of cultural heritage look like in the accompanying documentation of the cultural planning method? (2) Seen from a timeline perspective; does it differ what has been included / excluded if one compares the accompanying documentation?The result shows that the first and the third of three documents show the exact same result regarding what has been included and excluded. The second document differs, it includes less heritages compared to the other two documents. Some of the included heritages are cultivation and planting, the brewery industry, the old prison and the old school town.

No description available.

Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie studera varierande tillvägagångssätt för att inkludera elever med en funktionsnedsättning i undervisningen i idrott och hälsa. Studien kommer även belysa hur läraren kan anpassa lektionerna för alla elever med eller utan funktionsnedsättning. Slutsatsen är att det är viktigt att lärare lär känna sina elever för att kunna ha en bättre förståelse för elevens behov. Att bemästra en bra kontakt med elever, föräldrar och kuratorer är en bra utgångspunkt för att skapa givande lektioner för dessa elever. På så vis kan läraren planera undervisningen på bästa möjliga sätt. I resultatet framkommer även att elever med en funktionsnedsättning uppskattar idrotten och att idrottslektionerna bidrar till elevernas fysiska och mentala utveckling. Studien kommer även specifikt belysa funktionsnedsättningen autism HOH (hörselskadade) och elever med koncentrationssvårigheter. Studien belyser hur lärare ska inkludera eleverna med hjälp av olika strategier och metoder. Vad som är viktigt för läraren när det berör gester, ansiktsuttryck och tonläge framkommer således i resultatet. Slutligen visar resultatet att även om lärare är medvetna vad de kan göra för att främja dessa elever, finns det fortfarande hinder. Det finns inte alltid tillräckligt med anpassat material till elever med funktionsnedsättning som exempelvis sitter i rullstol. Det kan vara svårt att tillfredsställa alla elever i en klass med varierande aspekter att ta hänsynt till.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp har jag analyserat empirin som jag har samlat in.Resultatet i studien visar att pedagogerna upplever att barn med utagerade beteende anses allmänt störande eftersom de slåss, bits, kastar saker och säger emot vuxna och barn. Studien visar även att orsaker till utagerande barns beteende anses vara påverkat av t.ex. hemförhållandet, förskolans lokaler, koncentrationssvårigheter. Även barn med liknade utagerande beteende kan påverkas av varandra. Slutsatsen som studien har kommit till är att det finns dilemman i pedagogernas arbete med utagerande beteende eftersom inte alla pedagoger hinner följa planeringen som de har i arbetslaget, det saknas specialpedagoger i förskolan och många pedagoger tycker att de inte får tillräckligt stöd med handledningen.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta genom att intervjua fritidslärare och låta dem skildra hur de arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras perspektiv på fysisk aktivitet som inkluderar alla elever. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, dessa har genomförts såväl fysiskt som digitalt. Informanterna valdes ut dels genom ett subjektivt urval, dels genom bekvämlighetsurval. Samtliga informanter har adekvat utbildning för arbete på fritidshem antingen som fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot fritidshem eller fritidslärare, samt att alla är verksamma i verksamheten i dagsläget. Tillsammans har informanterna 60 års av yrkeserfarenhet i fritidshemsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som visar att lärande och utveckling sker i samspel och interaktion mellan individ och omgivningsfaktorer. Dels ett didaktiskt perspektiv då studien ville få svar på hur fritidslärarna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande, och att de känner ett samhällsansvar som inbegriper elevernas lärande och elevernas välbefinnande. Samtliga fritidslärare anser att de har en viktig roll att fylla när det kommer till att inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, samt att de är en starkt bidragande faktor till om eleverna upplevelser rörelseglädje. Ambitionen är att resultatet från denna studie kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på fritidshem, vilket i förlängningen kan gynna eleverna.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur tvåspråkiga barn använder sina två språk, arabiska och svenska, i en tvåspråkig förskolemiljö och vilken inställning pedagogerna på förskolan har till språkval och barnens användning av kodväxling.Materialet är kvalitativt och omfattar intervjuer med två förskollärare och sex observationer av sex barn vid samma avdelning. Dessa var en pojke och fem flickor i åldern 3-6 år. Jag följde och observerade dem vid flera tillfällen under läsåret 2013-2014. Teoretiskt har jag utgått från Lev S. Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den sociokulturella teorin. För att kunna analysera och synliggöra den språkliga kodväxlingen har jag även utgått från Michel Foucaults maktperspektiv. Anledning är att barnens språkkval ses som en aktiv process i detta arbete. De använder sig av kodväxling som en form av makt för att inkludera och exkludera kamrater och personal på olika sätt beroende på olika situationer.Mitt resultat visar att kodväxling är både vanligt och ses som normalt, det präglar det vardagliga livet i en tvåspråkig förskolsmiljö. Tvåspråkiga och flerspråkiga barn kan använda språk och kodväxling till olika syften beroende på sammanhanget. Resultatet visar också att barn som använder kodväxling i sin vardag har stora möjligheter till ett kreativt och rikt samtal. I min studie förekommer att barn kan använda kodväxling som en kommunikativ resurs. Det kan också handla om att barnen använder sina språk som ett sätt att skaffa sig makt över en situation. Barnen kan välja ett språk som inte alla förstår för att de just då vill barnet bara kommunicera med några specifika barn, kanske för att snabbt komma överens om regler för en lek och på så sätt kan förhandlingar mellan barnen påverkas av vilka förmågor de har i olika verbala språk. NyckelordExkludera, förskolan, inflytande, inkludera, kodväxling, makt, resurs, tvåspråkighet. / The purpose of this study is to get knowledge of how bilingual children use their own two languages, Arabic and English in bilingual preschool environment and the factors which effect the choice of their languages and use of the Code-switching. The material is qualitative and includes interviews with two teachers and six observations of six children at the same department. They were one boy and five girls and their ages were 3 to 6 years. I have followed and observed them on several occasions during the years 2013- 2014.Theoretically, I have used a sociocultural perspective. In order to be able to analyze and make visible the code-switching I have also used Michel Foucault's power perspective. The reason is the children's languages have to qualify for an active process. They use code-switching as a power to include and exclude friend and staff in different ways depending on different situations.My results show that code-switching is common, normal, and a hallmark of the daily life of a bilingual for preschool environment and it is important children to be able to use all their language abilities in preschool. Bilingual and multilingual children can use the language and code-switching with different purposes that depends on the context. Children who use code-switching in their everyday life would have great opportunities for creative and rich conversation. Children can use the code-switching as a communicative resource and when they use code-switching as a resource from more than one language. The results also show the children use their language as a way to gain influence over a situation. Children can also choose a language that not all understand in order to communicate with any specific children. The literature review and the results show a research area with a number of blind spots. More research regarding code-switching and bilingual resources are needed in pre-school.

<p>The purpose of this study is to investigate teachers’ efforts to teach students with dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are:</p><p>- How can teachers facilitate the learning process for students with dyslexia?</p><p>- Are pupils with dyslexia included in the teachers’ education in the classroom?</p><p>- How do the other pupils integrate with the dyslexia pupils in the classroom?</p><p>- How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with dyslexia?</p><p>- How do you practice when to assess and rate the students with dyslexia?</p><p>The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes. To be able to construe my results in this paper, I will be using Peder Haugs theory including integration and segregate integration but also a theory based on including or excluding way of working.</p><p>The main conclusion of this paper is that teachers can work in many different ways with dyslectic pupils. The teachers must try to find a way that is right for themself and their pupils, there is no right and wrong in this work. But what’s most important is to help the dyslectic cope with school.</p>